tag:blogger.com,1999:blog-2760930914222472922024-03-19T17:35:58.082+05:30Swadhyay Pariwar-We Love Pandurang Shastri Athavale''We love Pandurang Shastri Athavale'' blog about Revered Dadaji - Pandurang Shastri Athavale, Swadhyay parivar bhavgeet,swadhyay parivar books,swadhyay parivar news,swadhyay parivar website,swadhyay parivar prarthana priti pdf,swadhyay parivar books pdf,swadhyay parivar books online,swadhyay parivar songs,swadhyay parivar logo,swadhyay parivar shlok,swadhyay parivar program,swadhyay parivar rangoli,swadhyay parivar photos,swadhyay parivar images this blog help to find all about swadhyay pariwarWe Love Pandurang Shastri Athavalehttp://www.blogger.com/profile/13090692182460605722noreply@blogger.comBlogger123125tag:blogger.com,1999:blog-276093091422247292.post-90315671034206387412022-07-10T20:31:00.010+05:302023-12-27T10:44:46.078+05:30યોગેશ્વર ભગવાનની આરતી | Yogeshwar Bhagwan Ni Aarti <h1 style="background-color: white; border-bottom: 1px solid #000000; border-left-style: none; border-left-width: 0px; border-right-style: none; border-right-width: 0px; border-top: 1px solid #000000; line-height: 20px; margin: 10px 0px; padding: 10px 0px 5px; text-align: center; vertical-align: baseline;"><span style="font-size: medium;">સ્વાધ્યાય પરિવાર આરતી ગુજરાતી માં : દુઃખ હરતા ભય ત્રાતા.</span></h1>
<p> </p>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"> </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjsbjNOAITYjk4clKIJ-e0xMwp017w0o-piq2t7zKXC0WLBfsockLy_6yqE0_vo_0IoTP0qkrBMR0FS2YOwd2nKU6x6b9qWgzcvBl-BAwEAdPBmPdcem5ZpDzN2UAC3Hp_oB_W-VUQ0pRoExa3lGelUmIUHTz658FU1npzIP7eYquzL4UxxjHIGnfMQ/s1280/Yogeshwar%20Bhagwan%20Ni%20Aarti%20Swadhyay%20Parivar.jpg"><img title="યોગેશ્વર ભગવાનની આરતી | Yogeshwar Bhagwan Ni Aarti" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjsbjNOAITYjk4clKIJ-e0xMwp017w0o-piq2t7zKXC0WLBfsockLy_6yqE0_vo_0IoTP0qkrBMR0FS2YOwd2nKU6x6b9qWgzcvBl-BAwEAdPBmPdcem5ZpDzN2UAC3Hp_oB_W-VUQ0pRoExa3lGelUmIUHTz658FU1npzIP7eYquzL4UxxjHIGnfMQ/w320-h180/Yogeshwar%20Bhagwan%20Ni%20Aarti%20Swadhyay%20Parivar.jpg" alt="yogeshwar bhagwan aarti yogeshwar bhagwan aarti in gujarati pdf yogeshwar bhagwan aarti lyrics yogeshwar bhagwan aarti in gujarati jay yogeshwar bhagwan aarti jay yogeshwar bhagwan aarti in gujarati jay yogeshwar bhagwan aarti lyrics jay yogeshwar bhagwan aarti in hindi lyrics jay yogeshwar bhagwan aarti mp3 download yogeshwar bhagwan aarti marathi lyrics yogeshwar bhagwan aarti marathi yogeshwar bhagwan aarti aarti yogeshwar bhagwan aarti audio yogeshwar bhagwan aarti aarti lyrics aarti yogeshwar bhagwan yogeshwar bhagwan aarti book yogeshwar bhagwan aarti bhajan yogeshwar bhagwan aarti chanting jay yogeshwar bhagwan aarti in english yogeshwar bhagwan aarti full lyrics yogeshwar bhagwan aarti free download yogeshwar bhagwan ni aarti gujarati ma jay yogeshwar bhagwan aarti in gujarati lyrics jay yogeshwar bhagwan aarti in gujarati pdf yogeshwar bhagwan ni aarti lyrics in gujarati yogeshwar bhagwan aarti in hindi yogeshwar bhagwan aarti in hindi lyrics jay yogeshwar bhagwan aarti marathi jay yogeshwar bhagwan ki aarti jay yogeshwar bhagwan aarti pdf jay yogeshwar bhagwan aarti marathi pdf yogeshwar bhagwan ki aarti jay yogeshwar bhagwan aarti marathi lyrics yogeshwar bhagwan ni aarti yogeshwar bhagwan aarti online yogeshwar bhagwan aarti original swadhyay aarti jay yogeshwar bhagwan jay yogeshwar bhagwan aarti in telugu yogeshwar bhagwan aarti video download yogeshwar bhagwan aarti with lyrics yogeshwar bhagwan aarti youtube" width="320" height="180" border="0" data-original-height="720" data-original-width="1280" /></a></div>
<p> </p>
<div class="cxmmr5t8 oygrvhab hcukyx3x c1et5uql o9v6fnle ii04i59q" style="background-color: white; color: #050505; font-family: 'Segoe UI Historic', 'Segoe UI', Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;">
<h2 style="font-family: inherit; text-align: left;">યોગેશ્વર ભગવાન ની આરતી | Yogeshwar Bhagwan Ni Aarti | Swadhyay Parivar</h2>
</div>
<div class="cxmmr5t8 oygrvhab hcukyx3x c1et5uql o9v6fnle ii04i59q" style="background-color: white; color: #050505; font-family: 'Segoe UI Historic', 'Segoe UI', Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;">
<div dir="auto" style="font-family: inherit; text-align: center;">દુઃખહર્તા ભયત્રાતા , આનંદના દાતા , પ્રભુ !</div>
<div dir="auto" style="font-family: inherit; text-align: center;">આવ્યો છું તવ દ્વારે ( ૨ ) કરુણા કરનારા ;</div>
<div dir="auto" style="font-family: inherit; text-align: center;">જય યોગેશ્વર ભગવાન !</div>
</div>
<div class="cxmmr5t8 oygrvhab hcukyx3x c1et5uql o9v6fnle ii04i59q" style="background-color: white; color: #050505; font-family: 'Segoe UI Historic', 'Segoe UI', Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;">
<div dir="auto" style="font-family: inherit; text-align: center;">તું છે પરમ કૃપાળુ , મંગળ કરનારા , પ્રભુ !</div>
<div dir="auto" style="font-family: inherit; text-align: center;">ભટકી ભટકી આવ્યો ( ૨ ) શરણે હું તારા ;</div>
<div dir="auto" style="font-family: inherit; text-align: center;">જય યોગેશ્વર ભગવાન !</div>
</div>
<div class="cxmmr5t8 oygrvhab hcukyx3x c1et5uql o9v6fnle ii04i59q" style="background-color: white; color: #050505; font-family: 'Segoe UI Historic', 'Segoe UI', Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;">
<div dir="auto" style="font-family: inherit; text-align: center;">બુદ્ધિમંદ ઘણો છું ( ને વળી ) , શૂન્ય કર્મ મારાં , પ્રભુ !</div>
<div dir="auto" style="font-family: inherit; text-align: center;">ભાવતણો હું ભિખારી ( ર ) મા સમ તું દાતા ;</div>
<div dir="auto" style="font-family: inherit; text-align: center;">જય યોગેશ્વર ભગવાન !</div>
</div>
<div class="cxmmr5t8 oygrvhab hcukyx3x c1et5uql o9v6fnle ii04i59q" style="background-color: white; color: #050505; font-family: 'Segoe UI Historic', 'Segoe UI', Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;">
<div dir="auto" style="font-family: inherit; text-align: center;">દોડું વિશ્વમહીં તવ કાજે , શક્તિના દાતા , પ્રભુ !</div>
<div dir="auto" style="font-family: inherit; text-align: center;">થાક્યા પ્રાણ વિશે પણ ( ૨ ) ચેતન ભરનારા ;</div>
<div dir="auto" style="font-family: inherit; text-align: center;">જય યોગેશ્વર ભગવાન !</div>
</div>
<div class="cxmmr5t8 oygrvhab hcukyx3x c1et5uql o9v6fnle ii04i59q" style="background-color: white; color: #050505; font-family: 'Segoe UI Historic', 'Segoe UI', Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;">
<div dir="auto" style="font-family: inherit; text-align: center;">વિશ્વે તુજ સંતાનો સઘળાં , ભૂલી ફરે તુજને , પ્રભુ !</div>
<div dir="auto" style="font-family: inherit; text-align: center;">ભાવ - ભતિ દે સૌને ( ર ) લાવું તવ ચરણે ;</div>
<div dir="auto" style="font-family: inherit; text-align: center;">જય યોગેશ્વર ભગવાન !</div>
</div>
<script async src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"
crossorigin="anonymous"></script>
<!-- Display ad New Horizontal -->
<ins class="adsbygoogle"
style="display:block"
data-ad-client="ca-pub-8587767590761881"
data-ad-slot="7481088862"
data-ad-format="auto"
data-full-width-responsive="true"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script>
<div class="cxmmr5t8 oygrvhab hcukyx3x c1et5uql o9v6fnle ii04i59q" style="background-color: white; color: #050505; font-family: 'Segoe UI Historic', 'Segoe UI', Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;">
<div dir="auto" style="font-family: inherit; text-align: center;">વેદ - સ્મૃતિ વિસરાયાં ને , મા સંસ્કૃતિ રડતી , પ્રભુ !</div>
<div dir="auto" style="font-family: inherit; text-align: center;">આંસુ લૂછવા કાજે ( ૨ ) બલ દેજે મુજને ;</div>
<div dir="auto" style="font-family: inherit; text-align: center;">જય યોગેશ્વર ભગવાન !</div>
</div>
<div class="cxmmr5t8 oygrvhab hcukyx3x c1et5uql o9v6fnle ii04i59q" style="background-color: white; color: #050505; font-family: 'Segoe UI Historic', 'Segoe UI', Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;">
<div dir="auto" style="font-family: inherit; text-align: center;">નાનો ખૂબ છતાં હું તારો , તવ શક્તિ અભિમાન , પ્રભુ !</div>
<div dir="auto" style="font-family: inherit; text-align: center;">એકલ તારા કાજે ( ૨ ) અર્પી દેવા પ્રાણ ;</div>
<div dir="auto" style="font-family: inherit; text-align: center;">જય યોગેશ્વર ભગવાન !</div>
</div>
<div class="cxmmr5t8 oygrvhab hcukyx3x c1et5uql o9v6fnle ii04i59q" style="background-color: white; color: #050505; font-family: 'Segoe UI Historic', 'Segoe UI', Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;">
<div dir="auto" style="font-family: inherit; text-align: center;">સ્વાર્થી વિશ્વ સકલ આ , તું જ સખા સાચો , પ્રભુ !</div>
<div dir="auto" style="font-family: inherit; text-align: center;">તવ વિશ્વાસે રમતો ( ૨ ) વિશ્વે ભૂલી ભાન ;</div>
<div dir="auto" style="font-family: inherit; text-align: center;">જય યોગેશ્વર ભગવાન !</div>
</div>
<div class="cxmmr5t8 oygrvhab hcukyx3x c1et5uql o9v6fnle ii04i59q" style="background-color: white; color: #050505; font-family: 'Segoe UI Historic', 'Segoe UI', Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;">
<div dir="auto" style="font-family: inherit; text-align: center;">અદ્વૈતે આનંદ દીસે એ , વેદ ખરે વદતા , પ્રભુ !</div>
<div dir="auto" style="font-family: inherit; text-align: center;">દ્વૈતે મિલન મધૂરું ( ૨ ) માણું હું ઘનશ્યામ ;</div>
<div dir="auto" style="font-family: inherit; text-align: center;">જય યોગેશ્વર ભગવાન !</div>
</div>
<div class="cxmmr5t8 oygrvhab hcukyx3x c1et5uql o9v6fnle ii04i59q" style="background-color: white; color: #050505; font-family: 'Segoe UI Historic', 'Segoe UI', Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 15px; margin: 0.5em 0px 0px; overflow-wrap: break-word; white-space: pre-wrap;">
<div dir="auto" style="font-family: inherit;"><span style="font-family: inherit;"><a class="oajrlxb2 g5ia77u1 qu0x051f esr5mh6w e9989ue4 r7d6kgcz rq0escxv nhd2j8a9 nc684nl6 p7hjln8o kvgmc6g5 cxmmr5t8 oygrvhab hcukyx3x jb3vyjys rz4wbd8a qt6c0cv9 a8nywdso i1ao9s8h esuyzwwr f1sip0of lzcic4wl gpro0wi8 q66pz984 b1v8xokw" style="-webkit-tap-highlight-color: transparent; background-color: transparent; box-sizing: border-box; cursor: pointer; display: inline; font-family: inherit; list-style: none; margin: 0px; outline: none; padding: 0px; text-align: inherit; text-decoration-line: none; touch-action: manipulation; border: 0px initial initial;" tabindex="0" role="link" href="https://www.facebook.com/hashtag/yogeshwarbhagwanniaarti?__eep__=6&__cft__[0]=AZXpFHVPxdYrzs1eEazr8C6dX6RxlIDytn9QubXHgzWyzIZwXpXPxKHkGPEPxNDf6NGVtEKRBPyz9uvgXnKt4XS1BKjtbdkZKLXoHfHfNoOJ-Xkps8IwGdyhHMnRjIJS1V95AapnV3_kmh8vfGVJ6_bM2PbEYkGvC5MNPJAnEocEtkJzJGIUQrUAhNMj54Cd5E-6A1Gb-5IoSsDFWQE_on3n&__tn__=*NK-R">#yogeshwarbhagwanniaarti</a></span> <span style="font-family: inherit;"><a class="oajrlxb2 g5ia77u1 qu0x051f esr5mh6w e9989ue4 r7d6kgcz rq0escxv nhd2j8a9 nc684nl6 p7hjln8o kvgmc6g5 cxmmr5t8 oygrvhab hcukyx3x jb3vyjys rz4wbd8a qt6c0cv9 a8nywdso i1ao9s8h esuyzwwr f1sip0of lzcic4wl gpro0wi8 q66pz984 b1v8xokw" style="-webkit-tap-highlight-color: transparent; background-color: transparent; box-sizing: border-box; cursor: pointer; display: inline; font-family: inherit; list-style: none; margin: 0px; outline: none; padding: 0px; text-align: inherit; text-decoration-line: none; touch-action: manipulation; border: 0px initial initial;" tabindex="0" role="link" href="https://www.facebook.com/hashtag/swadhyaypariwar?__eep__=6&__cft__[0]=AZXpFHVPxdYrzs1eEazr8C6dX6RxlIDytn9QubXHgzWyzIZwXpXPxKHkGPEPxNDf6NGVtEKRBPyz9uvgXnKt4XS1BKjtbdkZKLXoHfHfNoOJ-Xkps8IwGdyhHMnRjIJS1V95AapnV3_kmh8vfGVJ6_bM2PbEYkGvC5MNPJAnEocEtkJzJGIUQrUAhNMj54Cd5E-6A1Gb-5IoSsDFWQE_on3n&__tn__=*NK-R">#swadhyaypariwar</a></span></div>
<div dir="auto" style="font-family: inherit;"> </div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"> </div>
</div>
<div><center><a href="https://www.instagram.com/qbs_jyotsanapatel/">
<img alt="Header Ads" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjapzOSrQYXyiVCV7Mwezry_a-FNRtVVFV5VfILEajwRqyQ62vhJUavDDa1FvHRYEs4_2CF5i_9MYw30itClhCk_I4uqdpMBW7FlqTLU8ti69sdIZj4ZjA67eLDnxfjIXtZJeCFGkqF2DwE/s1600/qbs-queen-be-style-jyotsana-patel-www.jyotsanapatel.online.png" />
</a></center></div>We Love Pandurang Shastri Athavalehttp://www.blogger.com/profile/13090692182460605722noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-276093091422247292.post-61818775631685010132022-05-04T20:03:00.019+05:302022-06-06T18:29:11.135+05:30પૂજ્ય દાદાજી અને આદરણીય દીદીજીને મળેલા પુરસ્કારોની યાદી | Awards received by Pujya Dadaji and Revered Didiji<div>પૂજ્ય દાદાજીને તેમના સતત નિઃસ્વાર્થ કાર્ય માટે વિવિધ રાષ્ટ્રીય અને આંતરરાષ્ટ્રીય પુરસ્કારોથી સન્માનિત કરવામાં આવ્યા છે. તેણે આ પુરસ્કારોને "ભગવાનના પ્રેમ પત્રો" તરીકે ગણાવીને આ પુરસ્કારોનો સ્વીકાર કર્યો છે.</div>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj-Wp4wX_jbTo6MmxtOppZDJiNDteWBIRGjNYmlAV0MKo4ECs_od8kV3or4B3wXnqXq9gUF0SvZrzsXJCTob7apoynipCzWKBkSeia_BfdJCfTTj-JaY2oVewNHFYNtVDjVpPVX2Sy9j0xTxxqXmC5s4Z5PR6-26OJSR4r8PoQ4sISnKhohIedPwtLd/s750/Awards%20received%20by%20Pujya%20Dadaji%20and%20Revered%20Didiji%20swadhyay%20parivar%20www.swadhyay.online.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="awards received by pandurang shashtri athwale pandurang shastri athavale awards list pandurang shastri awards pandurang athawale swadhyay parivar jayashree talwalkar , nirmala tai, pandurang Shastri athavale, swadhyayee, apte guruji swadhyay pariwar web site about revered dadaji - pandurang shastri athavale, winner of ramon magsaysay award for community leadership and templeton prize for progress in religion and about adarniya didi - dhanashree-Jayshree-shreenivas talwalkar" border="0" data-original-height="400" data-original-width="750" height="171" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEj-Wp4wX_jbTo6MmxtOppZDJiNDteWBIRGjNYmlAV0MKo4ECs_od8kV3or4B3wXnqXq9gUF0SvZrzsXJCTob7apoynipCzWKBkSeia_BfdJCfTTj-JaY2oVewNHFYNtVDjVpPVX2Sy9j0xTxxqXmC5s4Z5PR6-26OJSR4r8PoQ4sISnKhohIedPwtLd/w320-h171/Awards%20received%20by%20Pujya%20Dadaji%20and%20Revered%20Didiji%20swadhyay%20parivar%20www.swadhyay.online.png" title="પૂજય દાદાજીને અને આદરણીય દીદીજીને મળેલ એવોર્ડસ | Awards received by Pujya Dadaji and Revered Didiji" width="320" /></a></div>
<p></p>
<div><br /> <!--Display ad Horizontal preview--> <ins class="adsbygoogle" data-ad-client="ca-pub-8587767590761881" data-ad-format="auto" data-ad-slot="1993503368" data-full-width-responsive="true" style="display: block;"></ins>
<h1 style="background-color: white; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-left-style: none; border-left-width: 0px; border-right-style: none; border-right-width: 0px; border-top: 1px solid rgb(0, 0, 0); line-height: 20px; margin: 10px 0px; padding: 10px 0px 5px; text-align: center; vertical-align: baseline;"><span style="font-size: medium;">પૂજય દાદાજી ને મળેલ એવોર્ડસ.</span></h1>
<p> </p>
<center>
<table style="height: 67px; text-align: right; width: 100px;">
<tbody>
<tr style="height: 21px;">
<th style="height: 21px; text-align: center; width: 70px;">વર્ષ</th>
<th style="height: 21px; text-align: center; width: 140.891px;">એવોર્ડ નું નામ</th>
<th style="height: 21px; text-align: center; width: 232.719px;">એવોર્ડ આપનાર</th>
<th style="height: 21px; text-align: center; width: 151.156px;">એવોર્ડ શા માટે?</th>
</tr>
<tr style="height: 67px;">
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 70px;">૧૯૯૭</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 140.891px;">રાવ સાહેબ ગોગટે પુરસ્કાર</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 232.719px;">મહારાષ્ટ્ર ચેમ્બર ઓફ કોમર્સ એન્ડ ગોગટે ફાઉન્ડેશન</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 151.156px;">જમીન અને છોડ વિકાસમાં અસાધારણ સફળતા</td>
</tr>
</tbody>
<tbody>
<tr style="height: 67px;">
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 70px;">૧૯૮૮</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 140.891px;">મહાત્મા ગાંધી એવોર્ડ વૈશ્વિક સાંસ્કૃતિક એવોર્ડ</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 232.719px;">અખીલ ભારતી રાષ્ટ્રભાષા પ્રચાર સમિતી</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 151.156px;">આર્ય વિચારો અને માનવી મુલ્યોના ક્રાંતિકારી પ્રયોગ માટે</td>
</tr>
<tr style="height: 67px;">
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 70px;">૧૯૯૨</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 140.891px;">લોકમાન્ય તિલક સન્માન</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 232.719px;">લોકમાન્ય તિલક સ્મારક ટ્રસ્ટ</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 151.156px;">માનવના ભલા માટે સમર્પિત નિ:સ્વાર્થ કાર્ય</td>
</tr>
<tr style="height: 67px;">
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 70px;">૧૯૯૩</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 140.891px;">પ્રોગ્રેસ ઇન રીલીજીયન</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 232.719px;">દિવાળીબેન મહેતા ટ્રસ્ટ</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 151.156px;">સર્વધર્મ પ્રત્યેનો મૈત્રીભાવ તથા ધર્મ માટેનો વૈજ્ઞાનિક અભિગમ</td>
</tr>
<tr style="height: 67px;">
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 70px;">૧૯૯૬</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 140.891px;">રેમન મેગ્સેસે એવોર્ડ</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 232.719px;">રેમન મેગ્સેસે એવોર્ડ ફાઉન્ડેશન (ફિલીપાઇન્સ)</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 151.156px;">ઉત્કૃષ્ટ સામુહિક નેતૃત્વ માટે</td>
</tr>
<tr style="height: 67px;">
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 70px;">૧૯૯૭</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 140.891px;">ટેમ્પટન પ્રાઇઝ</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 232.719px;">જહોન ટેમ્પલ્ટન ફાઉન્ડેશન</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 151.156px;">પ્રોગ્રેસ ઇન રીલીજીયન(ધર્મમાં પ્રગતિ)</td>
</tr>
<tr style="height: 67px;">
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 70px;">૧૯૯૭</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 140.891px;">રાષ્ટ્રીય એકાત્મકતા પુરસ્કાર</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 232.719px;">આર.જી. જોષી ફાઉન્ડેશન</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 151.156px;">-</td>
</tr>
<tr style="height: 67px;">
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 70px;">૧૯૮૭</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 140.891px;">રાવ સાહેબ ગોગટે પુરસ્કાર</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 232.719px;">મહારાષ્ટ્ર ચેમ્બર ઓફ કોમર્સ એન્ડ ગોગટે ફાઉન્ડેશન</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 151.156px;">સમાજની પ્રવિત્ર સેવા બદલ</td>
</tr>
<tr style="height: 67px;">
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 70px;">૧૯૯૭</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 140.891px;">સોસીયલ જસ્ટીસ પુરસ્કાર(૧૯૯૬ માટે)</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 232.719px;">ન્યાયમૂર્તિ શમશાસ્ત્રી પ્રભૂણે પ્રતિષ્ઠાન</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 151.156px;">સામાજીક ન્યાય</td>
</tr>
<tr style="height: 67px;">
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 70px;">૧૯૯૮</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 140.891px;">આનંદમય પુરસ્કાર</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 232.719px;">દિનાનાથ સ્મૃતિ પ્રતિષ્ઠાન</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 151.156px;">નિઃસ્વાર્થ સમાજ સેવા</td>
</tr>
<tr style="height: 67px;">
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 70px;">૧૯૯૮</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 140.891px;">જી,ડી, બિરલા ઈન્ટરનેશનલ એવોર્ડ</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 232.719px;">ભારતના ઉપરાષ્ટ્રપતિ શ્રી કૃષ્ણકાન્તના હસ્તે</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 151.156px;">માનવતા</td>
</tr>
<tr style="height: 67px;">
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 70px;">૧૯૯૯</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 140.891px;">પદ્મ વિભૂષણ એવોર્ડ</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 232.719px;">ગવર્નમેન્ટ ઓફ ઇન્ડિયા</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 151.156px;">-</td>
</tr>
<tr style="height: 67px;">
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 70px;">૨૦૦૦</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 140.891px;">જીવન ગૌરવ પુરસ્કાર</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 232.719px;">ચતુરંગપ્રતિષ્ઠાન સામાજીક ઉત્થાન</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 151.156px;">સામાજીક ઉત્થાન</td>
</tr>
<tr style="height: 67px;">
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 70px;">૨૦૦૧</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 140.891px;">દેવી અહલ્યા નેશનલ એવોર્ડ</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 232.719px;">અહલ્યાબાઈ રાષ્ટ્રીય પુરસ્કાર સમિતિ</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 151.156px;">-</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</center>
<p> </p>
<script async src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"
crossorigin="anonymous"></script>
<ins class="adsbygoogle"
style="display:block; text-align:center;"
data-ad-layout="in-article"
data-ad-format="fluid"
data-ad-client="ca-pub-8587767590761881"
data-ad-slot="5979131204"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script>
<h1 style="background-color: white; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-left-style: none; border-left-width: 0px; border-right-style: none; border-right-width: 0px; border-top: 1px solid rgb(0, 0, 0); line-height: 20px; margin: 10px 0px; padding: 10px 0px 5px; text-align: center; vertical-align: baseline;"><span style="font-size: medium;">પૂજય દાદાજીને મળેલ બહુમાન.</span></h1>
<p> </p>
<center>
<table style="height: 67px; text-align: right; width: 300px;">
<tbody>
<tr style="height: 21px;">
<th style="height: 21px; text-align: center; width: 10px;">વર્ષ</th>
<th style="height: 21px; text-align: center; width: 197px;">બહુમાન</th>
</tr>
<tr style="height: 67px;">
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 10px;">૧૯૯૪</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 197px;">પુના(મહારાષ્ટ્ર) મ્યુનિસિપલ કોપોરેશન</td>
</tr>
<tr style="height: 67px;">
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 10px;">૧૯૯૫</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 197px;">ગુજરાત રાજ્યની વિધાન સભા દ્વારા</td>
</tr>
<tr style="height: 67px;">
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 10px;">૧૯૯૭</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 197px;">વડોદરા (ગુજરાત) મ્યુનિસિપલ કોર્પોરેસન દ્વારા (VMC)</td>
</tr>
<tr style="height: 67px;">
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 10px;">૧૯૯૮</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 197px;">સૌરાષ્ટ્ર યુનિવર્સિટી રાજકોટ દ્વારા ડોકટર ઓફ લેટર્સ ની ડીગ્રી એનાયત કરી</td>
</tr>
<tr style="height: 67px;">
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 10px;">૧૯૯૮</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 197px;">સરદાર પટેલ યુનિવર્સિટી વલ્લભ વિધાનગર દ્વારા ડોકટર ઓફ લીટરેચર ની ડીગ્રી એનાયત</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</center>
<p> </p>
<script async src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"
crossorigin="anonymous"></script>
<ins class="adsbygoogle"
style="display:block; text-align:center;"
data-ad-layout="in-article"
data-ad-format="fluid"
data-ad-client="ca-pub-8587767590761881"
data-ad-slot="5979131204"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script>
<h1 style="background-color: white; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-left-style: none; border-left-width: 0px; border-right-style: none; border-right-width: 0px; border-top: 1px solid rgb(0, 0, 0); line-height: 20px; margin: 10px 0px; padding: 10px 0px 5px; text-align: center; vertical-align: baseline;"><span style="font-size: medium;">આદરણીય દીદીજીને મળેલ પુરસ્કાર.</span></h1>
<p> </p>
<center>
<table style="height: 67px; text-align: right; width: 300px;">
<tbody>
<tr style="height: 21px;">
<th style="height: 21px; text-align: center; width: 70px;">વર્ષ</th>
<th style="height: 21px; text-align: center; width: 140.891px;">પુરસ્કાર નું નામ</th>
<th style="height: 21px; text-align: center; width: 232.719px;">પુરસ્કાર આપનાર</th>
<th style="height: 21px; text-align: center; width: 151.156px;">પુરસ્કાર શા માટે?</th>
</tr>
<tr style="height: 67px;">
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 70px;">૨૦૦૧</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 140.891px;">લોકશિક્ષણ પુરસ્કાર</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 232.719px;">આપ્ટે ગુરૂજી સ્મારક ટ્રસ્ટ</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 151.156px;">સામાજીક અને રાષ્ટ્રીય જાગરૂકતા માટે</td>
</tr>
</tbody>
<tbody>
<tr style="height: 67px;">
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 70px;">૨૦૧૦</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 140.891px;">સરસ્વતી પુરસ્કાર</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 232.719px;">કૈલાસ મઠ</td>
<td style="height: 21px; text-align: center; width: 151.156px;">-</td>
</tr>
</tbody>
</table>
</center>
<p> </p>
<center><a href="https://www.youtube.com/channel/UCDfVALn6QdRydsae2uG59kg/videos" rel="noopener" target="_blank"> <img alt="Header Ads" src="http://www.swadhyay.org/images/photos/didi-award.jpg" /> </a></center></div>We Love Pandurang Shastri Athavalehttp://www.blogger.com/profile/13090692182460605722noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-276093091422247292.post-4125030894160864482022-04-03T19:13:00.011+05:302024-02-18T19:07:43.447+05:30સ્વાધ્યાય પરિવાર ના મહત્વપૂર્ણ દિવસો અને તારીખો | Important days and dates of Swadhyay Parivar <h1 style="background-color: white; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-left-style: none; border-left-width: 0px; border-right-style: none; border-right-width: 0px; border-top: 1px solid rgb(0, 0, 0); line-height: 20px; margin: 10px 0px; padding: 10px 0px 5px; text-align: center; vertical-align: baseline;"><font face="" size="3">સ્વાધ્યાય પરિવાર ના મહત્વપૂર્ણ દિવસો અને તારીખો.</font></h1><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgN4t_RRkk2txq_mgtlFE6kZAyAHfDWtRmDYuzWkbluh4mZpKn8liLERAILzWXNLQOurjUp2eN3Yi1EisLc218UEk8QEeDPewMHwAwt3PctnbsR5lRM4MO0lrIQEeYTm9jDov7gYoLeO0csfGwRLZYCkX1X9AO-2vBCFVpWFv8SiTbN807KBmx5QYQA/s750/important-days-dates-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="important days and dates pdf important days and dates list important days and dates 2022 important days and dates of the year all important days and dates all important days and dates pdf important days and dates national and international special days by date which dates are important important dates and days important days and dates celebrated in india important days and dates for competitive exams pdf What is the history of Swadhyaya Parivar? When did the Swadhyaya movement start? What is Swadhyay and why is it important? What are some of the best books on Swadhyaya? swadhyay parivar in usa Insurance, Gas/Electricity, Loans, Mortgage, Attorney,Lawyer, Donate, Conference Call, Degree, Credit, cedit card" border="0" data-original-height="400" data-original-width="750" height="171" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgN4t_RRkk2txq_mgtlFE6kZAyAHfDWtRmDYuzWkbluh4mZpKn8liLERAILzWXNLQOurjUp2eN3Yi1EisLc218UEk8QEeDPewMHwAwt3PctnbsR5lRM4MO0lrIQEeYTm9jDov7gYoLeO0csfGwRLZYCkX1X9AO-2vBCFVpWFv8SiTbN807KBmx5QYQA/w320-h171/important-days-dates-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.jpg" title="સ્વાધ્યાય પરિવાર ના મહત્વપૂર્ણ દિવસો અને તારીખો | Important days and dates of Swadhyay Parivar" width="320" /></a></div><br /><script async="" crossorigin="anonymous" src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"></script>
<!--Display ad Horizontal preview-->
<ins class="adsbygoogle" data-ad-client="ca-pub-8587767590761881" data-ad-format="auto" data-ad-slot="1993503368" data-full-width-responsive="true" style="display: block;"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><p><br /></p><p>(૧) <b>'દાદાજી'</b> નો જન્મ <b>'મનુષ્ય ગૌરવ દિન'</b> :</p><p>➥ આસો સુદ - ૭, સંવત - ૧૯૭૬ </p><p>➥ ૧૯ - ઓક્ટોબર, ૧૯૨૦.</p><p>(૨) તાઈ(નિર્મલા બેન ) નો જન્મ :</p><p>➥ અષાઢ વદ - ૧૧,સંવત - ૧૯૮૩ </p><p>➥ ૨૬ - ઓગસ્ટ, ૧૯૨૬. </p><p>(૩) પાઠશાળા જન્મદિન :</p><p>➥ આસો સુદ - ૧૦, સંવત - ૧૯૮૧.(ઈ.સ:૧૯૨૬)</p><p>(૪) <b>'અન્ના'</b> દેહવિલય (લક્ષ્મણ રાવ)</p><p>➥ ઈ.સ:૧૯૨૬</p><p>(૫) દાદાજી વ્યાસપીઠ પર: માન્ડ્યોપનિષદ ૧૯૪૨.</p><p>(૬) દાદાજી અને તાઈ ના લગ્ન: ૧૯૪૪ </p><p>(૭) બાળ સંસ્કાર કેન્દ્ર : જુલાઈ - ૧૯૫૦. </p><p>(૮) વિશ્વ ધર્મ પરિષદ:ઓક્ટોબર - ઈ.સ: ૧૯૫૪. </p><p>(૯) તત્વજ્ઞાન વિદ્યાપીઠ શિલારોપણ(સ્થાપના): ૧૬ - સપ્ટેમ્બર, ઈ.સ: ૧૯૫૫.</p><p>(૧૦) તત્વજ્ઞાન વિદ્યાપીઠ સ્થાપના: ઈ.સ: ૧૯૫૬ .</p><p>(૧૧) વિનિયન શાખા: જૂન - ઈ.સ: ૧૯૫૬.</p><p>(૧૨) મહા વિદ્યાલય: ઈ.સ - ૧૯૫૭.</p><p>(૧૩) પ્રથમ સંચાલક શિબિર: ૧૫, એપ્રિલ ઈ.સ - ૧૯૫૭. </p><p>(૧૪) પ્રથમ અનુસ્નાતક શિબિર: ડિસેમ્બર - જાન્યુઆરી, ઈ.સ: ૧૯૫૭-૫૮.</p><p>(૧૫) પ્રથમ સાધક શિબિર: ૫ - ઓક્ટોબર, ઈ.સ -૧૯૫૯. </p><p>(૧૬) પ્રથમ વર્ધક શિબિર: ૨૦ - સપ્ટેમ્બર, ઈ.સ -૧૯૫૯. </p><p>(૧૭) ભક્તિ ફેરી: માર્ચ- ઈ.સ: ૧૯૫૮.</p><p>(૧૮) તત્વજ્ઞાન ( માસિક) ૧૯ - ડિસેમ્બર, ઈ.સ -૧૯૬૨. </p><p>(૧૯) તત્ત્વજ્યોતિ(રાજુલા) : કારતક સુદ -૧૫, સંવત-૨૦૨૦, ઈ.સ -૧૯૬૩.</p><script async="" crossorigin="anonymous" src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"></script>
<!--Display ad Horizontal preview-->
<ins class="adsbygoogle" data-ad-client="ca-pub-8587767590761881" data-ad-format="auto" data-ad-slot="1993503368" data-full-width-responsive="true" style="display: block;"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script> <div><center><a href="https://www.instagram.com/qbs_jyotsanapatel/">
<img alt="Header Ads" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjapzOSrQYXyiVCV7Mwezry_a-FNRtVVFV5VfILEajwRqyQ62vhJUavDDa1FvHRYEs4_2CF5i_9MYw30itClhCk_I4uqdpMBW7FlqTLU8ti69sdIZj4ZjA67eLDnxfjIXtZJeCFGkqF2DwE/s1600/qbs-queen-be-style-jyotsana-patel-www.jyotsanapatel.online.png" />
</a></center></div> <p>(૨૦) ભાવનિજર (અમદાવાદ) શિલારોપણ: આસો વદ - ૫, સંવત-૨૦૨૬, ૧૯ - ઓક્ટોબર, ઈ.સ - ૧૯૭૦.</p><p>(૨૧) અનુસ્નાતક શિબિર (ભાવનગર): ઈ.સ:૧૯૭૦.</p><p>(૨૨) ભાવમિલન સમારોહ: ઈ.સ - ૧૯૭૬.</p><p>(૨૩) ડી.બી.ટી(D.B.T) : ઈ.સ - ૧૯૭૭. </p><p>(૨૪) યોગેશ્વર કૃષિ: ઈ.સ - ૧૯૭૯. </p><p>(૨૫) અમૃતાલયમ :ઈ.સ - ૧૯૮૧. </p><p>(૨૬) તીર્થરાજ મિલન: ૨૧, ૨૨, ૨૩, - માર્ચ, ઈ.સ - ૧૯૮૬. </p><p>(૨૭) (Y - DAY) યોગેશ્વર - ડે : ૨૬ - જાન્યુઆરી : ઈ.સ. - ૧૯૯૦.</p><p>(૨૮) સપ્તતિઃ મુંબઈ : ૧૯, ઓક્ટોબર, ઈ.સ.૧૯૯૦. </p><p>(૨૯) ભાવલક્ષી શિબિર(ભાવનિજર): ૧,૨,૩ - સપ્ટેમ્બર, ઈ.સ. ૧૯૯૦. </p><p>(૩૦) ભાવસંપર્ક સમારોહ(કુરુક્ષેત્ર): ઈ.સ. ૧૯૯૬.</p><p>(૩૧) હઝુર સાહેબ તીર્થયાત્રા(નાંદેડ): ઈ.સ. ૧૯૯૭. </p><p>(૩૨) અશિતી વંદના: ૧૦ - ડિસેમ્બર, ઈ.સ. - ૨૦૦૦. </p><p>(૩૩) અમૃત મહોત્સવ(સુધા વર્ષ): ૨૬ - ઓક્ટોબર,ઈ.સ. - ૨૦૦૧. </p><p>(૩૪) પૂજ્ય દાદાજી હૃદયસ્થ: ૨૫ - ઓક્ટોબર, ઈ.સ. - ૨૦૦૩. </p><p>(૩૫) અચિરયણ પુષ્કર : ૭ - જાન્યુઆરી, ઈ.સ. - ૨૦૦૫.</p><p>(૩૬) અચિરયણ રામેશ્વર: ૨૭ - જૂન થી ૩ - જુલાઈ, ઈ.સ. - ૨૦૦૬.</p><p>(૩૭) અચિરયણ ઉજ્જૈન : ૩ - જાન્યુઆરી , ઈ.સ. - ૨૦૦૫.</p><p>(૩૮) અચિરયણ પુષ્કર : ૭ - જાન્યુઆરી , ઈ.સ. - ૨૦૦૫.</p><p>(૩૯) અચિરયણ હરિદ્વાર : ૧૧ - જાન્યુઆરી , ઈ.સ. - ૨૦૦૫.</p><p>(૪૦) અચિરયણ કુરુક્ષેત્ર : ૧૪ - જાન્યુઆરી , ઈ.સ. - ૨૦૦૫.</p><p>(૪૧) અચિરયણ ગયાજી : ૧૮ - જાન્યુઆરી , ઈ.સ. - ૨૦૦૫.</p><p>(૪૨) અચિરયણ જગન્નાથપુરી : ૨૧ - જાન્યુઆરી , ઈ.સ. - ૨૦૦૫.</p><p>(૪૩) શારદોત્સવ(શ્રી દર્શનમ - વૃક્ષમંદિર): ૨૪ - સપ્ટેમ્બર, ઈ.સ. ૧૯૯૬. </p><p><br /></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div>
<script async="" crossorigin="anonymous" src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"></script>
<!--Display ad preview Square-->
<ins class="adsbygoogle" data-ad-client="ca-pub-8587767590761881" data-ad-format="auto" data-ad-slot="7101451319" data-full-width-responsive="true" style="display: block;"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script>
<center><a href="https://www.instagram.com/p/CbXkgBcATkP/">
<img alt="Header Ads Insurance Loans Mortgage Attorney Credit Lawyer Donate Degree Hosting Claim" height="159" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgc-tOdXfAkGyQwKpElESHe4oUuJJ9HAKyVKy_M-RgXHOO0Y3UAqB9yqu-idBHV2mP9yuw0IhmUa_t24mzG6LPUfN0LYDW3bkXvt3VlJujxtfoczFjyKKoTufX8OISNBBPl6bWo6SlEni8/s750/%25E0%25AA%25B8%25E0%25AB%258D%25E0%25AA%25B5%25E0%25AA%25BE%25E0%25AA%25A7%25E0%25AB%258D%25E0%25AA%25AF%25E0%25AA%25BE%25E0%25AA%25AF+%25E0%25AA%25AA%25E0%25AA%25B0%25E0%25AA%25BF%25E0%25AA%25B5%25E0%25AA%25BE%25E0%25AA%25B0+%25E0%25AA%2597%25E0%25AB%2581%25E0%25AA%259C%25E0%25AA%25B0%25E0%25AA%25BE%25E0%25AA%25A4%25E0%25AB%2580+%25E0%25AA%25AD%25E0%25AA%25BE%25E0%25AA%25B5%25E0%25AA%2597%25E0%25AB%2580%25E0%25AA%25A4_+%25E0%25AA%2597%25E0%25AA%25BE%25E0%25AA%2582%25E0%25AA%25A1%25E0%25AA%25BF%25E0%25AA%25B5+%25E0%25AA%25B2%25E0%25AA%2587+%25E0%25AA%25B9%25E0%25AA%25BE%25E0%25AA%25A5%25E0%25AA%25AE%25E0%25AA%25BE%25E0%25AA%2582+%25E0%25AA%2585%25E0%25AA%25B0%25E0%25AB%258D%25E0%25AA%259C%25E0%25AB%2581%25E0%25AA%25A8+%25E0%25AA%25A5%25E0%25AA%25BE+%25E0%25AA%25AF%25E0%25AB%2581%25E0%25AA%25B5%25E0%25AA%25BE%25E0%25AA%25A8+%25283%2529.png" title="Insurance Gas/Electricity Loans Mortgage Attorney Lawyer Donate Conference Call Degree Credit" width="320" />
</a></center>We Love Pandurang Shastri Athavalehttp://www.blogger.com/profile/13090692182460605722noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-276093091422247292.post-78538651531980985452022-03-29T16:36:00.028+05:302024-03-17T13:36:49.297+05:30સ્વાધ્યાય પરિવાર પુસ્તકો ની યાદી | List Of Swadhyay Pariwar Books Online | Vimarsh<h1 style="background-color: white; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-left-style: none; border-left-width: 0px; border-right-style: none; border-right-width: 0px; border-top: 1px solid rgb(0, 0, 0); line-height: 20px; margin: 10px 0px; padding: 10px 0px 5px; text-align: center; vertical-align: baseline;"><span style="font-size: medium;">સ્વાધ્યાય પરિવાર પુસ્તકો ની યાદી.</span></h1>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjIzt2Fu4q6vPbT-LqHRIq2higy0S_4to1qA7O6TapQGdpTrFMLpd_b7q_pUQp8WDl90Ubsd5e1-mT1_zWP0A3trztoh0oL9FT_UlYvlnbg4yv61pHSWJt_pMZRP_OdDOp4v4x2lWKhs7W_YCB9wUdEE209sOKxRDUhDRaRkjBydnx8uyypUeDY2iia/s750/buy-online-swadhyay-parivar-books-www.swadhyay.online.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="gitamrutam book in gujarati pdf swadhyay parivar books online pandurang shastri athavale books swadhyay parivar website gitamrutam book, pdf swadhyay parivar prarthana priti pdf pandurang shastri athavale books in hindi prarthana priti book pdf gujarati swadhyay parivar in usa swadhyay parivar near me Vimarsh APK for Android download-org-swadhyay-vimarsh Vimarsh for Android is a magazine app Vimarsh apk,Vimarsh for android,Vimarsh MOD Insurance Gas/Electricity Loans Mortgage Attorney Lawyer Donate Conference Call Degree Credit cedit card" border="0" data-original-height="400" data-original-width="750" height="171" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjIzt2Fu4q6vPbT-LqHRIq2higy0S_4to1qA7O6TapQGdpTrFMLpd_b7q_pUQp8WDl90Ubsd5e1-mT1_zWP0A3trztoh0oL9FT_UlYvlnbg4yv61pHSWJt_pMZRP_OdDOp4v4x2lWKhs7W_YCB9wUdEE209sOKxRDUhDRaRkjBydnx8uyypUeDY2iia/w320-h171/buy-online-swadhyay-parivar-books-www.swadhyay.online.jpg" title="સ્વાધ્યાય પરિવાર પુસ્તકો ની યાદી | List Of Swadhyay Pariwar Books | Swadhyay Books Online" width="320" /></a></div>
<script async="" crossorigin="anonymous" src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"></script>
<ins class="adsbygoogle" data-ad-client="ca-pub-8587767590761881" data-ad-format="fluid" data-ad-layout="in-article" data-ad-slot="5979131204" style="display: block; text-align: center;"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script>
<p> </p>
<p>(૧) જીવભાવના,</p>
<p>(૨) <a href="https://www.swadhyay.online/2020/06/what-is-trikal-sandhya.html" rel="nofollow noopener" target="_blank">ત્રિકાળ સંધ્યા,</a> </p>
<p>(૩) પ્રાર્થના પ્રીતિ, </p>
<p>(૪) <a href="https://www.swadhyay.online/2021/04/find-solutions-your-problems-shree-mad-bhagwat-geeta.htm" rel="nofollow noopener" target="_blank">શ્રીમદ ભગવદ ગીતા,</a> </p>
<p>(૫) વાર્કભૂષણં,</p>
<p>(૬) કાવ્યવિનોદ,</p>
<p>(૭) યુવાન, </p>
<p>(૮) જીવનમાં શું ખૂટે છે?,</p>
<p>(૯) ભારતીયો નું આદર્શ જીવન, </p>
<p>(૧૦) મૂર્તિપુજા, </p>
<p>(૧૧) ગીતાના પંચપ્રાણ, </p>
<p>(૧૨) એષા: પંથા: એતત કર્મ, </p>
<p>(૧૩) <a href="https://www.swadhyay.online/2020/04/full-shri-krishna-ashtakam-with.html" rel="nofollow noopener" target="_blank">શ્રી કૃષ્ણાષ્ટકમ</a>,</p>
<div><center><a href="https://www.instagram.com/qbs_jyotsanapatel/">
<img alt="Header Ads" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjapzOSrQYXyiVCV7Mwezry_a-FNRtVVFV5VfILEajwRqyQ62vhJUavDDa1FvHRYEs4_2CF5i_9MYw30itClhCk_I4uqdpMBW7FlqTLU8ti69sdIZj4ZjA67eLDnxfjIXtZJeCFGkqF2DwE/s1600/qbs-queen-be-style-jyotsana-patel-www.jyotsanapatel.online.png" />
</a></center></div>
<p>(૧૪) મધુરાષ્ટકમ,</p>
<p>(૧૫) શ્રી સુક્તમ, </p>
<p>(૧૬) વેદસારશિવસ્તવ, </p>
<p>(૧૭) દિવ્ય પરાધ ક્ષમાપન સ્તોત્રમ,</p>
<p>(૧૮) શ્રી પાન્ડુરંગાષ્ટકમ,</p>
<p>(૧૯) ગંગા લહરી, </p>
<p>(૨૦) ઈશાવાસ્યમ,</p>
<p>(૨૧) કેતોપનિષદ, </p>
<p>(૨૨) ગીતામૃતમ,</p>
<p>(૨૩) સાંસ્કૃતિક વિચારધારા, </p>
<p>(૨૪) સંસ્કૃતિ ચિંતન, </p>
<p>(૨૫) સંસ્કૃતિ પૂંજન, </p>
<p>(૨૬) ગીતા પાથેય, </p>
<script async="" crossorigin="anonymous" src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"></script>
<!--Display ad Horizontal preview-->
<ins class="adsbygoogle" data-ad-client="ca-pub-8587767590761881" data-ad-format="auto" data-ad-slot="1993503368" data-full-width-responsive="true" style="display: block;"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script>
<p>(૨૭) બિલ્વ પત્ર,</p>
<p>(૨૮) વિજિગીષુ જીવનવાદ, </p>
<p>(૨૯) શ્રાદ્ધ ભાગ: ૧, </p>
<p>(૩0) શ્રાદ્ધ ભાગ: ૨, </p>
<p>(૩૧) ઋષી સ્મરણ, </p>
<p>(૩૨) તુલસીદલ,</p>
<p>(૩૩) શ્રી વાલ્મિકી રામાયણ દર્શન, </p>
<p>(૩૪) શ્રી કૃષ્ણ જીવન દર્શન, </p>
<p>(૩૫) જીવન તીર્થ, </p>
<p>(૩૬) દશાવતાર, </p>
<p>(૩૭) વ્યાસવિચાર, </p>
<p>(૩૮) અખિલમ મધુરમ,</p>
<p>(૩૯) નીરર્ઘોષ,</p>
<p>(૪૦) દીધીતી, </p>
<p>(૪૧) યોગેશ્વરીયમ,</p>
<p>(૪૨) ચેતન્ય, </p>
<p>(૪૩) જિજ્ઞાસા પાથેય, </p>
<p>(૪૪) ઉદ્યોત (ફોટો સેટ),</p>
<p>(૪૫) આનંદ લહરી, </p>
<p>(૪૬) ભગવાન ની ઉત્કૃષ્ટ કલાકૃતિ : સ્ત્રી, </p>
<p>(૪૭) પ્રયોગ સેટ(<a href="https://www.swadhyay.online/2020/07/bhaktiferi-by-swadhyay-parivar.html" rel="nofollow noopener" target="_blank">ભક્તિફેરી</a>, <a href="https://www.swadhyay.online/2020/06/what-is-trikal-sandhya.html" rel="nofollow noopener" target="_blank">ત્રિકાળ સંધ્યા</a>, <a href="https://www.swadhyay.online/2021/01/Hiramandir-experiment-swadhyay-pariwar-impersonal-wealth-shramabhakti.html" rel="nofollow noopener" target="_blank">હીરા મંદિર</a>, <a href="https://www.swadhyay.online/2020/06/matsyagandha-floating-temple.html" rel="nofollow noopener" target="_blank">મસ્યગંધા</a>, <a href="https://www.swadhyay.online/2020/06/dadajis-historic-kranti-panchrangi.html" rel="nofollow noopener" target="_blank">પંચરંગી ક્રાંતિ</a>, <a href="https://www.swadhyay.online/2020/07/shree-darshanam-divine-communes.html" rel="nofollow noopener" target="_blank">શ્રી દર્શનમ્</a>, <a href="https://www.swadhyay.online/2020/06/swadhyay-pariwar-shrimad-bhagwad-geeta-pathshala.html" rel="nofollow noopener" target="_blank">શ્રીમદ્ ભગવદ્ગીતા પાઠશાળા</a>, <a href="https://www.swadhyay.online/2020/07/what-is-tirthyatra-if-religion-is-mixed.html" rel="nofollow noopener" target="_blank">તીર્થયાત્રા</a>, <a href="https://www.swadhyay.online/2020/06/tree-temples-vrikshmandir.html" rel="nofollow noopener" target="_blank">વૃક્ષમંદિર</a>, <a href="https://www.swadhyay.online/2020/07/loknathamrutalayam-swadhyayparivar.html.html" rel="nofollow noopener" target="_blank">અમૃતાલયમ</a>, <a href="https://www.swadhyay.online/2020/06/tatvagyan-vidyapeeth-place-of-human.html" rel="nofollow noopener" target="_blank">તત્વજ્ઞાન વિદ્યાપીઠ</a>, <a href="https://www.swadhyay.online/2020/07/goras-small-picture-of-krishnas.html" rel="nofollow noopener" target="_blank">ગોરસ</a>, <a href="https://www.swadhyay.online/2020/07/what-is-yogeshwar-krushi-combination-of.html" rel="nofollow noopener" target="_blank">યોગેશ્વર કૃષિ</a>, <a href="https://www.swadhyay.online/2020/07/yagya-what-is-yagya.html" rel="nofollow noopener" target="_blank">યજ્ઞ</a>)</p>
<p>(૪૮) ભાવગીત ભાગ :૧, ૨, ૩</p>
<p>(૪૯) ભાવગીત હિન્દી ભાગ :૧, ૨</p>
<p>(૫૦) અન્નપૂર્ણા સ્તોત્રમ,</p>
<p>(૫૧) વેદસારશિવસ્તવ,</p>
<p>(૫૨) ઉમામહેશ્વર સ્તોત્રમ.</p>
<p> </p>
<div><center><a href="https://www.instagram.com/qbs_jyotsanapatel/">
<img alt="Header Ads" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjapzOSrQYXyiVCV7Mwezry_a-FNRtVVFV5VfILEajwRqyQ62vhJUavDDa1FvHRYEs4_2CF5i_9MYw30itClhCk_I4uqdpMBW7FlqTLU8ti69sdIZj4ZjA67eLDnxfjIXtZJeCFGkqF2DwE/s1600/qbs-queen-be-style-jyotsana-patel-www.jyotsanapatel.online.png" />
</a></center></div>
<p style="font-size: large; text-align: left;">જય યોગેશ્વર...</p>
<p style="text-align: left;"><br />અમે તમને જણાવવામાં ખૂબ જ આનંદ અનુભવીએ છીએ કે <strong><a href="https://www.swadhyay.online/" rel="noopener" target="_blank">'સ્વાધ્યાય પરિવાર'</a></strong> ના પુસ્તકો ની મોબાઇલ એપ્લિકેશન <a href="https://bit.ly/swadhyay-vimarsh" rel="nofollow noopener" target="_blank"><strong>'</strong><strong>વિમર્શ(</strong><span style="color: #0000ee;"><strong><u>vimarsh</u></strong></span><strong>)</strong><strong>'</strong></a> બધા સ્વાધ્યાય પરિવાર ના ભાઈઓ-બહેનો માટે ઉપલબ્ધ કરી છે. સરળ પદ્ધતિ દ્વારા, તમે આ એપ્લિકેશનને ઇન્સ્ટોલ કરી શકો છો અને પુસ્તકોનો આનંદ માણી શકો છો.</p>
<div style="font-size: large; text-align: left;"> </div>
<div style="font-size: large;"><a href="https://coolsymbol.com/copy/Check_Mark_Emoji_Symbol_%E2%9C%94%EF%B8%8F" id="emoji-info-url" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: black; font-family: "Source Sans Pro", "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 21.3333px; text-align: center; text-decoration-line: none;"><span id="emoji-info-value" style="box-sizing: border-box;">✔️</span></a> એપ્લિકેશન install કરો, એપ્લિકેશન install કરવા માટે અહીં ક્લિક કરો:<strong style="color: #0000ee;"><u><a href="https://bit.ly/swadhyay-vimarsh" rel="nofollow noopener" target="_blank">vimarsh</a></u></strong>,</div>
<p> </p>
<p>આ ઉપરાંત તત્વજ્ઞાન સામયિક માટે....</p>
<p>📚 તત્વજ્ઞાન સામયિકનું વાર્ષિક લવાજમ ₹ ૭૬ પ્રતિ વ્યક્તિ/વર્ષ (ભાષા: ગુજરાતી, મરાઠી, હિન્દી, તેલુગુ)</p>
<p>તત્વજ્ઞાન ની ઓનલાઇન ખરીદી કરવા માટે અહીં ક્લિક કરો:👉 <span style="color: #0000ee;"><u><a href="https://bit.ly/tattvajnana-magazine"><strong>https://bit.ly/tattvajnana-magazine</strong></a></u></span></p>
<p> </p>
<center><a href="https://www.instagram.com/indo.primo/"> <img alt="Header Ads" height="159" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgArIXexVx4DvjUl9EJqbqsZ-ExGYJzl4FDvtemG3YujPFOvc_JtvuttLZGhhZYJ98UFcIdWrnwQDwsAmnaALGHTWS9QrsjLEqv9twfLd6nh0cknimjx7REX2mYiVeLODU746glW4p6LaI/w320-h180/top-popular-best-selling-english-e-books-list-name-online-www.jatesikho.online.jpg" width="320" /> </a></center>We Love Pandurang Shastri Athavalehttp://www.blogger.com/profile/13090692182460605722noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-276093091422247292.post-73682640232119140462021-11-06T19:16:00.014+05:302023-12-27T10:23:47.865+05:30Pratik Darshan: Saptapadi | પ્રતીક દર્શન:સપ્તપદી <h1 style="background-color: white; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-left-style: none; border-left-width: 0px; border-right-style: none; border-right-width: 0px; border-top: 1px solid rgb(0, 0, 0); line-height: 20px; margin: 10px 0px; padding: 10px 0px 5px; text-align: center; vertical-align: baseline;"><font face="" size="3">સપ્તપદીઃ લગ્નની સાત પ્રતિજ્ઞાઓ.</font></h1><div><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgmoc263nNamDWlq3arl0OGDTY5LMS7mf-hyqmZPmVrG8-Cmjv99b1Mif_tMc0xYL_tMW61xSc-gvBCtLnTniYUsBoSEgaXO1dpW2M_Wd8oRsd4SM-O4-t74N0i5GOxrH05FQLrui_gcMfQlUBSdsxBmGI9hgRXobjkz-ZNdSUKwJ-KnJOJ9Lq1ltzc=s768" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="Everything You Need To Know About The Saptapadi Tradition of An Indian Wedding, know about seven steps of marriage, 7 marital commitments, saptapadi-the seven vows of marriage, wedding tips, seven steps indian wedding ceremony, સપ્તપદી, saptapadi artha, saptapadi in marriage, saptapadi in marathi wedding, saptapadi in wedding, saptapadi images, saptapadi in marathi, saptapadi in kannada" border="0" data-original-height="410" data-original-width="768" height="171" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgmoc263nNamDWlq3arl0OGDTY5LMS7mf-hyqmZPmVrG8-Cmjv99b1Mif_tMc0xYL_tMW61xSc-gvBCtLnTniYUsBoSEgaXO1dpW2M_Wd8oRsd4SM-O4-t74N0i5GOxrH05FQLrui_gcMfQlUBSdsxBmGI9hgRXobjkz-ZNdSUKwJ-KnJOJ9Lq1ltzc=w320-h171" title="Pratik Darshan: Saptapadi | પ્રતીક દર્શન:સપ્તપદી" width="320" /></a></div><div><br /></div><div><br /></div><script async="" crossorigin="anonymous" src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"></script>
<ins class="adsbygoogle" data-ad-client="ca-pub-8587767590761881" data-ad-format="fluid" data-ad-layout="in-article" data-ad-slot="5979131204" style="display: block; text-align: center;"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><div>સપ્તપદી (સાત પગલાં) એ હિન્દુ લગ્ન સમારોહનો સૌથી મહત્વપૂર્ણ સંસ્કાર (સંસ્કૃત:રીતિ) છે. સપ્તપદી શબ્દનો અર્થ થાય છે <b>"સાત પગલાં"</b>. મંગળસૂત્ર બાંધ્યા પછી નવદંપતી સાત પગલાં ભરે છે, જેને સપ્તપદી કહે છે. સાતમા પગલા પછી, કપલ કાયદેસર રીતે પતિ-પત્ની બને છે.</div><div><br /></div><div>બહુ મોટા ભાગના લોકો લગ્ન તરફ ઉપરછલ્લી નજરે જોતા હોય છે. લગ્નમાં એ લેાકા બાહ્ય રંગને , આતરિક સંસ્કારો કરતાં વધુ મહત્ત્વ આપતા હોય છે. આવા લગ્નોમાં મોહ , પ્રેમનો અંચળો આઢીને ફરતો દેખાય છે. દિલ કરતાં દષ્ટિને અહીં વધુ પ્રાધાન્ય હોય છે.</div><div><br /></div><div>કેવળ ભોગવિલાસ માટે પરણતા માનવના જીવનમાં સંવાદિતા જોવા મળતી નથી. નિત્યનો વિવાદ એમના જીવનમાં વિખવાદ સર્જ છે. શરૂઆતના અનુરાગમાં ખટરાગનો પ્રવેશ થાય છે. અને રોજનો વધતો જતો ખટરાગ અંતે વિનાશક આગનું સ્વરૂપ લે છે. લગ્ન કરવાને માટે તે જ માણસ લાયક છે કે જેનામાં પ્રેમ કરવાની તાકાત છે. પ્રેમનું બીજું નામ છે સહનશીલતા. એકબીજાના ગુણદોષાને સહી લેવાની વૃત્તિ જ સફળ લગ્નની સર્જક બને છે. </div><div><br /></div><div><b>જીવનમાં સુયોગ્ય રીતે ગોઠવાઈ જવાની કલા એ જ સફળ જીવનની ચાવી છે.</b> </div><div><br /></div><div>જનાકાળમાં તપોવનમાં જીવન માટેનું સુયોગ્ય શિક્ષણ લીધેલા યુવાનો અને યુવતીઓને લગ્નને માટે લાયક ગણાતા. પરણવા માટે તાપોવનના કુલપતિની અનુજ્ઞા જરૂરી ગણાતી. શારીરિક સૌષ્ઠવ , ભાવવાહી અને પ્રતિકારક્ષમ મન , ચિંતનશીલ પ્રજ્ઞા અને આત્મિક સદગુણો નો વૈભવ જેમની પાસે છે એવા લેકાના લગ્ન થતાં. તપોવનમાંથી બહાર આવતો યુવાન સૂર્ય સમાન તેજસ્વી ભાસતો , જ્યારે વિપક્ષે યુવતી ઉષા જેવી રંગીન લાગતી . આવા યુવાન હૈયાઓનુ મિલન તે જ ખરાં લગ્ન.</div><div><br /></div><div>લગ્નમાં પુરુષ કરતાં સ્ત્રીનું પ્રાધાન્ય વિશેષ છે ; કારણ કે સ્ત્રીએ પોતાનું જીવન પુરુષમાં ભેળવી નાખવાનું છે. તેથી જ શાસ્ત્રકારો પણ <b>‘ स्त्री विवाह निबोधत '</b> એમ કહીને સ્ત્રીનું જ કૌતુક કરે છે. લગ્ન એટલે પુરૂષના કર્તૃત્વ અને સ્ત્રીનાં સમર્પણુનું સુભગ મિલન ! પુરુષ એ ગદ્ય હશે તો સ્ત્રી પદ્ય છે ; અને આ ગદ્યપદ્ય સંગ્રહનું નામ જ છે. જીવન ! </div><div><br /></div><div>નદી જેમ પોતાના રંગ , રૂપ , આકાર અને સ્વાદને ત્યજીને સાગરમાં ભળી જાય છે તેમજ સ્ત્રી પણ પાતાનું સમગ્ર વ્યક્તિત્વ પુરુષમાં ભેળવી નાખે છે. દૂધમાં ભળી ગયેલી સાકર દેખાતી નથી અને છતાં દૂધની મીઠાશને વધારે છે તે જ રીતે સ્ત્રી ગુપ્ત રહીને પુરુષના જીવનની મધુરતા વધારે છે. </div><div><br /></div><div>પતિ - પત્નીના સંબધા પ્રેમની ઉષ્માથી યુક્ત , ભાવની બીનાશથી ભરેલા , વિશ્વાસપૂર્ણ અને સંશયથી પર હોવાં જોઇએ. સંસારના આ બધા મધુર ભાવો જો પ્રભુ તરફ વળે તો એ જ સાચી ભક્તિ બની રહે , અને સામાન્ય Marriage નું રૂપાંતર Spiritual Marriage માં થઈ જાય. </div><div><br /></div><div>Marriage એ શબ્દ પણ લગ્નજીવનમાં આવશ્યક ગુણોનુ સૂચન કરે છે : </div><div><script async="" crossorigin="anonymous" src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"></script>
<ins class="adsbygoogle" data-ad-client="ca-pub-8587767590761881" data-ad-format="fluid" data-ad-layout-key="-hu+a-u-5d+d6" data-ad-slot="9371581305" style="display: block;"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script></div><div><b>M</b> એટલે <b>Merging</b> એટલે કે આત્મસમર્પણ, </div><div><b>A</b> એટલે <b>Ambitlon</b> એટલે કે મહત્ત્વાકાંક્ષા,</div><div><b>R</b> એટલે <b>Respect</b> એટલે કે સન્માન, </div><div><b>R</b> એટલે <b>Response</b> આવકાર(સ્વાગત), </div><div><b>I</b> એટલે <b>Intimacy</b> એટલે કે ગાઢ ઐકય, </div><div><b>A</b> એટલે <b>Acredition</b> એટલે કે વિશ્વાસ, </div><div><b>G</b> એટલે <b>Gaiety</b> એટલે કે આનંદ,</div><div><b>E</b> એટલે <b>Eternity</b> એટલે કે શાશ્વતતા.</div><div><center><a href="https://www.instagram.com/qbs_jyotsanapatel/">
<img alt="Header Ads" src="https://rukminim1.flixcart.com/image/729/875/l071d3k0/sari/q/b/c/free-sundaram-rv-brand-unstitched-original-imagcfftcnuqq5tf.jpeg?q=50" />
</a></center></div><div>લગ્ન એ આજીવન સાથે રહેવાનું વ્રત છે , દીક્ષા છે અને સપ્તપદી એ ચિરસહવાસની પ્રતિજ્ઞાનું પ્રતીક છે. આજે જ્યારે વ્યકિતસ્વાતંત્ર્યનો પવન ચોમેર ફૂંકાવા લાગ્યા છે અને ઠેર ઠેર સ્ત્રીને પુરુષ સમોવડી બનાવવાના બણગાં ફૂંકાય છે ત્યારે તો સપ્તપતીમાંની વહુંની પ્રતિજ્ઞા વિશેષરૂપે સમજવા જેવી લાગે છે. સ્ત્રી પુરૂષ બને , એમાં એનો વિકાસ નહી પરંતુ અધઃપતન છે. સ્ત્રી પણ પુરુષની માફક અર્થોપાર્જન કરી શકે એમ કહીને કેટલાક ચાલાક લોકોએ પુરુષોની કમાવવાની એકમાત્ર જવાબદારીનો બોજો પણ બીજી અનેક જવાબદારીઓથી લદાયેલી સ્ત્રી ઉપર નાખી દીધો. પુરુષાની સ્ત્રી સમાનતાની મધુર ભાષાની પાછળ રહેલી આ ચાલાકી કે લુચ્ચાઈને ભોળી સ્ત્રી સમજી શકી નહીં અને દિવસભર ઘરમાં તેમજ બહાર યંત્રવત્ દોડવા લાગી. પરિણામે સંસારમાંનું કાવ્ય ખલાસ થયું . જીવન એ મજા ન લાગતાં સજા બની ગયું. સ્ત્રીને આર્થિક સ્વાતંત્ર્ય સાંપડતાં તે થોડી વધુ અહંકારી અને ભોગવાદી બનવા લાગી. તેના જીવનમાં રહેલો સમર્પણ ભાવ સુકાવા લાગ્યો. પરિણામે સમાજમાં છૂટાછેડાના કિસ્સા વધવા લાગ્યા. સ્ત્રી એ પુરુષ કરતાં વધારે ધાર્મિક અને શ્રદ્ધાળુ છે એ વર્ષોથી ગૃહિત પકડેલી આપણી સમજણ ખોટી સાબિત થઈ. આજે થોડું શિક્ષણ પામતાં અને આર્થિક સ્વાતંત્ર્ય સાંપડતાં આધુનિક સ્ત્રી વધુ ને વધુ ભોગવાદી અને ઓછી ને ઓછી ધાર્મિક થતી જાય છે. એવું વિચારશીલ અને સુજ્ઞ સમાજશાસ્ત્રીઓનુ કહેવુ છે. <b>‘ न स्री स्वातंत्र्यमहति। ’ </b>એ વાક્ય મનુએ આર્થિક સ્વાતંત્ર્યને ઉદ્દેશીને લખ્યું છેઃ પરંતુ પૂર્વાપર સબંધ સમજ્યા વગર કેટલાય ઉતાવળિયા લોકાએ તેના પર નિરર્થક પ્રહારો કર્યા છે. સ્ત્રી અર્થોપાર્જન ન કરે અને છતાંય પારતંત્ર્ય સાલે નહીં એવી સુંદર વ્યવસ્થા આપણા શાસ્ત્રકારોએ કરી હતી. પુરુષ વિત્ત કમાય અને કમાયેલુ બધુ જ વિત્ત સ્ત્રીના હાથમાં આપી દે. વિત્તની વ્યવસ્થા સંપૂર્ણ રીતે સ્ત્રીના હાથમાં રહે . પુરુષ પણ પાતાને જોઇતા પૈસા સ્ત્રી પાસેથી માગી લે. આમાં સ્ત્રીનું ગૌરવ જળવાતુ અને પુરુષ પણ યથેસ્છ પૈસા ન વાપરી શકવાથી સ્વૈરાચારથી અટકતો. સ્ત્રી એ ગૃહની સામ્રાજ્ઞી ગણાતી. ઘર સ્ત્રીનુ ગણાતુ અને પોતાની પ્રેમશક્તિથી તે ઘરને સ્વર્ગ બનાવતી.</div><div><br /></div><div>વિવાહ સંસ્કારનું પાવિત્ર્ય જળવાવું જોઇએ. સ્ત્રી ને માટે તે લગ્ન એ નવા અવતાર સમુ છે. નવું જીવન , નવું વાતાવરણ , નવા સંબંધીઓને તેણે આત્મસાત કરવાનાં હોય છે. સાત પગલાં સાથે ચાલવાથી મૈત્રી થાય છે એવું શાસ્ત્રવચન છે : ' <b>वाहु: सप्तपदं मैत्रं सुधा: त्तवार्थदशिन:। '</b> વિવાહ સસ્કારમાં તેથી જ સપ્તપદીનું આગવું મહત્ત્વ છે. તેમાં કન્યા દરેક પગલે અનુક્રમે નીચે મુજબની સાત પ્રતિજ્ઞા લે છે. </div><div><br /></div><div style="text-align: center;"><b>' त्वत्तो मेऽखिल सौमाग्यं पुण्यैस्त्वं विविधैः कृतेः । </b></div><div style="text-align: center;"><b>देव ! संपादितो मह्य वधूराये पदेऽब्रवीत् ॥ '</b></div><div><br /></div><div>‘ હું દેવ ! મે જન્માન્તરમાં વિવિધ પ્રકારે કરેલાં પુણ્યના પ્રતાપથી તમારી પ્રાપ્તિરૂપ મારું સૌભાગ્ય મેળવ્યું છે, એમ કન્યા વરને પહેલા પદથી કહે છે. </div><div><br /></div><div style="text-align: center;"><b>" कुटुंबं पालयिष्यामि वृद्धवालकादिकम् । </b></div><div style="text-align: center;"><b>यथाळन्धेन संतुष्टा व्रते कन्या द्वितीयके || "</b></div><div><br /></div><div>‘ હું તમારા બાલકથી તે વૃદ્ધાવસ્થા સુધીના કુટુંબનું પાલન કરીશ અને મને નિર્વાહાર્થે જે મળશે તેમાં સતેાષ પામીશ, એમ કન્યા વરને બીજે પદે કહે છે. </div><div><br /></div><div style="text-align: center;"><b>' मिष्टाअव्यंजनादिनी काले संपादये तव । </b></div><div style="text-align: center;"><b>आज्ञासंपादिनी नित्यं तृतीये साऽब्रवीद्वरम् ।। ' </b></div><div><br /></div><div>‘ હું પ્રતિદિન તમારી આજ્ઞાનું પાલન કરીશ અને સમયસર મીઠાં અન્ન અને શાકાદિ તૈયાર કરી આપીશ, એમ વર પ્રતિ તે કન્યા ત્રીજું પગલે કહે છે. </div><div><b><i><br /></i></b></div><div style="text-align: center;"><b>‘ शुचिः शृङ्गारभूषाऽहं बाङ्मनः कायकर्मभिः । </b></div><div style="text-align: center;"><b>क्रीठिष्यामि त्वया सार्धं तुरीये सा वदेद्वरम् ।। '</b></div><div style="text-align: center;"><b><i><br /></i></b></div><div>‘ હું સ્વચ્છતાપૂર્વક સર્વ શણગાર ધારણ કરીને મન, વાણી અને શરીરની ક્રિયા વડે તમારી સાથે ક્રીડા કરીશ, એમ તે કન્યા વરને ચેાથે પગલે કહે છે. ’ <b><i>‘</i></b></div><div><b><i><br /></i></b></div><div style="text-align: center;"><b>' दुःखे धीरा सुखे हृष्टा सुखदुःखविमागिनी । </b></div><div style="text-align: center;"><b>नाहं परतरं यामि पंचमे साऽब्रवीद्वरम् ॥ '</b> </div><div><br /></div><div>દુ : ખમાં ધીરજ રાખનારી અને સુખમાં પ્રસન્ન થનારી હું તમારા સુખ-દુ:ખની સહભાગી થઇશ અને હું કદાપિ પરપુરુષના સંગ કરીશ નહીં, એ પ્રમાણે પાંચમે પગલે તે કન્યા વરને કહે છે. ’ </div><div><br /></div><div style="text-align: center;"><b>‘ सुखेन सर्वकर्माणि करिष्यामि गृहे तव । </b></div><div style="text-align: center;"><b>सेवा श्वसुरयोचापि बन्धूनां सत्कृति तथा ॥ </b></div><div style="text-align: center;"><b>यत्र त्वं वा अहं तत्र नाहं पञ्चे भियं क्वचित् । </b></div><div style="text-align: center;"><b>नाई प्रियेण वच्च्या हि कन्या षष्ठे पदेऽब्रवीत् ॥'</b></div><div><br /></div><div>‘ હું તમારા ઘરનાં સર્વ કામેા સુખપૂર્વક કરીશ, તથા સાસુ - સસરાની સેવા અને બીજા સબંધીના સત્કાર કરીશ. જ્યાં તમે હશે ત્યાં રહીશ. હું મારા પ્રિયને (સ્વામીને) કયારે પણ છેતરીશ નહીં અને હું પણ સ્વામીથી નહીં છેતરાઉ, એમ કન્યા છઠ્ઠે પગલે કહે છે. ’ </div><div><br /></div><div style="text-align: center;"> <b> ' होमयज्ञादिकार्येषु भवामि च साहाय्यकृत् । </b></div><div style="text-align: center;"><b>धर्मार्थकामकार्येषु मनोवृत्तानुसारिणी ॥ </b></div><div style="text-align: center;"><b>सर्वेऽत्र साक्षिणस्त्वं मे पतिर्भूतोऽसि सांप्रतम् । </b></div><div style="text-align: center;"><b>देहो मयार्पितस्तुभ्यं सप्तमे साऽब्रवीद्वरम् ॥ </b></div><div><br /></div><div>‘ હે સ્વામી ! હોમ યજ્ઞાદિ કાર્યોમાં હું તમને સહાય કરીશ અને ધર્મ, અર્થ તથા કામ સંબંધી કાર્યોમાં હું તમારી ઈચ્છાને જ આધીન થઈશ . અહીં આ અગ્નિદેવ, બ્રાહ્મણ અને મારાં માતાપિતાદિ સબંધી વર્ગના સાક્ષીપણામાં તમે મારા સ્વામી થયા છો અને મે મારો દેહ તમને અર્પણ કર્યો છે એમ તે કન્યા વરને સાતમે પગલે કહે છે. '</div><div><br /></div><div>સપ્તપદી વચનો વિવાહ-સંસ્કાર સમયે એક તબક્કો <b>“સપ્ત-પદી”</b> નો આવે છે જેમાં પતિ અને પત્ની એક બીજાને નીચે પ્રમાણે વચન બદ્ધ થાય છે. કેવો મધુર અને મનોહારી ભાવ રહેલો છે આ સપ્તપદીની પાછળ ! </div><div><br /></div><div><script async="" crossorigin="anonymous" src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"></script>
<ins class="adsbygoogle" data-ad-client="ca-pub-8587767590761881" data-ad-format="fluid" data-ad-layout-key="-hu+a-u-5d+d6" data-ad-slot="9371581305" style="display: block;"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script></div><div>પ્રથમ પ્રતિજ્ઞામાં વધૂનો પોતાના પતિ માટેનો ભાવ અભિવ્યક્ત થાય છે. પતિ તેને પોતાનું સર્વસ્વ લાગે છે. પતિને જ તે પોતાનું સૌભાગ્ય ગણે છે. એટલું જ નહીં પરંતુ આજથી તે તેના નામે કપાળે ચાંદલો કરી પોતાનું ભાગ્ય પતિ સાથે જોડી દે છે. પતિની પ્રાપ્તિને તે પોતાના જન્માન્તરનાં પુણ્યકર્મ નું ફળ માને છે,<br /><br />બીજી પ્રતિજ્ઞામાં તે સમગ્ર કુટુંબનું પાલન કરવાની તેમજ યથાલબ્ધ પદાર્થોમાં સતોષથી રહેવાની ખાતરી આપે છે. સ્ત્રી માત્ર પતિ સાથે જ ન પરણતાં સમગ્ર કુટુંબ સાથે જોડાય છે એ ભારતીય આદર્શનું અહીં દર્શન થાય છે. કુટુંબના નાના મોટા દરેક સભ્યને પોતાના પ્રેમ અને સેવાથી વશ કરી લેવાની જવાબદારી તે પોતાના શિરે લે છે. સંતોષ વગર સુખ નથી એ વાતની વધૂ પ્રતીતિ છે, સ્ત્રીનો અસંતોષ પુરુષને વધુ અર્થોપાર્જન માટે અનીતિને માર્ગે પ્રેર છે , અને અનીતિથી મેળવેલું ધન અશાંતિ અને અસુખનું કારણ બને છે. અનીતિના પૈસો કદાચ છત્રપલંગ લાવી આપશે પરંતુ તેના પર સૂનારની ઊંઘ હરામ થઈ જશે . વિપરીત માર્ગે આવેલો વૈભવ પત્નીને સોનાની બંગડી પહેરાવશે તો ક્યારેક પતિના હાથમાં તે લોખંડની બેડી પણ પહેરાવી દેશે. પોતાના સુખોપભોગને માટે પોતાનો પતિ નિસ્તેજ બને કે બહારના લોકોની લાચારી કરતો ફરે તે પતિવ્રતા સ્ત્રીને ગમતું નથી. પતિનું તેજ ટકાવવું એ રત્રીના હાથની વાત છે. અરુંધતીએ વશિષ્ઠ નો સંસાર આવો તેજસ્વી બનાવ્યો હતો, અને તેથી જ લગ્ન વખતે વર, વધૂને અરુંધતીનો તારો દેખાડે એવી વિધિ છે. એ દ્વારા એવું સૂચન કરાય છે કે તુ પણ મારો સંસાર આવો તેજસ્વી બનાવજે,<br /><br />ત્રીજી પ્રતિજ્ઞામાં વધૂ આજ્ઞાપાલ બનવાની અને રોજ સ્વાદિષ્ટ અને મધુર રસોઈ જમાડવાની ખાતરી આપે છે . મનગમતી રસોઈ એ જ મિષ્ઠાન્ન ! સ્ત્રી એ રસોડાની રાણી કહેવાય છે. મારા પતિને હું જ જમાડીશ એવો મધુર ભાવ એમાં રહેલા છે . રસોઈ, એ સ્ત્રીને ઉપહાસનું નહીં, ઉલ્લાસનું કામ લાગવું જોઇએ. <b>‘ कान्हा करान्ग पचितम्’ </b><br /></div><div><b><i><br /></i></b></div><div>અન્ન ખાવામાં મધુરતા છે. મહારાજ જમાડે અને સૌ પાતપોતાના અનુકૂળ સમયે જમી જાય તો એ વીશી ગણાય, ઘર નહીં. જમતી વખતે પણ પતિ - પત્ની પ્રેમથી ભેગા બેસતા નથી એવા આ કાળમાં આ પ્રતિજ્ઞાનું પુનઃ મનન કરવાની જરૂર છે. વળી મધુર વાતાવરણમાં જમાય તે મિષ્ટાન્ન ! <b>‘ मिष्ठान्न पानं गृहे '</b> એનો અર્થ મિષ્ઠાન્ન બનાવવુ એવો નથી; પરંતુ જે કંઈ પણ પદાર્થ થાળીમાં પીરસાય તે મીઠો જ લાગે એવું પ્રસન્ન ઘરનું વાતાવરણ હોવું જોઇએ. કલેશ, કંકાસથી યુક્ત વાતાવરણમાં મિષ્ઠાન્ન પણ ઝેર જેવું લાગે છે જ્યારે પ્રેમાળ સંબંધો સૂકા રોટલામાં પણ માધુર્ય સર્જે છે.<br /><br />ચોથી પ્રતિજ્ઞામાં વધૂ સ્વચ્છ, પવિત્ર તેમજ શૃંગારથી યુક્ત રહેવાની વાત કરે છે. મન, વાણી અને કર્મથી તે પતિ જોડે જ ૨મમાણ રહેવાનું વચન આપે છે. સુઘડતા, સ્વચ્છતા, શણગાર વગેરે દાંપત્ય જીવનમાં મહત્ત્વનો ભાગ ભજવે છે. ઘણી સ્ત્રીઓ પરણ્યા પછી આ બાબતમાં ઉદાસીનતા સેવે છે અને પરિણામે પતિનો પ્રેમ કે ઉષ્મા ખોઈ બેસે છે. પત્ની થયા પછી પણ સ્ત્રીએ પતિની પ્રિયતમા મટી જવાનું નથી એ વાત ધ્યાનમાં રહેવી જોઈએ. વળી સ્ત્રી, એ પતિને રમવા માટેનુ ભોગનું કેવળ રમકડું કે સાધન નથી પરંતુ રમતમાં તેણે તેના સાથીદાર બનવાનું છે. પત્ની તરફથી મળતો ઠંડો આવકાર પતિને બહિર્ગામી બનવા પ્રેરે છે . પત્ની સદાય પતિના મનનું આકર્ષણ - કેન્દ્ર રહેવી જોઈએ.<br /><br />પાંચમી પ્રતિજ્ઞામાં વધૂ સુખદુઃખમાં સમભાગિની બનવાની ખાતરી આપે છે. સુખ વહેંચવાથી વધે છે જ્યારે દુઃખ વહેંચવાથી ઘટે છે. આ રીતે સુખનો ગુણાકાર અને દુઃખનો ભાગાકાર કરી સ્ત્રી સસારમાં સ્વર્ગ સર્જે છે. સ્ત્રી પતિના સુખે સુખી અને તેના દુઃખે દુઃખી થાય છે, દુઃખના પ્રસંગે તે પુરુષના અશ્રુ લૂછે છે અને તેને ધૈય આપે છે. એકાદ વાત મનગમતી ન થાય તે છૂટાછેડા લેવાનું વિચારતી આજની સ્ત્રીએ આ પ્રતિજ્ઞા પર મનન કરવા જેવુ છે.<br /><br />છઠ્ઠા પગલે વધૂ ઘરનાં બધાં જ કામો આનંદથી કરવાની, વડીલોની સેવા કરવાની તેમજ સગા સંબંધીઓના સત્કાર કરવાની પ્રતિજ્ઞા લે છે. પતિ જ્યાં રહેશે ત્યાં અવંચક થઈને રહેવાની ખાતરી આપે છે. તેમજ પતિ તરફથી પોતાને છેતરવામાં ન આવે તેવી પ્રાર્થના કરે છે. ગૃહકાર્ય એ સ્ત્રીને બોજો ન લાગતાં આનંદનો વિષય લાગવો જોઇએ. વળી વડીલેાની સેવા કરવાથી તેમની છત્રછાયા પણ સાંપડી રહે છે. પતિવ્રતા સ્ત્રી પડછાયાની માફક પતિને અનુસરે છે. સીતા કહે છે કેઃ ‘ રામ વગરની અયાધ્યા મારે માટે અરણ્ય સમાન છે અને રામના સહવાસમાં અરણ્ય પણ મને અયોધ્યા સમાન લાગે છે. ’ સ્ત્રી સર્ત્રવ પતિને જ અનુસરે છે. વળી એકબીજા પ્રત્યેની અવંચકતા સંસારમાં સ્વર્ગ સર્જે છે. વિશ્વાસ એ જ દાંપત્ય જીવનનો પાયો છે. સંશયની એક નાનકડી ચિનગારી સમગ્ર સંસારની વિશાળ ઈમારતને બાળીને ભસ્મીભૂત કરી નાખે છે.<br /><br />સાતમા પગલે વધૂ કહે છે કે, હું યજ્ઞકાર્યમાં તમારી જોડે જ રહીશ. ધર્મ, અર્થ, કામ સંબધી કાર્યોમાં તમારી ઈચ્છાને આધીન રહીશ. યજ્ઞ એટલે સત્કાર્ય ’. <b>‘ पश्युनो यज्ञ संयोगे '</b> - પતિ જોડે યજ્ઞ કાર્યમાં સાથે રહે તે જ પત્ની ગણાય ; અને નહીં તો તેને માદા કહેવાય. વળી અર્થ, કામમાં તો પત્ની મોટે ભાગે પતિ જોડે રહે જ ; તેમાં એની વિશેષતા નથી. ધર્માચરણ એ મહત્ત્વની વાત છે. ધર્મ એ જ માનવની વિશેષતા છે. પત્ની તેમાં પણ પતિ સાથે ઊભી રહે એવી અપેક્ષા છે, તેથી જ તો તેને <b>સહધર્મચારિણી</b> એવું બિરુદ આપવામાં આવ્યું છે. બ્રાહ્મણ, અગ્નિ અને મા - બાપની સાક્ષીએ વધૂ , વરને પાતાનું જીવન અર્પણ કરે છે. આ સમર્પણુ શરીર પૂરતું મર્યાદિત ન રહેતાં મન, બુદ્ધિ અને અંતે અહંકારના સમર્પણ સુધી આગળ વધવુ જોઈએ. આવુ એકત્વ સંસારમાં સંગીત નિર્માણ કરે. ‘ સમગ્રરૂપે હું ’ તારી છું. ’ એવો ભાવ જો વધૂના મનમાં ન પ્રગટે તો વિવાહ એક ઉપહાસ અને લગ્ન એક તમાશો બની રહે !</div><div><br /></div><div>આવો ફરી એક વાર અને દર વર્ષે પોતાના જીવન સાથીને આ વચનો આપતા-લેતા રહી યાદ દેવડાવતા રહીએ અને પોતાની ફરજો પ્રત્યે સભાનતા કેળવીએ. પ્રમાણિક પણે ઉપર પ્રમાણેના આચરણથી વિશેષ બીજી શું ભેંટ આપી શકો?</div><div><br /></div><div><br /></div>
<center><div id="adBottom"><script async="" crossorigin="anonymous" src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"></script>
<!--Floating Sticky Footer-->
<ins class="adsbygoogle" data-ad-client="ca-pub-8587767590761881" data-ad-format="fix" data-ad-slot="4297352633" style="display: inline-block; height: 100px; width: 340px;"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script></div></center>
<div style="text-align: center;"><iframe allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/JpGJcdd2MMQ" title="YouTube video player" width="560"></iframe></div>We Love Pandurang Shastri Athavalehttp://www.blogger.com/profile/13090692182460605722noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-276093091422247292.post-49937325820045363372021-10-26T17:15:00.003+05:302024-02-18T19:24:54.654+05:30બાલ સંસ્કાર કેન્દ્ર: દરેક માતાપિતાએ બાળકોને આ ૧૭ દિવ્ય શ્લોકો શીખવવા જોઈએ.<h1 style="background-color: white; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-left-style: none; border-left-width: 0px; border-right-style: none; border-right-width: 0px; border-top: 1px solid rgb(0, 0, 0); line-height: 20px; margin: 10px 0px; padding: 10px 0px 5px; text-align: center; vertical-align: baseline;"><font face="" size="3">બાલ સંસ્કાર કેન્દ્ર: દરેક માતાપિતાએ બાળકોને આ ૧૭ દિવ્ય શ્લોકો શીખવવા જોઈએ.</font></h1><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgmjaGuG00q3tCNkTxKbfJnwrwBEQ-5n1QRia3EHrLQJKVrt3nI1Q7blLlLOEPWK-5I_L-TCHYfw__ZuncZNuLm05qFvaGPPLDVihWm6QP0TPifKJRQiURL4WHViXx2NmUD2sswwfUSNBfoSBhTrzSOl1GFitcefAmZZ9TI8EnJrHlFyAUtYkxTQeep=s768" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="bal sanskar kendra swadhyay parivar swadhyay bal sanskar kendra bal sanskar kendra near me bal sanskar kendra book trikal sandhya shlok in gujarati trikal sandhya shlok in gujarati pdf trikal sandhya shlok trikal sandhya shlok pdf trikal sandhya book pdf trikal sandhya timings trikal sandhya mantra trikal sandhya audio trikal sandhya pandurang shastri athavale trikal sandhya book trikal sandhya benefits trikal sandhya book in gujarati trikal sandhya by pandurang shastri trikal sandhya gujarati pdf free download trikal sandhya gujarati trikal sandhya gujarati pdf trikal sandhya gujarati ma swadhyay trikal sandhya gujarati trikal sandhya in gujarati lyrics trikal sandhya meaning in gujarati trikal sandhya image trikal sandhya in gujarati pdf trikal sandhya means trikal sandhya parayan trikal sandhya photo trikal sandhya pandurang shastri trikal sandhya shlok in gujarati lyrics" border="0" data-original-height="432" data-original-width="768" height="180" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEgmjaGuG00q3tCNkTxKbfJnwrwBEQ-5n1QRia3EHrLQJKVrt3nI1Q7blLlLOEPWK-5I_L-TCHYfw__ZuncZNuLm05qFvaGPPLDVihWm6QP0TPifKJRQiURL4WHViXx2NmUD2sswwfUSNBfoSBhTrzSOl1GFitcefAmZZ9TI8EnJrHlFyAUtYkxTQeep=w320-h180" title="બાલ સંસ્કાર કેન્દ્ર: દરેક માતાપિતાએ બાળકોને આ ૧૭ દિવ્ય શ્લોકો શીખવવા જોઈએ." width="320" /></a></div><script async="" crossorigin="anonymous" src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"></script>
<!--Display ad preview Square-->
<ins class="adsbygoogle" data-ad-client="ca-pub-8587767590761881" data-ad-format="auto" data-ad-slot="7101451319" data-full-width-responsive="true" style="display: block;"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><p>પુરાણોમાં જણાવેલ મંત્ર - શ્લોક દરેક બાળકોને શીખવો, આ ૧૭ દિવ્ય શ્લોકો જીવનના પ્રતિકૂળ સંજોગોમાં તેમને સ્મરણ શક્તિ આપે છે.</p><p><b>૧. સવારે:કર-દર્શનમ્:</b></p><p style="text-align: center;">कराग्रे वसते लक्ष्मीः करमध्ये सरस्वती।</p><p style="text-align: center;">करमूले तु गोविन्दः प्रभाते करदर्शनम्॥</p><p><b>૨. પૃથ્વી ક્ષમા પ્રાર્થના:</b></p><p style="text-align: center;">समुद्रवसने देवि पर्वतस्तनमंडिते।</p><p style="text-align: center;">विष्णु पत्नि नमस्तुभ्यं पाद स्पर्शं क्षमस्व मे॥</p><p><b>૩. ત્રિદેવો સાથે નવગ્રહ સ્મરણ:</b></p><p style="text-align: center;">ब्रह्मा मुरारी स्त्री पुरान्तकारी भानु: शशि भूमिसुतो बुधश्च।</p><p style="text-align: center;">गुरुश्च शुक्र: शनि राहु केतव: कुर्वन्तु सर्वे मम सुप्रभातम्॥</p><p><b>૪. સ્નાન મંત્ર:</b></p><p style="text-align: center;">गंगे च यमुने चैव गोदावरी सरस्वती।</p><p style="text-align: center;">नर्मदे सिन्धु कावेरी जलेस्मिन् सन्निधिं कुरु॥</p><p><b>૫.સૂર્ય નમસ્કાર:</b></p><p style="text-align: center;">ॐ सूर्य आत्मा जगतस्तस्थुषश्च।।</p><p style="text-align: center;">आदित्यस्य नमस्कारं ये कुर्वन्ति दिने दिने।</p><p style="text-align: center;">दीर्घमायुर्बलं वीर्यं व्याधि शोक विनाशनम्</p><p style="text-align: center;">सूर्य पादोदकं तीर्थ जठरे धारयाम्यहम्॥</p><p style="text-align: center;"><br /></p><p style="text-align: center;">ॐ मित्राय नम:</p><p style="text-align: center;">ॐ रवये नम:</p><p style="text-align: center;">ॐ सूर्याय नम:</p><p style="text-align: center;">ॐ भानवे नम:</p><p style="text-align: center;">ॐ खगाय नम:</p><p style="text-align: center;">ॐ पूष्णे नम:</p><p style="text-align: center;">ॐ हिरण्यगर्भाय नम:</p><p style="text-align: center;">ॐ मरीचये नम:</p><p style="text-align: center;">ॐ आदित्याय नम:</p><p style="text-align: center;">ॐ सवित्रे नम:</p><p style="text-align: center;">ॐ अर्काय नम:</p><p style="text-align: center;">ॐ भास्कराय नम:</p><p style="text-align: center;">ॐ श्री सवितृ सूर्यनारायणाय नम:</p><p style="text-align: center;">आदिदेव नमस्तुभ्यं प्रसीदमम भास्कर।</p><p style="text-align: center;">दिवाकर नमस्तुभ्यं प्रभाकर नमोऽस्तु ते॥</p><p><b>૬. સંધ્યા દીપ દર્શન:</b></p><p style="text-align: center;">शुभं करोतु कल्याणम् आरोग्यम् धनसंपदा।</p><p style="text-align: center;">शत्रुबुद्धिविनाशाय दीपज्योति नमोऽस्तु ते॥</p><p style="text-align: center;"><br /></p><p style="text-align: center;">दीपो ज्योतिः परं ब्रह्म दीपो ज्योतिर्जनार्दनः।</p><p style="text-align: center;">दीपो हरतु मे पापं संध्यादीप नमोऽस्तु ते॥</p><p><b>૭. ગણપતિ સ્તોત્ર:</b></p><p style="text-align: center;">गणपति: विघ्नराजो लम्बतुंडो गजानन:।</p><p style="text-align: center;">द्वै मातुरश्च हेरम्ब एकदंतो गणाधिप:॥</p><p style="text-align: center;">विनायक: चारुकर्ण: पशुपालो भवात्मज:।</p><p style="text-align: center;">द्वादशैतानि नामानि प्रातरुत्थाय य: पठेत्॥</p><p style="text-align: center;">विश्वं तस्य भवेद् वश्यं न च विघ्नं भवेत् क्वचित्।</p><p style="text-align: center;">विघ्नेश्वराय वरदाय सुरप्रियाय।</p><p style="text-align: center;">लम्बोदराय विकटाय गजाननाय॥</p><p style="text-align: center;">नागाननाय श्रुतियज्ञविभूषिताय।</p><p style="text-align: center;">गौरीसुताय गणनाथ नमो नमस्ते॥</p><p style="text-align: center;">शुक्लाम्बरधरं देवं शशिवर्णं चतुर्भुजं।</p><p style="text-align: center;">प्रसन्नवदनं ध्यायेत् सर्वविघ्नोपशान्तये॥</p><p><b>૮.આદીશક્તિ વંદના:</b></p><p style="text-align: center;">सर्वमंगल मांगल्ये शिवे सर्वार्थसाधिके।</p><p style="text-align: center;">शरण्ये त्र्यम्बके गौरि नारायणि नमोऽस्तु ते॥</p><div><center><a href="https://www.instagram.com/qbs_jyotsanapatel/">
<img alt="Header Ads" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjapzOSrQYXyiVCV7Mwezry_a-FNRtVVFV5VfILEajwRqyQ62vhJUavDDa1FvHRYEs4_2CF5i_9MYw30itClhCk_I4uqdpMBW7FlqTLU8ti69sdIZj4ZjA67eLDnxfjIXtZJeCFGkqF2DwE/s1600/qbs-queen-be-style-jyotsana-patel-www.jyotsanapatel.online.png" />
</a></center></div><p><b>૯.શિવ સ્તુતિ:</b></p><p style="text-align: center;">कर्पूर गौरं करुणावतारं,</p><p style="text-align: center;">संसार सारं भुजगेन्द्रहारं।</p><p style="text-align: center;">सदा वसंतं हृदयारविन्दे,</p><p style="text-align: center;">भवं भवानी सहितं नमामि॥</p><p><b>૧૦. વિષ્ણુ સ્તુતિ:</b></p><p style="text-align: center;">शान्ताकारं भुजगशयनं पद्मनाभं सुरेशं</p><p style="text-align: center;">विश्वाधारं गगनसदृशं मेघवर्ण शुभाङ्गम्।</p><p style="text-align: center;">लक्ष्मीकान्तं कमलनयनं योगिभिर्ध्यानगम्यम्</p><p style="text-align: center;">वन्दे विष्णुं भवभयहरं सर्वलोकैकनाथम्॥</p><p><b>૧૧. શ્રી કૃષ્ણ સ્તુતિ:</b></p><p style="text-align: center;">कस्तूरी तिलकं ललाटपटले, वक्षस्थले कौस्तुभं।</p><p style="text-align: center;">नासाग्रे वरमौक्तिकं करतले, वेणु करे कंकणम्॥</p><p style="text-align: center;">सर्वांगे हरिचन्दनं सुललितं, कंठे च मुक्तावलि।</p><p style="text-align: center;">गोपस्त्री परिवेष्टितो विजयते, गोपाल चूडामणी॥</p><p style="text-align: center;"><br /></p><p style="text-align: center;">मूकं करोति वाचालं पंगुं लंघयते गिरिम्।</p><p style="text-align: center;">यत्कृपा तमहं वन्दे परमानन्द माधवम्॥</p><p><b>૧૨.શ્રીરામ વંદના:</b></p><p style="text-align: center;">लोकाभिरामं रणरंगधीरं राजीवनेत्रं रघुवंशनाथम्।</p><p style="text-align: center;">कारुण्यरूपं करुणाकरं तं श्रीरामचन्द्रं शरणं प्रपद्ये॥</p><p><b>૧૩. એક શ્લોકી રામાયણ:</b></p><p style="text-align: center;">आदौ रामतपोवनादि गमनं हत्वा मृगं कांचनम्।</p><p style="text-align: center;">वैदेही हरणं जटायु मरणं सुग्रीवसम्भाषणम्॥</p><p style="text-align: center;">बालीनिर्दलनं समुद्रतरणं लंकापुरीदाहनम्।</p><p style="text-align: center;">पश्चाद्रावण कुम्भकर्णहननं एतद् श्री रामायणम्॥</p><div style="text-align: left;"><b>૧૪. સરસ્વતી વંદના:</b></div><p style="text-align: center;">या कुन्देन्दुतुषारहारधवला या शुभ्रवस्त्रावृता।</p><p style="text-align: center;">या वींणावरदण्डमण्डितकरा या श्वेतपदमासना॥</p><p style="text-align: center;">या ब्रह्माच्युतशङ्करप्रभृतिभिर्देवैः सदा वन्दिता।</p><p style="text-align: center;">सा माम पातु सरस्वती भगवती निःशेषजाड्याऽपहा॥</p><p><b>૧૫.હનુમંત વંદના:</b></p><p style="text-align: center;">अतुलितबलधामं हेमशैलाभदेहम्।</p><p style="text-align: center;">दनुजवनकृषानुम् ज्ञानिनांग्रगणयम्।</p><p style="text-align: center;">सकलगुणनिधानं वानराणामधीशम्।</p><p style="text-align: center;">रघुपतिप्रियभक्तं वातजातं नमामि॥</p><p style="text-align: center;">मनोजवं मारुततुल्यवेगम जितेन्द्रियं बुद्धिमतां वरिष्ठं।</p><p style="text-align: center;">वातात्मजं वानरयूथमुख्यं श्रीरामदूतं शरणम् प्रपद्ये॥</p><p><b>૧૬.સ્વસ્તી-વાંચન:</b></p><p style="text-align: center;">ॐ स्वस्ति न इंद्रो वृद्धश्रवाः</p><p style="text-align: center;">स्वस्ति नः पूषा विश्ववेदाः।</p><p style="text-align: center;">स्वस्ति नस्तार्क्ष्यो अरिष्ट्टनेमिः</p><p style="text-align: center;">स्वस्ति नो बृहस्पतिर्दधातु॥</p><p><b>૧૭. શાંતિ પાઠ:</b></p><p style="text-align: center;">ऊँ पूर्णमदः पूर्णमिदं पूर्णात् पूर्णमुदच्यते।</p><p style="text-align: center;">पूर्णस्य पूर्णमादाय पूर्णमेवावशिष्यते॥</p><p style="text-align: center;"><br /></p><p style="text-align: center;">ॐ द्यौ: शान्तिरन्तरिक्ष (गुँ) शान्ति:,</p><p style="text-align: center;">पृथिवी शान्तिराप: शान्तिरोषधय: शान्ति:।</p><p style="text-align: center;">वनस्पतय: शान्तिर्विश्वे देवा: शान्तिर्ब्रह्म शान्ति:,</p><p style="text-align: center;">सर्व (गुँ) शान्ति:, शान्तिरेव शान्ति:, सा मा शान्तिरेधि॥</p><p style="text-align: center;"><br /></p><p style="text-align: center;">॥ॐ</p><p style="text-align: center;">शांति:</p><p style="text-align: center;">शांति:शांति:॥</p>
<center><a href="https://www.swadhyay.online/2020/06/what-is-trikal-sandhya.html" rel="noopener" target="_blank"> <img alt="Header Ads" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg8oPqNb6FUu3Ge25dyTDvwd0ee1XFq4AOTi773BM-QZuCOCNXo4EBQhCCQfsva_Ij-6l9Hj9s6Nycbo3ObtI1WZycGIUmS43uY-s6XoCGcU2qOIfHCk4XoJnopytVcpWOPsQGSPy_BBHs/w320-h180/trikal+sandhya-swadhyay.online.png" /> </a></center>We Love Pandurang Shastri Athavalehttp://www.blogger.com/profile/13090692182460605722noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-276093091422247292.post-59330900854517570922021-10-18T17:52:00.004+05:302021-10-18T18:01:37.417+05:30૧૯, ઓક્ટોબર-મનુષ્ય ગૌરવ દિન | 19th, October-Manushya Gaurav Din.<h1 style="background-color: white; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-left-style: none; border-left-width: 0px; border-right-style: none; border-right-width: 0px; border-top: 1px solid rgb(0, 0, 0); line-height: 20px; margin: 10px 0px; padding: 10px 0px 5px; text-align: center; vertical-align: baseline;"><font face="" size="3">૧૯, ઓક્ટોબર - મનુષ્ય ગૌરવ દિન.</font></h1><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjlUozHTd8irT90xqe1F_s4zTUouGnxvK1MNI4x8o_jRGKuhkjmVy53Mxvia2cUdR5wxaS6j7uLJAk0exc-bNlWOKj8e0xh3T97owdtiXaKj4RpdGYt69sllLvZgE00l-WFJWBemwTmLe6sozO3nbSBjhURDJ_vJ0zXniYLtLHwhw3yTqOBjiuSIFIS=s1440" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="manushya gaurav din bhavgeet, manushya gaurav din song, manushya gaurav din bhavgeet aaya hai aaya hai, manushya gaurav din dance, manushya gaurav din 2021, manushya gaurav din swadhyay parivar, manushya gaurav din bhavgeet song, manushya gaurav din dada ka janmdin, manushya gaurav din aaya hai aaya hai anand manane aaya hai, manushya gaurav din bhavgeet hindi, manushya gaurav din bhavgeet status, bhavgeet swadhyay manushya gaurav din, manushya gaurav din dadaji ka janamdin, manushya gaurav din date, manushya gaurav din date 2021, manushya gaurav din manushya gaurav din, manushya gaurav din geet, manushya gaurav din gujarati, manushya gaurav din manushya gaurav din bhavgeet, manushya gaurav din nibandh, manushya gaurav din 19 october 2020, 19 october manushya gaurav din, manushya gaurav din pandurang shastri, manushya gaurav din rangoli, manushya gaurav din status, manushya gaurav din song lyrics, manushya gaurav din song free download, manushya gaurav din toran, manushya gaurav din video" border="0" data-original-height="903" data-original-width="1440" height="201" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/a/AVvXsEjlUozHTd8irT90xqe1F_s4zTUouGnxvK1MNI4x8o_jRGKuhkjmVy53Mxvia2cUdR5wxaS6j7uLJAk0exc-bNlWOKj8e0xh3T97owdtiXaKj4RpdGYt69sllLvZgE00l-WFJWBemwTmLe6sozO3nbSBjhURDJ_vJ0zXniYLtLHwhw3yTqOBjiuSIFIS=w320-h201" title="19th October, Manushya gaurav Din, Swadhyay Parivar" width="320" /></a></div><br /><div><br /></div><script async="" crossorigin="anonymous" src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"></script>
<!--Display ad preview Square-->
<ins class="adsbygoogle" data-ad-client="ca-pub-8587767590761881" data-ad-format="auto" data-ad-slot="7101451319" data-full-width-responsive="true" style="display: block;"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><div style="text-align: center;"><b>હું મનુષ્ય છું તેનું ગૌરવ હોવું જોઈએ,</b></div><div style="text-align: center;"><b>કારણ કે મારી અંદર ભગવાન છે.</b> </div><div><br /></div><div>હું મનુષ્ય છું તેથી મારી કિંમત </div><div><br /></div><div>પાંડુરંગ શાસ્ત્રીએ તો મનુષ્યમાત્રમાં આત્મગૌરવની ભાવના નિર્માણ કરી છે. આજની તથાકથિત પ્રચલિત ભક્તિના બદલે- God fearing- પ્રભુભીતિના બદલે God loving mentality પ્રભુપ્રીતિની ભાવના નિર્માણ કરી છે. Intellectual love towards God- પ્રભુ પ્રત્યે સમજણપૂર્વકનો, બુદ્ધિપૂર્વકનો ભાવ - પ્રેમ રાખવાની ભાવના લાખો હૈયામાં વહેતી મૂકી છે. સમાજમાંથી નિર્માણ થયેલી ભક્તિની શક્તિને તેમણે સમાજના ઉત્થાનમાં વાપરી છે. </div><div><br /></div><div>મારી પાસે કાંઈ ન હોય છતાં પણ મારી કિંમત છે , કારણ કે પ્રભુ મારી સાથે છે, મારામાં છે, તેનું મને ગૌરવ છે. તે મને સાચવે છે, સંભાળે છે. અરે એ સૃષ્ટિચાલકને મારી જરૂર છે. તેથી તો મને સવારે ઊઠાડે છે. હું તેને ઊઠાડવા બોલાવતો નથી છતાં તે મને ઊઠાડે શા માટે ? તેને મારી પાસેથી કામ લેવું છે માટે આવી સમજણ પાંડુરંગ શાસ્ત્રીએ લોકોમાં કેળવી છે. મા - બાપ, સંતાનનું કામ સંતાનના કહ્યા વગર કરે છે ને ? તેથી તો ભગવાનને મા - બાપ સમજવાના - <b>त्वमेव माता च पिता त्वमेव।</b>... </div><div><br /></div><div>ગીતા કહે છે ‘ તું મારો અંશ છે. <b>'ममैवांशो जीवलोके' । 'सर्वस्य चाहं हृदि संनिविष्टॊ'। </b> ભગવાન પ્રત્યેકના હૃદયમાં વસ્યો છે. <b>कर्तुं अकर्तुं अन्यथा कर्तुं समर्थः</b>, એવો વિશ્વનો પાલનહાર, સર્જનહાર વિશ્વનો સમ્રાટ તારામાં વસ્યો છે. ' તું ક્ષુદ્ર , હલકો કેમ હોઈ શકે ? એ વિચાર પાંડુરંગ શાસ્ત્રીએ ગામે ગામ, ઘરે-ઘરે, ઝૂંપડી-ઝૂંપડીમાં ગૂંજતો કર્યો છે. </div><div><br /></div><div>પાંડુરંગ શાસ્ત્રીએ બહુ સરળ રીતે સમજાવ્યું કે આપણે બધા એક જ પ્રભુના સંતાન છીએ. જે ભગવાને આપણું સર્જન કર્યું છે. તે જ ભગવાને અસ્પૃશ્યોનું ,ખારવા, કોળી, માછીમાર વગેરે સમગ્ર માનવજાતનું સર્જન કર્યું છે. આપણા સૌના લોહીના સંબંધી નથી . પણ લોહી બનાવનારનો તો સંબંધ છે. આપણે બધા જ ભાઈઓ છીએ. <b>We are Divine Brothers</b>-આપણો દૈવી ભ્રાતૃભાવ છે. તો પછી બીજો આપણાથી આધો કેમ રહે ? તે અસ્પૃશ્ય કેમ ગણાય ? ભગવાને પોતે ગીતામાં કહ્યું છે ‘ હું પ્રત્યેકના હૃદયમાં વસ્યો છું ' અને ભગવાન જેના હૃદયમાં વસ્યો હોય તેને ક્ષુદ્ર, હલકો, અસ્પૃશ્ય ગણવો એ તો સ્વયં ભગવાનનું અપમાન છે.’</div><div><br /></div><div><br /></div>
<center><iframe allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/NxchdqPli64" title="YouTube video player" width="560"></iframe></center>We Love Pandurang Shastri Athavalehttp://www.blogger.com/profile/13090692182460605722noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-276093091422247292.post-38622204298900977332021-08-29T14:33:00.010+05:302021-09-26T10:40:00.060+05:30શ્રી કૃષ્ણ જન્માષ્ટમી ઉત્સવ - ૨૦૨૧ | સ્વાધ્યાય પરિવાર <h1 style="background-color: white; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-left-style: none; border-left-width: 0px; border-right-style: none; border-right-width: 0px; border-top: 1px solid rgb(0, 0, 0); line-height: 20px; margin: 10px 0px; padding: 10px 0px 5px; text-align: center; vertical-align: baseline;"><font face="" size="3">|| શ્રી યોગેશ્વરોવિજયતેતરામ્ ||</font></h1><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgpYw3eniy4TydAXAf8owGXEs3k-ZeTdJ6TRwtD3q8V50uGW0GcBcVbT6sEk3IXJshNAPAZqRQ87fqIU54YIxcxwbsuYQY1WfN93jVYQZioSRj2JeJs-H8kH6KrO2eKiBzww_TrPVetWfc/s750/utsav-darshan-krishna-janmashtami-2021-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="janmashtami 2021 date janmashtami 2021 in india janmashtami 2021 date in india janmashtami 2021 tithi janmashtami 2021 august janmashtami 2021 banner janmashtami 2021 celebration janmashtami 2021 festival janmashtami 2021 gujarati calendar janmashtami 2021 gujarat janmashtami 2021 gujarati janmashtami 2021 hd images janmashtami 2021 hashtags janmashtami 2021 images" border="0" data-original-height="400" data-original-width="750" height="171" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgpYw3eniy4TydAXAf8owGXEs3k-ZeTdJ6TRwtD3q8V50uGW0GcBcVbT6sEk3IXJshNAPAZqRQ87fqIU54YIxcxwbsuYQY1WfN93jVYQZioSRj2JeJs-H8kH6KrO2eKiBzww_TrPVetWfc/w320-h171/utsav-darshan-krishna-janmashtami-2021-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.png" title="janmashtami-2021-date-timing-significance-celebrations-swadhyay-parivar" width="320" /></a></div><br /><div><br /></div><div style="text-align: right;">નિર્મલ નિકેતન, </div><div style="text-align: right;">ઓગસ્ટ ૨૫, ૨૦૨૧. </div><div><br /></div><h2 style="text-align: left;">શ્રી કૃષ્ણ જન્માષ્ટમી ઉત્સવ - ૨૦૨૧ </h2><div><br /></div><div>પવિત્ર શ્રાવણ મહિનામાં, આપણે દર શનિવારે હનુમાનજીનું ભાવપૂર્ણ સ્મરણ કરી રહ્યા છીએ. આપણે વૈશાહી રક્ષાબંધનનો પવિત્ર તહેવાર પણ અલગ રીતે ઉજવ્યો. હવે આવવા વાળો સૌથી મોટો આનંદનો ઉત્સવ એટલે <b>"कृष्णस्तु भगवान स्वयम्"</b> ભગવાન સ્વયમનો જન્મદિવસ એટલે કે "<b>જન્માષ્ટમી"</b>. </div><div><br /></div><div>આપણે આપણા ૩ કુટુંબોની શ્રેણીમાં થવા વાળા સ્વાધ્યાય કેન્દ્રમાં પરમ પૂજ્ય દાદા ના '<b>શ્રી કૃષ્ણ જીવન દર્શન'</b> આ પુસ્તક વાંચી રહ્યા છીએ. આ વર્ષે, જન્માષ્ટમી નિમિત્તે, આપણે શ્રી કૃષ્ણ અને ભગવદ ગીતાના આ વિષયો પર થોડા પ્રશ્નો કાઢવાનાા છે અને જ્યારે આપણે તહેવારની ઉજવણી કરીશું ત્યારે આપણે તેની પ્રરશ્નોતરી કરવાની છે. આ તહેવાર આપણે આપણા ૩ કુટુંબોની શ્રેણી માં ઉજવશુ અને એક ભાઈ પ્રશ્નો પુછશે અને બીજા ભાઈ જવાબ આપશે, આવી રીતે પ્રશ્નોતરી(quiz) નું આયોજન કરશે. </div><div><br /></div><div><b>ઉદાહરણ તરીકે પ્રશ્ન:</b></div><div><ul style="text-align: left;"><li>ગીતાના પ્રથમ પાંચ અધ્યાયના નામ જણાવો. </li><li>ભગવાને ગીતામાં અર્જુનને કયા અલગ અલગ નામોથી બોલાવ્યો છે.</li><li>ગીતામાં ભગવાનના જુદા જુદા નામો શું છે.</li><li>પરમ પૂજ્ય દાદાજી કૃષ્ણ શબ્દનો અર્થ શું બતાવે છે.</li></ul></div><div><br /></div><div>યોગાનુયોગ થી આ ઉત્સવ આપણે ૩૧ ઓગસ્ટે ઉજવાના છીએ, જે દિવસે ઠીક ૨૫ વર્ષ પહેલાં એટલે કે, ૩૧ ઓગસ્ટ, ૧૯૯૬ ના રોજ, આદરણીય દાદાને વિશ્વ પ્રતિષ્ઠ રોમન મેગસેસે એવોર્ડ આપવામાં આવ્યો હતો. આપણે તે દિવસને યાદ કરીને, તેના સંદર્ભમાં પણ એક કે બે પ્રશ્નોનો પણ આપણી પ્રશ્નોતરીમાં સમાવેશ કરી શકીએ છીએ. (જેમ કે આ પુરસ્કાર કયા હેેતુ થી આપવામાં આવ્યો હતો, સામાજિક નેતૃત્વ(community leadership) અથવા આ પુરસ્કાર ક્યાં આપવામાં આવ્યો હતો - મનીલા, ફિલિપાઇન્સ) </div><div><br /></div><div>જન્માષ્ટમીના તહેવાર નિમત્તે, આપણે બધા પોત પોતાનાં ઘરોમાં મટકી અને વાંસળી નું એક ચિત્ર અથવા કટઆઉટ બનાવીશું. તેના પર <b>"दुग्धं गीतामृतं महत्"</b> આ પંક્તિ લખવાની છે.૩ ના સમૂહ નાં જે ઘરો મા આપણે તહેવાર માટે મળવા જઈ રહ્યા છીએ, ત્યાં આપણે આ બનાવેલ ચિત્ર અથવા કટ આઉટ તે ઘરમાં સામે મૂકીને તહેવારની ઉજવણી કરીશું. </div><div><br /></div><div>આપણે જન્માષ્ટમીના આ શુભ તહેવારને ૩ પરિવારોની શ્રેણીમાં આ રીતે ઉજવીશું: </div><div>(આપણે આ તહેવાર સાનુકૂળ સમયે સાંજે ૭ થી ૧૦ ની વચ્ચે ઉજવી શકીએ છીએ) </div><div><br /></div><div><a href="https://coolsymbol.com/copy/Heavy_Black_Curved_Downwards_and_Rightwards_Arrow_Symbol_%E2%9E%A5" id="emoji-info-url" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: black; font-family: "Source Sans Pro", "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 21.3333px; text-align: center; text-decoration-line: none;"><span id="emoji-info-value" style="box-sizing: border-box;">➥</span></a> <b>પ્રાથના:-</b></div><div><a href="https://coolsymbol.com/copy/Heavy_Black_Curved_Downwards_and_Rightwards_Arrow_Symbol_%E2%9E%A5" id="emoji-info-url" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: black; font-family: "Source Sans Pro", "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 21.3333px; text-align: center; text-decoration-line: none;"><span id="emoji-info-value" style="box-sizing: border-box;">➥</span></a> <b>ભાવગીત:-</b></div><div><ul style="text-align: left;"><li>ગુજરાતી - યોગેશ્વર તારો અણસારો એક દે...</li><li>મરાઠી - स्वाध्यायींचा साथी अवधा योगेश्व भगवान...</li><li>હિન્દી - तेरा सहारा मुझको बंसरी बजैया...</li></ul></div><div><br /></div><div><a href="https://coolsymbol.com/copy/Heavy_Black_Curved_Downwards_and_Rightwards_Arrow_Symbol_%E2%9E%A5" id="emoji-info-url" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: black; font-family: "Source Sans Pro", "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 21.3333px; text-align: center; text-decoration-line: none;"><span id="emoji-info-value" style="box-sizing: border-box;">➥</span></a> ભગવદ ગીતાના ૯ માં અધ્યાયનું પારાયણ કરીશું,</div><div><a href="https://coolsymbol.com/copy/Heavy_Black_Curved_Downwards_and_Rightwards_Arrow_Symbol_%E2%9E%A5" id="emoji-info-url" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: black; font-family: "Source Sans Pro", "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 21.3333px; text-align: center; text-decoration-line: none;"><span id="emoji-info-value" style="box-sizing: border-box;">➥</span></a> 3 કુટુંબોમાંથી એક ભાઈ, શ્રી કૃષ્ણ, ભગવદ ગીતાના વિષય પર કાઢેલા પ્રશ્નોની પ્રશ્નોત્તરી કરશે. (આશરે ૧૫ થી ૨૦ મિનિટ) </div><div><a href="https://coolsymbol.com/copy/Heavy_Black_Curved_Downwards_and_Rightwards_Arrow_Symbol_%E2%9E%A5" id="emoji-info-url" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: black; font-family: "Source Sans Pro", "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 21.3333px; text-align: center; text-decoration-line: none;"><span id="emoji-info-value" style="box-sizing: border-box;">➥</span></a> <b>પ્રાર્થના:-</b> </div><div><a href="https://coolsymbol.com/copy/Heavy_Black_Curved_Downwards_and_Rightwards_Arrow_Symbol_%E2%9E%A5" id="emoji-info-url" style="background-color: white; box-sizing: border-box; color: black; font-family: "Source Sans Pro", "Helvetica Neue", Helvetica, Arial, sans-serif; font-size: 21.3333px; text-align: center; text-decoration-line: none;"><span id="emoji-info-value" style="box-sizing: border-box;">➥</span></a> <b>આરતી :-</b></div><div><br /></div><div><b>નોંધ:-</b> આપણે ૩૧ ઓગસ્ટ, ને મંગળવારે જન્માષ્ટમી ઉજવીશું અને તે દિવસે આપણું સાપ્તાહિક સ્વાધ્યાય કેન્દ્ર બંધ રહેશે. જન્માષ્ટમી ઉત્સવ - ૨૦૨૧</div><div><br /></div>
<center><br /></center><center><a href="https://www.swadhyay.online/2020/08/Shree-Krishna-Jivan-Darshan-janmashtami.html">
<img alt="Header Ads Insurance Loans Mortgage Attorney Credit Lawyer Donate Degree Hosting Claim" height="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiUnE_i4dXb7X-MY7p5R34jRNf4Sgr0HkYDAGUD8yNlMIKMsmz_01ejSl5ThHFvQiJM3mCP2tcjXjDK9YZ91ThM0w0bc-JlV2DUQv_1DN-X7kSEINw4zihXz0yMZk71_5GGI6hdcQ4YzPg/w320-h180/%25E0%25AA%25B6%25E0%25AB%258D%25E0%25AA%25B0%25E0%25AB%2580+%25E0%25AA%2595%25E0%25AB%2583%25E0%25AA%25B7%25E0%25AB%258D%25E0%25AA%25A3+%25E0%25AA%25AD%25E0%25AA%2597%25E0%25AA%25B5%25E0%25AA%25BE%25E0%25AA%25A8+%25E0%25AA%25A8%25E0%25AB%2581+%25E0%25AA%259C%25E0%25AB%2580%25E0%25AA%25B5%25E0%25AA%25A8+%25E0%25AA%25A6%25E0%25AA%25B0%25E0%25AB%258D%25E0%25AA%25B6%25E0%25AA%25A8-www.swadhyay.online.jpg" title="Insurance Gas/Electricity Loans Mortgage Attorney Lawyer Donate Conference Call Degree Credit" width="320" /></a></center>
<center><blockquote class="instagram-media" data-instgrm-captioned="" data-instgrm-permalink="https://www.instagram.com/p/CDq-K6oJL_M/?utm_source=ig_embed&utm_campaign=loading" data-instgrm-version="13" style="background: rgb(255, 255, 255); border-radius: 3px; border: 0px; box-shadow: rgba(0, 0, 0, 0.5) 0px 0px 1px 0px, rgba(0, 0, 0, 0.15) 0px 1px 10px 0px; margin: 1px; max-width: 540px; min-width: 326px; padding: 0px; width: calc(100% - 2px);"><div style="padding: 16px;"> <a href="https://www.instagram.com/p/CDq-K6oJL_M/?utm_source=ig_embed&utm_campaign=loading" style="background: rgb(255, 255, 255); line-height: 0; padding: 0px; text-align: center; text-decoration: none; width: 100%;" target="_blank"> <div style="align-items: center; display: flex; flex-direction: row;"> <div style="background-color: #f4f4f4; border-radius: 50%; flex-grow: 0; height: 40px; margin-right: 14px; width: 40px;"></div> <div style="display: flex; flex-direction: column; flex-grow: 1; justify-content: center;"> <div style="background-color: #f4f4f4; border-radius: 4px; flex-grow: 0; height: 14px; margin-bottom: 6px; width: 100px;"></div> <div style="background-color: #f4f4f4; border-radius: 4px; flex-grow: 0; height: 14px; width: 60px;"></div></div></div><div style="padding: 19% 0px;"></div> <div style="display: block; height: 50px; margin: 0px auto 12px; width: 50px;"><svg height="50px" version="1.1" viewbox="0 0 60 60" width="50px" xmlns:xlink="https://www.w3.org/1999/xlink" xmlns="https://www.w3.org/2000/svg"><g fill-rule="evenodd" fill="none" stroke-width="1" stroke="none"><g fill="#000000" transform="translate(-511.000000, -20.000000)"><g><path d="M556.869,30.41 C554.814,30.41 553.148,32.076 553.148,34.131 C553.148,36.186 554.814,37.852 556.869,37.852 C558.924,37.852 560.59,36.186 560.59,34.131 C560.59,32.076 558.924,30.41 556.869,30.41 M541,60.657 C535.114,60.657 530.342,55.887 530.342,50 C530.342,44.114 535.114,39.342 541,39.342 C546.887,39.342 551.658,44.114 551.658,50 C551.658,55.887 546.887,60.657 541,60.657 M541,33.886 C532.1,33.886 524.886,41.1 524.886,50 C524.886,58.899 532.1,66.113 541,66.113 C549.9,66.113 557.115,58.899 557.115,50 C557.115,41.1 549.9,33.886 541,33.886 M565.378,62.101 C565.244,65.022 564.756,66.606 564.346,67.663 C563.803,69.06 563.154,70.057 562.106,71.106 C561.058,72.155 560.06,72.803 558.662,73.347 C557.607,73.757 556.021,74.244 553.102,74.378 C549.944,74.521 548.997,74.552 541,74.552 C533.003,74.552 532.056,74.521 528.898,74.378 C525.979,74.244 524.393,73.757 523.338,73.347 C521.94,72.803 520.942,72.155 519.894,71.106 C518.846,70.057 518.197,69.06 517.654,67.663 C517.244,66.606 516.755,65.022 516.623,62.101 C516.479,58.943 516.448,57.996 516.448,50 C516.448,42.003 516.479,41.056 516.623,37.899 C516.755,34.978 517.244,33.391 517.654,32.338 C518.197,30.938 518.846,29.942 519.894,28.894 C520.942,27.846 521.94,27.196 523.338,26.654 C524.393,26.244 525.979,25.756 528.898,25.623 C532.057,25.479 533.004,25.448 541,25.448 C548.997,25.448 549.943,25.479 553.102,25.623 C556.021,25.756 557.607,26.244 558.662,26.654 C560.06,27.196 561.058,27.846 562.106,28.894 C563.154,29.942 563.803,30.938 564.346,32.338 C564.756,33.391 565.244,34.978 565.378,37.899 C565.522,41.056 565.552,42.003 565.552,50 C565.552,57.996 565.522,58.943 565.378,62.101 M570.82,37.631 C570.674,34.438 570.167,32.258 569.425,30.349 C568.659,28.377 567.633,26.702 565.965,25.035 C564.297,23.368 562.623,22.342 560.652,21.575 C558.743,20.834 556.562,20.326 553.369,20.18 C550.169,20.033 549.148,20 541,20 C532.853,20 531.831,20.033 528.631,20.18 C525.438,20.326 523.257,20.834 521.349,21.575 C519.376,22.342 517.703,23.368 516.035,25.035 C514.368,26.702 513.342,28.377 512.574,30.349 C511.834,32.258 511.326,34.438 511.181,37.631 C511.035,40.831 511,41.851 511,50 C511,58.147 511.035,59.17 511.181,62.369 C511.326,65.562 511.834,67.743 512.574,69.651 C513.342,71.625 514.368,73.296 516.035,74.965 C517.703,76.634 519.376,77.658 521.349,78.425 C523.257,79.167 525.438,79.673 528.631,79.82 C531.831,79.965 532.853,80.001 541,80.001 C549.148,80.001 550.169,79.965 553.369,79.82 C556.562,79.673 558.743,79.167 560.652,78.425 C562.623,77.658 564.297,76.634 565.965,74.965 C567.633,73.296 568.659,71.625 569.425,69.651 C570.167,67.743 570.674,65.562 570.82,62.369 C570.966,59.17 571,58.147 571,50 C571,41.851 570.966,40.831 570.82,37.631"></path></g></g></g></svg></div><div style="padding-top: 8px;"> <div style="color: #3897f0; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 14px; font-style: normal; font-weight: 550; line-height: 18px;"> View this post on Instagram</div></div><div style="padding: 12.5% 0px;"></div> <div style="align-items: center; display: flex; flex-direction: row; margin-bottom: 14px;"><div> <div style="background-color: #f4f4f4; border-radius: 50%; height: 12.5px; transform: translateX(0px) translateY(7px); width: 12.5px;"></div> <div style="background-color: #f4f4f4; flex-grow: 0; height: 12.5px; margin-left: 2px; margin-right: 14px; transform: rotate(-45deg) translateX(3px) translateY(1px); width: 12.5px;"></div> <div style="background-color: #f4f4f4; border-radius: 50%; height: 12.5px; transform: translateX(9px) translateY(-18px); width: 12.5px;"></div></div><div style="margin-left: 8px;"> <div style="background-color: #f4f4f4; border-radius: 50%; flex-grow: 0; height: 20px; width: 20px;"></div> <div style="border-bottom: 2px solid transparent; border-left: 6px solid rgb(244, 244, 244); border-top: 2px solid transparent; height: 0px; transform: translateX(16px) translateY(-4px) rotate(30deg); width: 0px;"></div></div><div style="margin-left: auto;"> <div style="border-right: 8px solid transparent; border-top: 8px solid rgb(244, 244, 244); transform: translateY(16px); width: 0px;"></div> <div style="background-color: #f4f4f4; flex-grow: 0; height: 12px; transform: translateY(-4px); width: 16px;"></div> <div style="border-left: 8px solid transparent; border-top: 8px solid rgb(244, 244, 244); height: 0px; transform: translateY(-4px) translateX(8px); width: 0px;"></div></div></div> <div style="display: flex; flex-direction: column; flex-grow: 1; justify-content: center; margin-bottom: 24px;"> <div style="background-color: #f4f4f4; border-radius: 4px; flex-grow: 0; height: 14px; margin-bottom: 6px; width: 224px;"></div> <div style="background-color: #f4f4f4; border-radius: 4px; flex-grow: 0; height: 14px; width: 144px;"></div></div></a><p style="color: #c9c8cd; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 14px; line-height: 17px; margin-bottom: 0px; margin-top: 8px; overflow: hidden; padding: 8px 0px 7px; text-align: center; text-overflow: ellipsis; white-space: nowrap;"><a href="https://www.instagram.com/p/CDq-K6oJL_M/?utm_source=ig_embed&utm_campaign=loading" style="color: #c9c8cd; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 14px; font-style: normal; font-weight: normal; line-height: 17px; text-decoration: none;" target="_blank">A post shared by jyotsana khunt (@jyotsanamkhunt)</a></p></div></blockquote> <script async="" src="//www.instagram.com/embed.js"></script></center>
<center><iframe width="560" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/qMuRSBtZY84" title="YouTube video player" frameborder="0" allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen></iframe></center>We Love Pandurang Shastri Athavalehttp://www.blogger.com/profile/13090692182460605722noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-276093091422247292.post-58452326761815879212021-06-12T05:45:00.024+05:302022-06-20T12:04:45.490+05:30Ganga Dussehra 2021 | Utsav Darshan: Ganga Dussehra-Jyeshta Sud Dashami | ઉત્સવ દર્શન: ગંગા દશહરા(જ્યેષ્ઠ સુદિ દશમી) <h1 style="background-color: white; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-left-style: none; border-left-width: 0px; border-right-style: none; border-right-width: 0px; border-top: 1px solid rgb(0, 0, 0); line-height: 20px; margin: 10px 0px; padding: 10px 0px 5px; text-align: center; vertical-align: baseline;"><font face="" size="3">ઉત્સવ દર્શન: ગંગા દશહરા.</font></h1><h2 style="text-align: left;"><font size="3"><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwSgKj-dTeKCb7QQRAbh5w6xgKP48aRsmc9F9_ij_pL9igGGglihP2ijfvRzbFWXfzXAMcMJpqVf24_Z8T4ixqGyLLpQtPp709lKFi7TR-MMTL7DxRdJpjRswJnxO7BDODyw9bxd7C8WU/s750/utsav-darshan-jyeshta-sud-dashami-ganga-dussehra-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="ganga dussehra 2021 ganga dussehra date 2021 ganga dussehra 2021 date in india ganga dussehra date ganga dussehra 2021 kab hai ganga dussehra kab ka hai ganga dussehra aarti ganga dussehra ki aarti about ganga dussehra in hindi ganga dussehra bhajan ganga dussehra banner ganga dussehra hd background ganga dussehra in chhattisgarh when is ganga dussehra celebrated ganga dussehra par kya karna chahiye ganga dussehra dwar patra ganga dussehra drawing ganga dussehra dwar patra 2021 ganga dussehra dwar patra mantra ganga dussehra wishes in english ganga dussehra festival ganga dussehra festival in uttarakhand ganga dussehra food ganga dussehra full hd wallpaper ganga dussehra festival of india famous ganga dussehra ganga dussehra greetings ganga dussehra gana happy ganga dussehra gif ganga dussehra kab ka hai 2021 ganga dussehra history in hindi ganga dussehra history ganga dussehra hd images ganga dussehra hd wallpaper ganga dussehra haridwar ganga dussehra hd ganga dussehra in 2021 ganga dussehra in hindi ganga dussehra in uttarakhand ganga dussehra images ganga dussehra importance ganga dussehra in may 2021 ganga dussehra in kannada ganga dussehra june 2021 ganga dussehra jayanti ganga dussehra kyu manaya jata hai ganga dussehra kab manaya jata hai ganga dussehra kitni tarikh ko hai ganga dussehra ki date ganga dussehra ko kya karna chahiye ganga dussehra ka mahatva ganga dussehra kis din hai ganga dussehra in hindi language ganga dussehra mela ganga dussehra mantra ganga dussehra mahatva ganga dussehra message ganga dussehra message in hindi ganga dussehra meaning in hindi ganga dussehra puja vidhi ganga dussehra photos ganga dussehra pic ganga dussehra pictures ganga dussehra photos download ganga dussehra par kya daan kare ganga dussehra pooja ganga dussehra quotes in hindi ganga dussehra quotes ganga dussehra significance ganga dussehra stotra ganga dussehra story ganga dussehra story in hindi ganga dussehra status in hindi ganga dussehra status video download ganga dussehra shayari in hindi ganga dussehra shubh muhurat ganga dussehra tariq ganga dussehra tithi ganga dussehra kitni tarikh ka hai ganga dussehra ke totke ganga dussehra ka tarika ganga dussehra ke tarike ganga dussehra in tamil ganga dussehra uttarakhand ganga dussehra ke upay ganga dussehra video ganga dussehra wikipedia ganga dussehra wishes in hindi ganga dussehra wishes" border="0" data-original-height="400" data-original-width="750" height="171" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjwSgKj-dTeKCb7QQRAbh5w6xgKP48aRsmc9F9_ij_pL9igGGglihP2ijfvRzbFWXfzXAMcMJpqVf24_Z8T4ixqGyLLpQtPp709lKFi7TR-MMTL7DxRdJpjRswJnxO7BDODyw9bxd7C8WU/w320-h171/utsav-darshan-jyeshta-sud-dashami-ganga-dussehra-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.jpg" title="Utsav Darshan: Ganga Dussehra-Jyeshta Sud Dashami 2021 | ઉત્સવ દર્શન: ગંગા દશહરા(જ્યેષ્ઠ સુદિ દશમી)" width="320" /></a></div><script async="" crossorigin="anonymous" src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"></script>
<!--Display ad preview Square-->
<ins class="adsbygoogle" data-ad-client="ca-pub-8587767590761881" data-ad-format="auto" data-ad-slot="7101451319" data-full-width-responsive="true" style="display: block;"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><br /><b><br /></b></font></h2><h2 style="text-align: left;"><font size="3"><b>ગંગા દશહરા </b></font></h2><div><font size="3">સ્કંદ પુરાણમાં લખ્યું છે કે , જ્યેષ્ઠ સુદિ દશમી સંવત્સરમુખી કહેવાય છે તે દિવસે ભાવથી સ્નાન અને દાન કરવું . હર કોઈ નત્રીએ જઈ તલનો અને જળનો અર્ધ્ય આપવો , તેથી મહાપાપ જેવાં દશ પાપો દૂર થાય છે . </font></div><div><font size="3"><br /></font></div><div><font size="3">' દીધા વિના પોતાની મેળે લઇ લેવું એટલે ચોરી કરવી , વિધિ વગરની હિંસા અને પર સ્ત્રી ગમન – એ કાયાથી થનારાં ત્રણ પાપો કહેલાં છે ; કરડું બોલવું , અસત્ય બોલવું , ચાડી ખાવી અને સબંધ વગરના બકવાદ કરવો . એ ચાર વાણીનાં પાપો કહેવાય છે અને મનથી બીજાના દ્રવ્યની આશા રાખવી , અનિષ્ટ વિચારવું અને ખોટો આગ્રહ રાખવો , એ ત્રણ મનનાં પાપો કહેવાય છે . ” </font></div><div><font size="3"><br /></font></div><div><font size="3">હે ગંગે ! ઉપર કહેલાં દશ પાપનો નાશ કરો . <b>"દશ પાપોને હરે છે તેથી જ દશહરા કહેવાય છે</b></font><b>"</b> . </div><div><font size="3"><br /></font></div><div><font size="3">ગંગા - દશહરાનું ઉત્સવ તરીકે વિશેષરૂપે ઉત્તર ભારતમાં ખૂબ જ મહત્ત્વ છે . પરંતુ ગંગાસ્નાનનું માહાત્મ્ય તો સર્વદેશીય છે . </font></div><div><font size="3"><br /></font></div><div><font size="3">માનવે રોજ મન , બુદ્ધિ અને શરીર એમ ત્રિવિધ સ્નાન કરવાં જોઈએ . મનનું જ્ઞાન ભક્તિથી થાય ; બુદ્ધિનું સ્નાન સ્વાધ્યાયથી થાય અને શરીરનું સ્નાન પાણીથી થાય . ગંગાસ્નાન જો સમજણ અને ભાવપૂર્વક કરવામાં આવે તો એમાં આ ત્રણે સ્નાનનો સમાવેશ થઈ જાય . </font></div><div><font size="3"><br /></font></div><div><font size="3">અવિરત કર્મયોગ કરનાર ભગીરથના પ્રયત્નોથી અવતરિત થનાર એ ભાગીરથી માનવમાત્રને કર્મયોગ નો ચિરંતન સંદેશ આપે છે . દોડતી , ઊછળતી , પોતાના ઉજજ્વલ કર્મયોગથી અનંત ગામોને ફળદ્રુપ કરતી , પ્રસન્ન વારિથી યુકત એવી એ ગંગા અંતે સાગર માં </font>ભળી જઇને ભગવાન વિષ્ણુના પગ પખાળે છે . સમર્પણ ભક્તિનો આનાથી શ્રેષ્ઠ સંદેશ બીજો કયો હોઈ શકે ? માનવ પણ જ્ઞાન મેળવીને અવિરત કર્મયોગ કરતાં કરતાં અને પોતાનું જીવન ભગવાનને ચરણે સમર્પિત કરે તો તે પણ ગંગા જેવો પાવન બની શકે . </div><div><br /></div><div>ગંગાસ્નાનની પાછળ રહેલા ભાવનું મહત્ત્વ છે . ભાવશૂન્ય સ્નાન કેવળ શરીરને સ્વચ્છ કરે ત્યારે ભાવયુક્ત સ્નાન શરીરની જોડે મનબુદ્ધિને પણ વિશુદ્ધ બનાવી જીવનને પાવન કરે છે. </div><div><script async src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"
crossorigin="anonymous"></script>
<!-- Display ad Horizontal preview -->
<ins class="adsbygoogle"
style="display:block"
data-ad-client="ca-pub-8587767590761881"
data-ad-slot="1993503368"
data-ad-format="auto"
data-full-width-responsive="true"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><br /></div><div style="text-align: center;"><b>देवे तीर्थे द्विजे मंत्रे दैवज्ञे भेषजे गुरौ। याद्रशी भावना यस्य सिद्धिर्भवति ताद्रशी ।।</b></div><div><br /></div><div>‘ દેવ , તીર્થ , દ્વિજ , મંત્ર , જ્યોતિષી , વૈદ્ય અને ગુરુ – એમના બારામાં જેવી જેની શ્રદ્ધા હોય તેવું તેને ફળ મળે . ” “ ગંગાસ્નાનથી મારામાં પાવિત્ર્ય પ્રગટશે જ . ” એવી શ્રદ્ધા સાથે સ્નાન કરવામાં આવે તો એ સ્નાન માણસના મનમાં ગંગાના ઉજજ્વલ ઈતિહાસનું સ્મરણ પ્રેરે અને તે સ્મરણ માનવના મનમાં ભાવ જાગૃતિ , ઉત્સાહ નિર્મિતિ , તેમજ જ્ઞાનનો પ્રકાશ સર્જે છે '.</div><div><br /></div><div>ગંગાના કિનારે સેંકડો ઋષિઓએ તપશ્ચર્યા કરી છે . હજારો કૃષિઓએ ગંગાકાંઠે પિતાના આશ્રમો બાંધી જ્ઞાનની ઉપાસના કરી છે . ગંગાના આ ભવ્ય ઈતિહાસની જેને ખબર છે તે ગંગાના દર્શનથી રોમાંચ અનુભવશે . તેમાં સ્નાન કરી પોતાનો કૃતાર્થ સમજશે , તેમજ ત્યાંથી કોઈ અનેરી પ્રેરણા લઈ પાછો ફરશે . ગગાનો કિનારો એક કાળે સાચા અર્થમાં તપભૂમિ હતો . તેના તટ ઉપર બ્રહ્મર્ષિઓએ તપ કર્યા છે , તેમજ અનેક રાજર્ષિઓએ પોતાના રાજ્ય ન્યોછાવર કર્યા છે . </div><div><br /></div><div>ગંગા એ જ્ઞાનભૂમિ હતી . ગંગાના જળપ્રવાહની સાથે સાથે તેનાં જ્ઞાનવારિ આખા ભારતવર્ષમાં ઠલવતાં અને તે ગંગામૈયાની ગોદમાં તેનું સ્તનપાન કરીને પુષ્ટ થયેલા તેના પોતાના સંતાન જેવું કાશી , એ તો વિદ્યાનું તીર્થધામ હતું .<font size="3"><br /></font></div><div><br /></div><div>ગંગા એટલે ગંગા જ છે . તેનું વર્ણન કરવું શકય નથી વૈજ્ઞાનિક દ્રષ્ટિએ પણ ગંગાનું સંઘરેલું નીર બગડતું નથી . ગંગામૈયા એટલે પાવિત્ર્યનો પ્રેમ - પ્રવાહ ! પ્રભુના ચરણકમળમાંથી નીકળેલું પાવિત્ર્ય , શિવજીના મસ્તક પર ઊતર્યું અને ત્યાંથી સેવાની દીક્ષા ગ્રહણ કરી પ્રવાહરૂપે પૃથ્વી પર વહેવા લાગ્યું . જ્ઞાનનો પરિપાક એટલે સેવા અને સેવાનું મૂર્તિમંત પ્રતીક એટલે માતા ! ગંગાના આ ઊછળતા પ્રેમ - પ્રવાહને જોઈને ભાવિક હૃદય પોકારી ઊઠે છે - <b>"ગંગામૈયા કી જય"</b> .</div><div><br /></div><div>ગંગાજળ શુદ્ધ અને પવિત્ર ગણાતું હોવાથી હિન્દુ પરિવારોમાં સચવાય છે , મૃત્યુ વેળાએ જીવિત શરીરમાં કે મૃત દેહની મુખમાં મોક્ષ પ્રાપ્તિ અર્થે ગંગાજળ પધરાવવાની પ્રથા છે, બંધ સીલમાં પેક કરેલું ગંગાજળ બગડતું નથી અને જગતના વૈજ્ઞાનિકો પણ કબૂલે છે કે ભૌતિક સ્પર્શ જો કોઈ કરે પાણી પીએ કે સ્નાન કરે તો ગંગાજળ એન્ટિસેપ્ટિક ખનીજ વાળું હોવાથી રોગ નિવારણ કરે છે .ગંગા દેવી રૂપે આજે પણ સદેહે હોવાના પ્રમાણ મળે છે . ગંગા માતાની વંદના અને કૃપા પ્રાપ્તિ અર્થે એક ખુબ જાણીતો શ્લોક છે , હે ગંગાજી ! હું દેવ અને દેત્યો દ્વારા પૂજિત આપના દિવ્ય ઔલોકિત રૂપ ચરણ કમળોને વંદન કરું છું આપ અમારા રોગ , શોક , તાપ, પાપ, કુમતિ હરી લઇ પાવન કરી મોક્ષ પ્રદાન કરો.</div><div><br /></div><div>"વ્રતનિષ્ઠ , ચારિત્ર્ય સંપન્ન , તેજોમૂર્તિ , તત્ત્વજ્ઞ , ભીષ્મને જન્મ આપીને ગંગા કૃતાર્થ થઈ છે . ભારતીયજનોનાં દિલમાં તેણે માતાનું સ્થાન મેળવ્યું છે . ગંગા તરફ ભોગની દષ્ટિથી જોતા અસુરોને ભોગ મળે છે , જ્યારે ભક્તિની દષ્ટિથી જોતા દેવોને મોક્ષ મળે છે .</div><div><br /></div><div><br /></div>
<marquee><font color="#5d17eb" size="4"><b>🙏</b></font><font color="#5d17eb" style="font-size: large; font-weight: bold;">માતૃ ગેંગે નમસ્તુભ્યમ્<font size="4"><b>🙏</b></font></font></marquee><div><span style="color: #5d17eb; font-size: medium;"><b><br /></b></span>
<div style="text-align: center;"><span style="color: #0000ee;"><b>👉</b></span><b><span style="color: red;"><a href="https://drive.google.com/file/d/1k76lcD4-U5RMnNv878IXLnyxS8pGZPwg/view?usp=sharing" target="_blank">શ્રી ગંગા સ્તોત્ર PDF ડાઉનલોડ કરવા અહીં ક્લિક કરો</a></span></b><b style="color: #0000ee;">👈</b></div><a href="https://drive.google.com/file/d/1k76lcD4-U5RMnNv878IXLnyxS8pGZPwg/view?usp=sharing" target="_blank"></a><div><h3 style="text-align: center;"><b><br /></b></h3><h3 style="text-align: center;"><b>श्री गंगा स्तोत्रम</b></h3><div style="text-align: center;"><b><br /></b></div><div style="text-align: center;"><span>देवि! सुरेश्वरि! भगवति! गंगे त्रिभुवनतारिणि तरलतरंगे ।</span></div><div style="text-align: center;"><span>शंकरमौलिविहारिणि विमले मम मतिरास्तां तव पदकमले ॥ १ ॥</span></div><div style="text-align: center;"><span><br /></span></div><div style="text-align: center;"><span>भागीरथिसुखदायिनि मातस्तव जलमहिमा निगमे ख्यातः ।</span></div><div style="text-align: center;"><span>नाहं जाने तव महिमानं पाहि कृपामयि मामज्ञानम् ॥ २ ॥</span></div><div style="text-align: center;"><span><br /></span></div><div style="text-align: center;"><span>हरिपदपाद्यतरंगिणि गंगे हिमविधुमुक्ताधवलतरंगे ।</span></div><div style="text-align: center;"><span>दूरीकुरु मम दुष्कृतिभारं कुरु कृपया भवसागरपारम् ॥ ३ ॥</span></div><div style="text-align: center;"><span><br /></span></div><div style="text-align: center;"><span>तव जलममलं येन निपीतं परमपदं खलु तेन गृहीतम् ।</span></div><div style="text-align: center;"><span>मातर्गंगे त्वयि यो भक्तः किल तं द्रष्टुं न यमः शक्तः ॥ ४ ॥</span></div><div style="text-align: center;"><span><br /></span></div><div style="text-align: center;"><span>पतितोद्धारिणि जाह्नवि गंगे खंडित गिरिवरमंडित भंगे ।</span></div><div style="text-align: center;"><span>भीष्मजननि हे मुनिवरकन्ये पतितनिवारिणि त्रिभुवन धन्ये ॥ ५ ॥</span></div><div style="text-align: center;"><span><br /></span></div><div style="text-align: center;"><span>कल्पलतामिव फलदां लोके प्रणमति यस्त्वां न पतति शोके ।</span></div><div style="text-align: center;"><span>पारावारविहारिणि गंगे विमुखयुवति कृततरलापांगे ॥ ६ ॥</span></div><div style="text-align: center;"><span><br /></span></div><div style="text-align: center;"><span>तव चेन्मातः स्रोतः स्नातः पुनरपि जठरे सोपि न जातः ।</span></div><div style="text-align: center;"><span>नरकनिवारिणि जाह्नवि गंगे कलुषविनाशिनि महिमोत्तुंगे ॥ ७ ॥</span></div><div style="text-align: center;"><span><br /></span></div><div style="text-align: center;"><span>पुनरसदंगे पुण्यतरंगे जय जय जाह्नवि करुणापांगे ।</span></div><div style="text-align: center;"><span>इंद्रमुकुटमणिराजितचरणे सुखदे शुभदे भृत्यशरण्ये ॥ ८ ॥</span></div><div style="text-align: center;"><span><br /></span></div><div style="text-align: center;"><span>रोगं शोकं तापं पापं हर मे भगवति कुमतिकलापम् ।</span></div><div style="text-align: center;"><span>त्रिभुवनसारे वसुधाहारे त्वमसि गतिर्मम खलु संसारे ॥ ९ ॥</span></div><div style="text-align: center;"><span><br /></span></div><div style="text-align: center;"><span>अलकानंदे परमानंदे कुरु करुणामयि कातरवंद्ये ।</span></div><div style="text-align: center;"><span>तव तटनिकटे यस्य निवासः खलु वैकुंठे तस्य निवासः ॥ १० ॥</span></div><div style="text-align: center;"><span><br /></span></div><div style="text-align: center;"><span>वरमिह नीरे कमठो मीनः किं वा तीरे शरटः क्षीणः ।</span></div><div style="text-align: center;"><span>अथवाश्वपचो मलिनो दीनस्तव न हि दूरे नृपतिकुलीनः ॥ ११ ॥</span></div><div style="text-align: center;"><span><br /></span></div><div style="text-align: center;"><span>भो भुवनेश्वरि पुण्ये धन्ये देवि द्रवमयि मुनिवरकन्ये ।</span></div><div style="text-align: center;"><span>गंगास्तवमिमममलं नित्यं पठति नरो यः स जयति सत्यम् ॥ १२ ॥</span></div><div style="text-align: center;"><span><br /></span></div><div style="text-align: center;"><span>येषां हृदये गंगा भक्तिस्तेषां भवति सदा सुखमुक्तिः ।</span></div><div style="text-align: center;"><span>मधुराकंता पंझटिकाभिः परमानंदकलितललिताभिः ॥ १३ ॥</span></div><div style="text-align: center;"><span><br /></span></div><div style="text-align: center;"><span>गंगास्तोत्रमिदं भवसारं वांछितफलदं विमलं सारम् ।</span></div><div style="text-align: center;"><span>शंकरसेवक शंकर रचितं पठति सुखीः तव इति च समाप्तः ॥ १४ ॥</span></div><div><br /></div></div><div><font face="" size="3"><br /></font></div></div>
<center><br /></center><center><a href="https://www.jatesikho.online/2021/08/facilities-available-near-toll-plaza-Important-information-about-toll-slip.html">
<img alt="Header Ads Insurance Loans Mortgage Attorney Credit Lawyer Donate Degree Hosting Claim" height="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgXc6gGBxumtuXXjAPsGKDEyi0_6Wu0DCrZg5QYeTZBwLpYryIaUxgSMajE1cbjLCZQAJsnhjwkiM5Mjk4Ek4H6ox_Ll2u9hMETz9gv43u8RFFkhhpoBV9KT8Jc2ddrmqyTBkX2ltaOy9c/w320-h180/facilities-available-near-toll-plaza-Important-information-about-toll-slip-jatesikho-www.jatesikho.online.jpg" title="Insurance Gas/Electricity Loans Mortgage Attorney Lawyer Donate Conference Call Degree Credit" width="320" /></a></center>We Love Pandurang Shastri Athavalehttp://www.blogger.com/profile/13090692182460605722noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-276093091422247292.post-78475161445869486712021-05-19T17:30:00.045+05:302022-06-20T12:08:30.584+05:30Swadhyay Gujrati Bhavgeet:Tame Akashi Suraj No Jalhal Avtar.<h1 style="background-color: white; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-left-style: none; border-left-width: 0px; border-right-style: none; border-right-width: 0px; border-top: 1px solid rgb(0, 0, 0); line-height: 20px; margin: 10px 0px; padding: 10px 0px 5px; text-align: center; vertical-align: baseline;"><font face="" size="3">તમે આકાશી સૂરજનો ઝળહળ અવતાર.</font></h1><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizH_K2TvPbFiO7jcEA-iKlu6rtw4NL8GJxermXjxjR1iRcNn06i0MQ_A7YqF9QyFtf89E1EPEVPsCLJQUxr_9yCDRqfWDwK62IohhXhqyKYWTW-35a7Tmp_y4Ri2C5hSKdD0jE1rltNss/s750/swadhyay-parivar-gujrati-bhavgeet-tame-akashi-suraj-no-jalhal-avtar-www.swadhyay.online.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="swadhyay gujarati bhavgeet swadhyay bhavgeet gujarati download swadhyay bhavgeet in gujarati mp3 swadhyay bhavgeet lyrics gujarati swadhyay parivar bhavgeet gujarati ma swadhyay bhavgeet in gujarati pdf swadhyay parivar usa swadhyay bhavgeet gujarati ma swadhyay parivar bhavgeet gujarati download tame akashi suraj no jalhal avtar" border="0" data-original-height="400" data-original-width="750" height="171" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEizH_K2TvPbFiO7jcEA-iKlu6rtw4NL8GJxermXjxjR1iRcNn06i0MQ_A7YqF9QyFtf89E1EPEVPsCLJQUxr_9yCDRqfWDwK62IohhXhqyKYWTW-35a7Tmp_y4Ri2C5hSKdD0jE1rltNss/w320-h171/swadhyay-parivar-gujrati-bhavgeet-tame-akashi-suraj-no-jalhal-avtar-www.swadhyay.online.jpg" title="Swadhyay Gujrati Bhavgeet:Tame Akashi Suraj No jalhal Avtar." width="320" /></a></div><script async src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"
crossorigin="anonymous"></script>
<!-- Display ad preview Square -->
<ins class="adsbygoogle"
style="display:block"
data-ad-client="ca-pub-8587767590761881"
data-ad-slot="7101451319"
data-ad-format="auto"
data-full-width-responsive="true"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><br /><p><br /></p><p style="text-align: center;">તમે આકાશી સૂરજનો ઝળહળ અવતાર...</p><p style="text-align: center;">અમે પાછલી તે રાતના તારા...</p><p style="text-align: center;">તમે દરિયાની સમજણનો ઘેરો વિસ્તાર,</p><p style="text-align: center;">અમે આછેરી ઝરણાની ધારા...</p><p style="text-align: center;">તમે શબ્દોમાં પોઢેલો મખમલીયો અર્થ,...</p><p style="text-align: center;">અમે પ્રશ્નો, ઉદગાર ને વિરામ...</p><p style="text-align: center;">તમે પળવાર પહોંચવાનો સીધો રસ્તો,</p><p style="text-align: center;">અમે રસ્તામાં આવતા મુકામ...</p><p style="text-align: center;">તમે કાગળ પર લાગણીની ખળખળતી ધાર,</p><p style="text-align: center;">અમે હાંસિયાના જાણે કિનારા...</p><p style="text-align: center;">તમે ચંદનના ઝાડવેથી ઝરતી સુગંધ,</p><p style="text-align: center;">અમે સુક્કા તે બાવળની ડાળ...</p><p style="text-align: center;">તમે આભ લગી જાવાની ઉંચી કેડી,</p><p style="text-align: center;">અમે કેડીનો ઉતરતો ઢાળ...</p><p style="text-align: center;">તમે બાગના એ ફૂલોનો જાણે શણગાર,</p><p style="text-align: center;">અમે માટીના કૂંડા ને ક્યારા...</p><p style="text-align: center;">તમે શ્રધ્ધાની ઝળહળતી સોનેરી જ્યોત,</p><p style="text-align: center;">અમે કોડિયામાં અંધારું ઘોર...</p><p style="text-align: center;">તમે શબરીના હોઠ પર મલકાતું નામ,</p><p style="text-align: center;">અમે શબરીના ચાખેલા બોર...</p><p style="text-align: center;">તમે મંદિરની સન્મુખ છો ઝાલર રણકાર,</p><p style="text-align: center;">અમે દૂર રહી વાગતા નગારા...</p>
<center><script>!function(r,u,m,b,l,e){r._Rumble=b,r[b]||(r[b]=function(){(r[b]._=r[b]._||[]).push(arguments);if(r[b]._.length==1){l=u.createElement(m),e=u.getElementsByTagName(m)[0],l.async=1,l.src="https://rumble.com/embedJS/uommk4"+(arguments[1].video?'.'+arguments[1].video:'')+"/?url="+encodeURIComponent(location.href)+"&args="+encodeURIComponent(JSON.stringify([].slice.apply(arguments))),e.parentNode.insertBefore(l,e)}})}(window, document, "script", "Rumble");</script>
<div id="rumble_vhh4c2"></div>
<script>
Rumble("play", {"video":"vhh4c2","div":"rumble_vhh4c2"});</script></center>
<center><br /></center><center><a href="https://www.swadhyay.online/2020/10/gaganchumbi-gaurav-anubhavi-rahi-chu-swadhyay-bhavgeet-gujarati.html">
<img alt="Header Ads Insurance Loans Mortgage Attorney Credit Lawyer Donate Degree Hosting Claim" height="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgLX0AD2lcN7CrUwtjx6QyBsgF8uAc726LZLrV5a9FRkrTPa1BcRjOOoGQZk71uUHD-0ZXbshAqH6t_jliBhjf28vnG1Gn4bE3p_70qo6LGkHaPwpfy_RuEm-50W1AMbEFFBZv9xOIG5h0/w320-h171/gaganchumbi-gaurav-anubhavi+rahi-chu-swadhyay-bhavgeet-www.swadhyay.online.jpg" title="Insurance Gas/Electricity Loans Mortgage Attorney Lawyer Donate Conference Call Degree Credit" width="320" /></a></center>We Love Pandurang Shastri Athavalehttp://www.blogger.com/profile/13090692182460605722noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-276093091422247292.post-55146573077222978692021-05-19T12:51:00.079+05:302022-06-20T12:08:58.065+05:30આંતરરાષ્ટ્રીય પરિવાર દિવસ (15 May, 2022 - International Day of Families) | Swadhyay Parivar<h1 style="background-color: white; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-left-style: none; border-left-width: 0px; border-right-style: none; border-right-width: 0px; border-top: 1px solid rgb(0, 0, 0); line-height: 20px; margin: 10px 0px; padding: 10px 0px 5px; text-align: center; vertical-align: baseline;"><font face="" size="3">૧૫ મે,આંતરરાષ્ટ્રીય પરિવાર દિવસ.</font></h1>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgYBr6hs78bpDNSqRnGxcjEcRvl2YMitS_W5-eivLNOBrPjIyAqtcChDXba-vBLMZifgxtYmSlKESUafP3OKXh64K4TR80nALeVHMtA-S0fP23CG-Df9DTFYrAgiM6NyXL7Gi6C9Yx1RSsdXLRlSyg3QNjAa8xkqvgKhODL08hxOCq_P8PfchpIjNOX/s750/international-day-of-families-logo-quotes-activities-wishes-messages-campaign-images-quotes-video-swadhyay-parivar-india-www.swadhyay.online.png" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="International Family Day – May 15, 2022 international day of families international day of families quotes international day of families 2022 theme international day of families activities international day of families wishes international day of families australia international day of families activities for toddlers international day of the families international day of families campaign how to celebrate international day of families why do we celebrate international day of families international day of family drawing global family day in india international day of families in gujarati international day of families 2022 images international day of families in 15th may international day of families logo international day of families messages international day of family remittances international day of families united nations international day of families poster international day of families ppt international family day speech international day of families twitter international day of the family quotes family day video international day of families 15 may International family day timeline" border="0" data-original-height="400" data-original-width="750" height="171" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgYBr6hs78bpDNSqRnGxcjEcRvl2YMitS_W5-eivLNOBrPjIyAqtcChDXba-vBLMZifgxtYmSlKESUafP3OKXh64K4TR80nALeVHMtA-S0fP23CG-Df9DTFYrAgiM6NyXL7Gi6C9Yx1RSsdXLRlSyg3QNjAa8xkqvgKhODL08hxOCq_P8PfchpIjNOX/w320-h171/international-day-of-families-logo-quotes-activities-wishes-messages-campaign-images-quotes-video-swadhyay-parivar-india-www.swadhyay.online.png" title="May 15, 2022 - International Day of Families | Swadhyay Parivar" width="320" /></a></div><br /><div><br /></div><script async="" crossorigin="anonymous" src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"></script>
<!--Display ad Horizontal preview-->
<ins class="adsbygoogle" data-ad-client="ca-pub-8587767590761881" data-ad-format="auto" data-ad-slot="1993503368" data-full-width-responsive="true" style="display: block;"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><div>આજે વિશ્વ પરિવાર દિવસ</div><div><br /></div><div>સમગ્ર વિશ્વને પરીવાર ભાવનાનો દ્રષ્ટિકોણ આપનાર મહાપુરુષ એટલે પાંડુરંગ શાસ્ત્રી આઠવલે...</div><div><br /></div><div>પરિવાર જ સૃષ્ટિનો પાયો છે. પરિવાર વગર માણસની કલ્પના પણ અધૂરી છે. દુનિયા હાલ જે કોરોના કાળમાંથી પસાર થઈ રહી છે એવામાં પરિવારનું મહત્વ વધી જાય છે. આજે એટલે કે ૧૫ મે નો દિવસ આંતરરાષ્ટ્રીય પરિવાર દિવસ (<a href="https://www.un.org/en/observances/international-day-of-families" target="_blank">International Day of Families</a>) તરીકે મનાવવામાં આવે છે. સમાજની પરિકલ્પના પરિવાર વગર અધૂરી છે અને પરિવાર બનાવવા માટે લોકોએ હળીમળીને રહેવું ખુબ જરૂરી છે</div><div><br /></div><div>લાખો લોકોના જીવનમાં ચેતના <span style="background-color: white; color: #1c1e21; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 14px; white-space: pre-wrap;">આપનાર</span>, હજારો લોકોની જિંદગીને નવી દિશા આપનાર ,દરેક કાર્ય પછી તે ખેતી હોય,માછીમારીનો ધંધો હોય ,નોકરી કે બીઝનેસ હોય તેના મૂળમાં ભક્તિ અને પરિવાર ભાવનાના બીજ રોપાયેલ છે.વસુધૈવ કુટુંબકમની વૈશ્વિક પરિવાર ભાવના ઉભી કરનાર મહાપુરુષ એટલે પાંડુરંગ શાસ્ત્રી આઠવલે (પૂ .દાદાજી).૧૯૨૦ માં મહારાષ્ટ્રના રોહા ગામે જન્મેલા આ મહામાનવે પરિવાર ભાવના કઈ રીતે ઉભી કરી ? શા માટે તે જરૂરી છે?..તે તેમણે ચૈતન્ય પુસ્તકમાં ખૂબ સુંદર રીતે સમજાવેલ છે.</div><div><br /></div><div>અનેક લોકો સાથે મળીને કાર્ય કરે એટલે કાર્ય વિષેના નિયમો આવે. તે લોકો વચ્ચેના સંબંધો અને જવાબદારીઓનો પ્રશ્ન પણ આવે. સામાન્ય રીતે લોકાભિમુખ પ્રવૃત્તિ કરનારાઓ કાર્ય કરવા માટે સંસ્થાનું માળખું સ્વીકારે અને તે પ્રમાણે પદાધિકારીઓ ચૂંટીને કાર્ય કરે.</div><div><br /></div><div>પણ ભક્તિની દૃષ્ટિથી અને દૈવી ભાઇચારાની વૃત્તિથી આત્મવિકાસાર્થે પ્રભુકાર્ય કરનારાઓ માટે કોઇ સંસ્થાનું માળખું બંધબેસતું ન હોઇ પૂજ્ય દાદાએ સ્વાધ્યાયીઓનો પરિવાર નિર્માણ કર્યાં.</div><div><br /></div><div>સ્વાધ્યાય પરિવાર એ સામાન્ય કે (Formal) ઔપચારિક સંસ્થા નથી. સામાન્યત: પહેલાં સંસ્થા ઊભી કરવામાં આવે અને પછી કાર્ય શરૂ થાય. સ્વાધ્યાય કાર્ય પહેલાં શરૂ થયું અને પછી માળખાની વાત આવી. પરિવાર એ તત્ત્વતઃ અનૌપચારિક (informal) છે. તેમાં સંસ્થાની જેમ સભ્યપદ કે ફીની વાત હોય નહીં. કોઇએ સભ્ય થવા ધારાધોરણનો સ્વીકાર કરીને અરજીપત્ર ભરવાનું ન હોય કે રાજીનામું આપવાનો સવાલ ન હોય, તેમાં કંઠી, માળા કે મંત્ર આપીને કોઇને પોતાનો કરી લેવાનો કે શપથ કે પ્રતિજ્ઞા લેવડાવીને બાંધી લેવાનો પ્રયત્ન નથી. બંધનથી બાંધી લેવાનો કે પ્રલોભનથી આકર્ષવાનો તેમાં પ્રશ્ન નથી. સ્વાધ્યાયના વિચારો બુદ્ધિથી સ્વીકારીને જે વ્યક્તિ સતત કાર્યરત છે અને કૃતિભક્તિને સમજણપૂર્વક જીવનમાં લાવે છે, તે વ્યક્તિ પરિવારની આમ વિચારોના ફલક ઉપર અને ભક્તિની બેઠક ઉપર આધારિત આ સ્વાધ્યાય પરિવાર છે.</div><div><br /></div><script async src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"
crossorigin="anonymous"></script>
<!-- Display ad Horizontal preview -->
<ins class="adsbygoogle"
style="display:block"
data-ad-client="ca-pub-8587767590761881"
data-ad-slot="1993503368"
data-ad-format="auto"
data-full-width-responsive="true"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script> <div>પૂજ્ય દાદા કહે છે કે <b>“આ કાર્ય પ્રભુનું છે. તેથી ભગવાન! તને જે માણસ જોઇતો હશે તેને તું મોકલશે અને ન જોઇતો હશે તેને તું આઘો રાખશે."</b> અહીં કોઇ બંધન કે પ્રલોભન નથી છતાં લોકો આવે છે અને દૈવી ભાઇચારાથી કાર્ય કરે છે. તે જોતાં એમ નથી લાગતું કે જો ભગવાનની ઇચ્છા સિવાય લોકોને ખેંચીને લાવવાનો પ્રયત્ન થયો હોત તો આટલા લોકો પારિવારિક ભાવનાથી કાર્ય કરી શકત? પૂજ્ય દાદા કહે છે કે વ્યક્તિ ભક્તિભાવે પરિવારમાં ભલે સામેલ થાય, પણ તે સિધ્ધાંત સમજીને અને પોતાના મનથી આવે. પૂજ્ય દાદા વધુમાં કહે છે કે ત્રણ પેઢી ટકે તેવું કામ કરવું હોય તો હજારો લોકો જોઇએ, કારણ વૈયક્તિક હૂંફ (Personal touch) થી કામ કરવાનું છે. આવા હજારો લોકોને એક સાથે રાખવાના હોય તો પરિવારના પ્રેમ અને સંબંધ સિવાય તે શક્ય નથી.</div><div><br /></div><div>સ્વાધ્યાય પરિવારમાં એકતા લોહી બનાવનાર (ભગવાન)ના સંબંધથી છે. અહીં આત્મશાસન કે અનુશાસન છે. નાના મોટાનો ભેદ નથી, ખરા ખોટાનો ભેદ જરૂર છે. પરિવાર ભાવનાથી કામ કરતા હોય છે તેથી આ ભાવનાથી ભેગા થયેલા કૃતિશીલોએ ભક્તિફેરીમાં કે અન્ય કાર્યમાં સાથે કામ કરવા, જે મળે તે ભાઇ સમજવાનો હોય છે, જે મળે તે ગામ સ્વીકારવાના હોય છે, વિકલ્પનો સવાલ જ નથી રહેતો.</div><div><br /></div><div>ઘણા મોટા વિચારકો અને તત્ત્વવેત્તાઓ સંસ્થાના નિર્માણની વિરુદ્ધ છે. તેઓનું કહેવું છે કે સંસ્થા આવી કે કાર્ય ઉત્સાહ (initiative) અને સ્વમાન (self-respect) રહેતાં નથી, વિચારનું સ્વાતંત્ર્ય રહેતું નથી, કરવાની શક્તિ (creativity) ચાલી જાય છે. સંસ્થાના નીતિ-નિયમોને આધીન થઇ મન મારીને માણસને કામ કરવું પડે છે. વ્યક્તિને કિંમત જતી રહે છે અને તે એક યંત્રના નાના ભાગ તરીકે સંસ્થામાં નગણ્ય ગણાતો કામ કરતો રહે છે. વળી સામાન્ય માનવીને પોતાનો અહમ્ સંસ્થાના અનેક લોકોના સમૂહમાં ઓગાળવો શક્ય નથી. તેવી જ રીતે આત્મવિકાસની ઝંખના રાખતો માણસ સંસ્થા દ્વારા લોકસંગ્રહ કરી શકતો નથી.</div><div><br /></div><div>કેટલાક અંતિમવાદી એમ પણ માને છે કે કોઇપણ સંસ્થાના કામમાં જોશ અને જોમ લાવવું હોય તો તેની પાસે કોઇક વ્યક્તિ, સંસ્થા, વિચાર ને માટે ધિક્કાર કે દ્વેષની લાગણી હોવી જોઇએ.</div><div><br /></div><div>સ્વાધ્યાય પરિવારમાં સ્વેચ્છાએ અને આંતરવિકાસને માટે વ્યક્તિ આવે છે. તેને કોઇ પ્રકારે બાંધવાનો પ્રશ્ન નથી. બધાની સાથે ખભેખભા મિલાવી એક બાપના દીકરા તરીકે કામ</div><div><br /></div><div>કરનારને તેનું સ્વમાન કે સ્વતંત્રતા હણાતા નથી. ને સ્વેચ્છાએ કાર્યમાં જોડાય છે. તેની કર્તૃત્વશક્તિ કુંઠિત થતી નથી, બલ્કે ખીલે છે. પ્રેમ અને સમજણથી કામ થાય છે. નિયમોના જડ બંધનમાં તે બંધાઇ ગયો નથી. તે પોતે આંતરસૂઝથી કામ કરે છે. તે જે કંઈ કરે છે તેમાં તેને આનંદ મળે છે. પોતાના આત્મવિકાસની તક માને છે. પ્રેમ પર આધારિત પ્રભુ-કાર્ય છે તેથી તેને કાર્યની પ્રેરણા માટે કોઇનો ધિક્કાર કરવાની જરૂર રહેતી નથી.</div><div><br /></div><div>પ્રચંડ કાર્ય કરતા અનેક લોકો ભેગા મળે એટલે નિયમો તો આવે. પણ તે નિયમો માણસને બાંધી દેવા માટે નહીં, પણ એકસૂત્રતા જાળવવા માટે હોય છે. નિયમપાલન થાય છે તોયે પરિવારભાવનાને તેમાં આંચ નથી. લાખો લોકોની હાજરીનું તીર્થરામિલન યશસ્વી થયું તે પરિવારભાવનાને કારણે જ. હજારો લોકો સ્વેચ્છાએ કાર્ય કરવા માટે મહિના ઓ પહેલાં ત્યાં જઇ પહોંચ્યા. એટલું જ નહીં. લાખો રૂપિયાનું કાપડ અમને પ્રસાદ તરીકે જોઇએ છે, એમ કહીને અંદરોઅંદર કિંમત આપી વહેંચી લીધું તે પરિવારભાવના વગર ક્યાંથી કરવાનું મન થાય?</div><div><br /></div><div>વ્યાપક કામ થતું હોય ત્યારે કોઇ એક એમ કહે કે મારો જ મત સાચો છે, તો તેને અહંકાર કહેવાય. મતો જુદા જુદા હોઇ શકે. ખુલ્લા દિલથી તેની ચર્ચા થાય. પણ અંતે નિર્ણય તો એક જ હોય. નિર્ણય કર્યા પછી તે સૌનો કહેવાય .એજ ખરૂં પરિવાર ભાવનાનું લક્ષણ છે. જેવો હું છું, તેવો મારો સ્વીકાર પરિવારે કર્યો છે, મારામાં રહેલી સદ્ભાવના પર વિશ્વાસ રાખ્યો છે. તો કાર્ય કરતી વખતે હું પ્રેમથી, સન્નિષ્ઠાથી અને બધા માટે આદરભાવ રાખીને કાર્ય કરું, પ્રસંગ આવે મારો મત પ્રદર્શિત કરૂં, ચર્ચા-વિચારણામાં ભાગ લઉં અને જે નિર્ણય લેવામાં આવે, તે હું સ્વીકારૂં. આવી કુટુંબમાં હોય તેવી વિશાલ-હૃદયતા સ્વાધ્યાય-પરિવારમાં છે.</div><div><br /></div><div>કાર્ય એક સરખું કરવું હોય, લાંબા સમય સુધી ટકે તેવું કરવું હોય, તેને એકસૂત્રતાથી બાંધવું હોય તો વિવિધ સ્થળ, પરિસ્થિતિ, પ્રકાર વગેરે ધ્યાનમાં લઇને સમગ્ર કાર્યને માટે ઉપકારક હોય, તેવો</div><div><br /></div><div>નિર્ણય લેવાનો હોય છે. આમા કોઇકવાર નિર્ણયો મોડા થતા દેખાય, પણ સમગ્ર કાર્યના વિચારમાં તે આવશ્યક હોય છે. આવા નિર્ણય પછી પ્રત્યેક વ્યક્તિ જે ઉત્સાહથી કાર્ય કરે છે. તે પારિવારિક ભાવનાનું ઉત્કૃષ્ટ ઉદાહરણ છે.</div><div><br /></div><div>પરિવાર ભાવનામાં આત્મીયતા હોય છે. તેથી કાર્યકર્તાને કામ પોતાનું લાગે છે. પૂજ્ય દાદાની પાઠશાળા વિદ્યાપીઠ અને કાર્ય માટે તે મારી પાઠશાળા, મારી વિદ્યાપીઠ અને મારૂ કાર્ય કે આપણી પાઠશાળા, આપણી વિદ્યાપીઠ અને અમારૂ કાર્ય’ આવા શબ્દપ્રયોગો સહજ ભાવે સામાન્ય કાર્યકર્તાપણ વાપરે છે. પૂજ્ય દાદાની પરિવાર-ભાવના નિર્માણ કરવાની સફળતાનું આ ઘોતક નથી?</div><div><br /></div><div>આમ, પરિવાર-ભાવનાથી આટલું મોટું કાર્ય પૂજ્ય દાદા સ્વાધ્યાયીઓ પાસે કરાવે છે. તે તેમની ઇશનિષ્ઠા, અનાગ્રહી કે નિર્મમ વૃત્તિની કમાલ જ છે. દુનિયામાં આવી રીતે આટલું મોટું કાર્ય ક્યાંય પરિવારભાવનાથી થતું જાણ્યું નથી.</div><div><br /></div><script async src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"
crossorigin="anonymous"></script>
<!-- Display ad preview Square -->
<ins class="adsbygoogle"
style="display:block"
data-ad-client="ca-pub-8587767590761881"
data-ad-slot="7101451319"
data-ad-format="auto"
data-full-width-responsive="true"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><div style="text-align: center;"><b>તમે તડકો બનીને હૂફ આપી કદિક,</b></div><div style="text-align: center;"><b><br /></b></div><div style="text-align: center;"><b> કદિક ઝાડ જેવું થઈને રે છાયો આપ્યો</b></div><div style="text-align: center;"><b><br /></b></div><div style="text-align: center;"><b> ને પછી કહેવું પડયું કે હવે તારો </b></div><div style="text-align: center;"><b><br /></b></div><div style="text-align: center;"><b>પ્રભાવ મારી નસનસમાં લોહી બની વ્યાપ્યો વ્યાપ્યો</b></div><div style="text-align: center;"><br /></div><div> </div><div><br /></div><div>પરિવાર-ભાવનાના મહાન કસબી પૂજ્ય દાદાજીને અનંત પ્રણામ !🙏</div>
<span style="background-color: white; color: #222222; white-space: pre-wrap;"><span style="font-family: Consolas, Lucida Console, Courier New, monospace;"><audio autoplay="autoplay" controls="controls" hidden="hidden">
<source src="https://sites.google.com/site/studyofselfofficial/bhavgeet/Dada-Gatistvam.mp3?attredirects=0&d=1" type="audio/mpeg">
<source src="https://sites.google.com/site/studyofselfofficial/bhavgeet/Dada-Gatistvam-WAV%20%28www.swadhyay.online%29.wav?attredirects=0&d=1" type="audio/wav">
<source src="https://sites.google.com/site/studyofselfofficial/bhavgeet/Dada-Gatistvam-OGG%20%28www.swadhyay.online%29.ogg?attredirects=0&d=1" type="audio/ogg">
<!--This displays an error to users that don"t have it supported-->
Your browser does not support the audio element.</audio></span></span>We Love Pandurang Shastri Athavalehttp://www.blogger.com/profile/13090692182460605722noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-276093091422247292.post-82018580586413232272021-05-16T05:45:00.023+05:302022-06-20T12:12:00.173+05:30Sree Annapurna Stotram | Prathna Priti | શ્રી અન્નપૂર્ણા સ્તોત્રમ્ | પ્રાર્થના પ્રીતિ.<h1 style="background-color: white; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-left-style: none; border-left-width: 0px; border-right-style: none; border-right-width: 0px; border-top: 1px solid rgb(0, 0, 0); line-height: 20px; margin: 10px 0px; padding: 10px 0px 5px; text-align: center; vertical-align: baseline;"><font face="" size="3">શ્રી અન્નપૂર્ણા સ્તોત્રમ્.</font></h1><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiaN_ECqRk5emNWhDQjzJGUOsFFegB9kxq7O-tJ7dX37bAUpRJzELtO4Ry71lXFpRP1Fp3ePaodApiNRXmjmqTPvBOtJ2Z4xQWLc_A9T2sOzb2-nwxH4Yor5tEp8OkrxB4_C_J-E0S7qbY/s750/prathna-priti-sree-annapurna-stotram-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="shri annapurna stotram shree annapurna stotram sree annapoorna stotram sri annapurna stotram telugu sri annapurna stotram mp3 free download sri annapurna stotram lyrics in gujarati sri annapurna stotram telugu mp3 sri annapurna devi stotram in telugu sri annapurna devi stotram sri annapurna stotram song download sri annapurna ashtakam in telugu sri annapurna stotram lyrics in english annapurna stotram sri annapoorna stotram lyrics sri annapurna ashtakam lyrics in telugu sri annapurna ashtakam tamil sri annapurna ashtakam telugu mp3 free download" border="0" data-original-height="400" data-original-width="750" height="171" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiaN_ECqRk5emNWhDQjzJGUOsFFegB9kxq7O-tJ7dX37bAUpRJzELtO4Ry71lXFpRP1Fp3ePaodApiNRXmjmqTPvBOtJ2Z4xQWLc_A9T2sOzb2-nwxH4Yor5tEp8OkrxB4_C_J-E0S7qbY/w320-h171/prathna-priti-sree-annapurna-stotram-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.jpg" title="Sree Annapurna Stotram | Prathna Priti | શ્રી અન્નપૂર્ણા સ્તોત્રમ્ | પ્રાર્થના પ્રીતિ." width="320" /></a></div><script async="" crossorigin="anonymous" src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"></script>
<!--Display ad preview Square-->
<ins class="adsbygoogle" data-ad-client="ca-pub-8587767590761881" data-ad-format="auto" data-ad-slot="7101451319" data-full-width-responsive="true" style="display: block;"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><h2 style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></h2><h2 style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">શ્રી અન્નપૂર્ણા સ્તોત્રમ્</span></h2><div><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">નિત્યાનંદકરી વરાભયકરી સૌંદર્ય રત્નાકરી</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">નિર્ધૂતાખિલ ઘોર પાવનકરી પ્રત્યક્ષ માહેશ્વરી ।</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">પ્રાલેયાચલ વંશ પાવનકરી કાશીપુરાધીશ્વરી</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">ભિક્ષાં દેહિ કૃપાવલંબનકરી માતાન્નપૂર્ણેશ્વરી ॥ ૧ ॥</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">નાના રત્ન વિચિત્ર ભૂષણકરિ હેમાંબરાડંબરી</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">મુક્તાહાર વિલંબમાન વિલસત્-વક્ષોજ કુંભાંતરી ।</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">કાશ્મીરાગરુ વાસિતા રુચિકરી કાશીપુરાધીશ્વરી</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">ભિક્ષાં દેહિ કૃપાવલંબનકરી માતાન્નપૂર્ણેશ્વરી ॥ ૨ ॥</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">યોગાનંદકરી રિપુક્ષયકરી ધર્મૈક્ય નિષ્ઠાકરી</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">ચંદ્રાર્કાનલ ભાસમાન લહરી ત્રૈલોક્ય રક્ષાકરી ।</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">સર્વૈશ્વર્યકરી તપઃ ફલકરી કાશીપુરાધીશ્વરી</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">ભિક્ષાં દેહિ કૃપાવલંબનકરી માતાન્નપૂર્ણેશ્વરી ॥ ૩ ॥</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">કૈલાસાચલ કંદરાલયકરી ગૌરી-હ્યુમાશાંકરી</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">કૌમારી નિગમાર્થ-ગોચરકરી-હ્યોંકાર-બીજાક્ષરી ।</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">મોક્ષદ્વાર-કવાટપાટનકરી કાશીપુરાધીશ્વરી</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">ભિક્ષાં દેહિ કૃપાવલંબનકરી માતાન્નપૂર્ણેશ્વરી ॥ ૪ ॥</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">દૃશ્યાદૃશ્ય-વિભૂતિ-વાહનકરી બ્રહ્માંડ-ભાંડોદરી</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">લીલા-નાટક-સૂત્ર-ખેલનકરી વિજ્ઞાન-દીપાંકુરી ।</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">શ્રીવિશ્વેશમનઃ-પ્રસાદનકરી કાશીપુરાધીશ્વરી</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">ભિક્ષાં દેહિ કૃપાવલંબનકરી માતાન્નપૂર્ણેશ્વરી ॥ ૫ ॥</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">ઉર્વીસર્વજયેશ્વરી જયકરી માતા કૃપાસાગરી</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">વેણી-નીલસમાન-કુંતલધરી નિત્યાન્ન-દાનેશ્વરી ।</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">સાક્ષાન્મોક્ષકરી સદા શુભકરી કાશીપુરાધીશ્વરી</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">ભિક્ષાં દેહિ કૃપાવલંબનકરી માતાન્નપૂર્ણેશ્વરી ॥ ૬ ॥</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">આદિક્ષાંત-સમસ્તવર્ણનકરી શંભોસ્ત્રિભાવાકરી</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">કાશ્મીરા ત્રિપુરેશ્વરી ત્રિનયનિ વિશ્વેશ્વરી શર્વરી ।</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">સ્વર્ગદ્વાર-કપાટ-પાટનકરી કાશીપુરાધીશ્વરી</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">ભિક્ષાં દેહિ કૃપાવલંબનકરી માતાન્નપૂર્ણેશ્વરી ॥ ૭ ॥</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">દેવી સર્વવિચિત્ર-રત્નરુચિતા દાક્ષાયિણી સુંદરી</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">વામા-સ્વાદુપયોધરા પ્રિયકરી સૌભાગ્યમાહેશ્વરી ।</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">ભક્તાભીષ્ટકરી સદા શુભકરી કાશીપુરાધીશ્વરી</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">ભિક્ષાં દેહિ કૃપાવલંબનકરી માતાન્નપૂર્ણેશ્વરી ॥ ૮ ॥</span></p><script async src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"
crossorigin="anonymous"></script>
<!-- Display ad preview Square -->
<ins class="adsbygoogle"
style="display:block"
data-ad-client="ca-pub-8587767590761881"
data-ad-slot="7101451319"
data-ad-format="auto"
data-full-width-responsive="true"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">ચંદ્રાર્કાનલ-કોટિકોટિ-સદૃશી ચંદ્રાંશુ-બિંબાધરી</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">ચંદ્રાર્કાગ્નિ-સમાન-કુંડલ-ધરી ચંદ્રાર્ક-વર્ણેશ્વરી</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">માલા-પુસ્તક-પાશસાંકુશધરી કાશીપુરાધીશ્વરી</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">ભિક્ષાં દેહિ કૃપાવલંબનકરી માતાન્નપૂર્ણેશ્વરી ॥ ૯ ॥</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">ક્ષત્રત્રાણકરી મહાભયકરી માતા કૃપાસાગરી</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">સર્વાનંદકરી સદા શિવકરી વિશ્વેશ્વરી શ્રીધરી ।</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">દક્ષાક્રંદકરી નિરામયકરી કાશીપુરાધીશ્વરી</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">ભિક્ષાં દેહિ કૃપાવલંબનકરી માતાન્નપૂર્ણેશ્વરી ॥ ૧૦ ॥</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">ભગવતિ ભવરોગાત્પીડિત દુષ્કૃતોત્થાત્</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">સુતદુહિતૃકલત્રોપદ્રવેણાનુયાતમ્ | </span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">વિલસદમૃતદસ્યા વીશ્ય વિભ્રાન્તચિત્ત</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">સકલભુવનમાતસ્ત્રાહિ મામો નમસ્ત || ૧૧ ||</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">માહેશ્વરીમાશ્રિતકલ્પવલ્લીમહમ્ભવોચ્છેદકરી ભવાનીમ્ | </span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">ક્ષુધાર્તજાયાતનયાઘુપેતસ્વામન્નપૂર્ણે શરણં પ્રપદ્યે ॥ ૧ર ॥ </span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">દારિદ્રદાવાનલહ્યમાનં પાહ્યન્નપૂર્ણ ગિરિરાજકન્યે | </span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">કૃપામ્બુધૌ મજ્જય માં ત્વદીયે ત્વત્પાદપદ્માર્પિતચિત્તવૃત્તિમ્ ||૧૩ ||</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">અન્નપૂર્ણે સાદાપૂર્ણે શંકર-પ્રાણવલ્લભે ।</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">જ્ઞાન-વૈરાગ્ય-સિદ્ધયર્થં બિક્બિં દેહિ ચ પાર્વતી ॥ ૧૪ ॥</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">માતા ચ પાર્વતીદેવી પિતાદેવો મહેશ્વરઃ ।</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">બાંધવા: શિવભક્તાશ્ચ સ્વદેશો ભુવનત્રયમ્ ॥ ૧૫ ॥</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"> </span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">સર્વ-મંગલ-માંગલ્યે શિવે સર્વાર્થ-સાધિકે ।</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">શરણ્યે ત્ર્યંબકે ગૌરિ નારાયણિ નમોઽસ્તુ તે ॥ ૧૬ ॥</span></p>
<marquee><font color="#5d17eb" size="4"></font><font color="#5d17eb" style="font-size: large; font-weight: bold;">ઇતિ શ્રીમદ્ શંકરચાર્યવિરચિતંઅન્નપૂર્ણાસ્તોત્રં સમ્પૂર્ણમ્।<font size="4"></font></font></marquee>
<center><br /></center><center><a href="https://www.swadhyay.online/2021/05/utsav-darshan-adiguru-shankracharya-jayanti.html">
<img alt="Header Ads Insurance Loans Mortgage Attorney Credit Lawyer Donate Degree Hosting Claim" height="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_pxsbVMf_W_cbutVs-DN2cRoiJ75Q064gUsPUO0zicDTKslKU8OIC7NUCcyJp1llZTp6uCCKjpB3laciczAQFxZabR3Ha3Vcrf2bzgXJBR9dzK2wT02i6QpbjEdD9pDe3w7M5tETwLtM/w320-h171/utsav-darshan-aadi-guru-shankracharya-jayanti-2021-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.jpg" title="Insurance Gas/Electricity Loans Mortgage Attorney Lawyer Donate Conference Call Degree Credit" width="320" /></a></center><p></p>We Love Pandurang Shastri Athavalehttp://www.blogger.com/profile/13090692182460605722noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-276093091422247292.post-81918749853297107932021-05-15T13:06:00.011+05:302021-06-26T11:25:03.068+05:30Utsav Darshan: Adiguru Shankracharya Jayanti-2021 | ઉત્સવ દર્શન: શંકરાચાર્ય જયંતી<h1 style="background-color: white; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-left-style: none; border-left-width: 0px; border-right-style: none; border-right-width: 0px; border-top: 1px solid rgb(0, 0, 0); line-height: 20px; margin: 10px 0px; padding: 10px 0px 5px; text-align: center; vertical-align: baseline;"><font face="" size="3">ઉત્સવ દર્શન: શંકરાચાર્ય જયંતી.</font></h1><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_pxsbVMf_W_cbutVs-DN2cRoiJ75Q064gUsPUO0zicDTKslKU8OIC7NUCcyJp1llZTp6uCCKjpB3laciczAQFxZabR3Ha3Vcrf2bzgXJBR9dzK2wT02i6QpbjEdD9pDe3w7M5tETwLtM/s750/utsav-darshan-aadi-guru-shankracharya-jayanti-2021-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="shankaracharya jayanti 2021 shankaracharya jayanti photos adi shankaracharya jayanti images adi shankaracharya jayanti quotes adi guru shankaracharya jayanti jagat guru shankaracharya jayanti happy shankaracharya jayanti adi shankaracharya jayanti in gujarati jagadguru adi shankaracharya jayanti shankaracharya jayanti wikipedia shankaracharya jayanti tithi #shankracharyajayanti shankaracharya shankaracharya jayanti 2021 shankaracharya temple shankaracharya wiki shankaracharya books shankaracharya quotes shankaracharya stotras shankaracharya math shankaracharya peethas shankaracharya arrest shankaracharya and buddhism shankaracharya age shankaracharya ashram shankaracharya and chandala shankaracharya and ramanuja shankaracharya and mandan mishra shankaracharya ashtottara shatanamavali shankaracharya birth date shankaracharya bhagavad gita shankaracharya books pdf shankaracharya buddhism shankaracharya birth place shankaracharya brahmananda saraswati shankaracharya bhaja govindam shankaracharya current shankaracharya compositions shankaracharya commentaries shankaracharya commentary on bhagavad gita shankaracharya commentary on upanishads shankaracharya college bhilai shankaracharya college raipur shankaracharya college shankaracharya death shankaracharya disciples shankaracharya date of birth shankaracharya dwarka shankaracharya dakshinamurthy stotram in telugu pdf shankaracharya debate with buddhism shankaracharya dwara sthapit math shankaracharya drawing shankaracharya eye hospital shankaracharya engineering college shankaracharya established his four mathas at the shankaracharya engineering college raipur shankaracharya era shankaracharya eye hospital chennai shankaracharya education shankaracharya essay shankaracharya four mathas shankaracharya father and mother name shankaracharya film shankaracharya four peethas shankaracharya followers shankaracharya formula shankaracharya father shankaracharya famous quotes shankaracharya guru shankaracharya gita shankaracharya gate shankaracharya gita pdf shankaracharya gita bhashya shankaracharya guru stotram shankaracharya guru name shankaracharya group of institutions shankaracharya hill shankaracharya hospital bhilai shankaracharya history shankaracharya hospital durg shankaracharya hindi shankaracharya hospital junwani shankaracharya hill srinagar shankaracharya hospital junwani bhilai shankaracharya iskcon shankaracharya images shankaracharya in hindi shankaracharya information shankaracharya in kannada shankaracharya information in english shankaracharya in india shankaracharya in sanskrit shankaracharya jayanti shankaracharya jayendra saraswati shankaracharya ji shankaracharya jivan charitra shankaracharya ji maharaj shankaracharya jayanti 2021 date shankaracharya jivan charitra kannada shankaracharya kanchi shankaracharya kashmir shankaracharya kanchipuram shankaracharya killed buddhist shankaracharya ka janm shankaracharya ke 4 math shankaracharya kaun the shankaracharya ka jivan parichay shankaracharya lineage shankaracharya life shankaracharya life history shankaracharya list shankaracharya life span shankaracharya literature shankaracharya life history pdf shankaracharya lakshmi stotram shankaracharya movie shankaracharya mutts shankaracharya mandan mishra debate shankaracharya math in india shankaracharya movie telugu shankaracharya medical college bhilai shankaracharya mother name shankaracharya m shankaracharya of puri shankaracharya of jyotir math shankaracharya of kanchi shankaracharya on krishna shankaracharya of karvir pitham shankaracharya of sringeri shankaracharya of india shankaracharya on casteism shankaracharya philosophy shankaracharya pronunciation shankaracharya puri shankaracharya pdf shankaracharya philosophy pdf shankaracharya periyava shankaracharya peethas list shankaracharya quotes in hindi shankaracharya quotes in kannada shankaracharya quotes in english shankaracharya quotes in sanskrit shankaracharya quora shankaracharya quotes telugu shankaracharya quotes in malayalam shankaracharya raipur shankaracharya ramanujacharya madhvacharya shankaracharya ramanuja chaitanya shankaracharya rachit shankaracharya ramanujacharya madhvacharya upsc shankaracharya ringtone shankaracharya religion shankaracharya rachit stotra shankaracharya swaroopanand saraswati shankaracharya slokas shankaracharya shloka shankaracharya story shankaracharya soundarya lahari shankaracharya songs shankaracharya srinagar shankaracharya tatva sastram name shankaracharya time period shankaracharya tradition shankaracharya teachings shankaracharya tatva sastram shankaracharya temple srinagar timings shankaracharya temple srinagar steps shankaracharya upsc shankaracharya university bhilai shankaracharya university raipur sankaracharya university shankaracharya upanishads shankaracharya uttarakhand shankaracharya up shankaracharya updesh shankaracharya video shankaracharya video song shankaracharya video telugu shankaracharya telugu video songs shankaracharya video cinema shankaracharya video film shri shankaracharya vidyalaya adi shankaracharya video shankaracharya writings shankaracharya works shankracharya was the founder of shankaracharya was born in which state shankaracharya was an advocate of shankaracharya was a great shankaracharya was born in which state of india shankaracharya yoga shankaracharya year shankaracharya youtube adi shankaracharya youtube adi shankaracharya yoga puri shankaracharya youtube adi shankaracharya year adi shankaracharya birth year shankaracharya doctor zakir naik shankaracharya 108 names shankaracharya 1983 adi shankaracharya 1983 jagadguru adi shankaracharya 1977 adi shankaracharya 1983 songs 1st shankaracharya 145th shankaracharya shankaracharya 2021 shankaracharya 2 shankaracharya 2020 shankaracharya jayanti 2020 shankaracharya jayanti 2020 date shankaracharya jayanti 2019 adi shankaracharya movie 2013 shankaracharya 4 peethas shankaracharya 4 math shankaracharya 4 mutts adi shankaracharya 4 math adi shankaracharya 4 disciples adi shankaracharya 4 mutts adi shankaracharya 4 dham 4 shankaracharya 4 shankaracharya peeth 4 shankaracharya ke naam 4 shankaracharya math 4 shankaracharya name adi shankaracharya 5 peeth 5 peethas of shankaracharya 4 peethas of shankaracharya four peethas established by shankaracharya what are the four mathas of shankaracharya" border="0" data-original-height="400" data-original-width="750" height="171" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg_pxsbVMf_W_cbutVs-DN2cRoiJ75Q064gUsPUO0zicDTKslKU8OIC7NUCcyJp1llZTp6uCCKjpB3laciczAQFxZabR3Ha3Vcrf2bzgXJBR9dzK2wT02i6QpbjEdD9pDe3w7M5tETwLtM/w320-h171/utsav-darshan-aadi-guru-shankracharya-jayanti-2021-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.jpg" title="Utsav Darshan: Adiguru Shankracharya Jayanti-2021 | ઉત્સવ દર્શન: શંકરાચાર્ય જયંતી #shankracharyajayanti" width="320" /></a></div><h2 style="text-align: left;"> </h2><h2 style="text-align: left;">આદિ શંકરાચાર્ય જયંતી </h2><p>આદિ શંકરાચાર્યનો જન્મ વૈશાખ સુદ પાંચમ નો ગણાય છે. ભારતમાં જે મહાપુરુષો થયા તેમાં શંકરાચાર્યને એક વિશિષ્ટ સ્થાન આપવું પડે. માણસ કેટલું જીવ્યો તેના કરતાં કેવું જીવ્યો એ વધારે મહત્ત્વનું છે ; એ વાત આદ્ય શંકરાચાર્યે પોતાના અલ્પકાલીન પણ જ્વલંત જીવનથી સાબિત કરી આપી છે . આધ્યાત્મિક અને બુદ્ધિમતા, તેમની બેજોડ વિદ્વતા તેમજ અમુલ્ય વિચારોએ આપણા સમાજ પર અમીટ છાપ છોડી છે. આદિ શંકરાચાર્યએ સાચી રીતે શિક્ષણ, ચર્ચા અને વિચારણાની તંદુરસ્ત સંસ્કૃતિ પર ભાર મૂક્યો હતો.</p><p>આચાર્ય શંકર એટલે જ્ઞાન અને ભાવનો સુભગ સમન્વય ! જ્ઞાનના ઉત્તંગ શિખર પર આસનસ્થ હોવા છતાં તેમણે જીવનમાં ભાવનું ઊંડાણ ખોયું નહોતું . જ્ઞાન અને ભાવને એક સાથે જીવનમાં જે જાળવી શકે ; બુદ્ધિનો પ્રકષૅ અગ્નિ જેના શ્રદ્ધાના પુષ્પને કરમાવી ન શકે તે જ સાચો મહાપુરુષ ! આચાર્ય શંકર એટલે જ્ઞાનના હિમાલય અને ભાવના સાગર . અદ્વૈતની ગર્જન કરનાર આચાર્ય જ દ્વૈતનાં ભાવમધુર સ્તોત્રો રચ્યાં છે એ જ એમના જીવનનો મહિમા છે . <b>' अहं ब्रह्मास्मि '</b> ની ગર્જના કરનાર કે <b>' एकमेवा द्वितीय ब्रह्म </b>' એમ કહેનાર શંકરાચાર્ય જ <b>' मम भवतु कृष्णोऽक्षिविषयः । '</b> કહી શકે છે ; એ જ એમની વિશેષતા છે . શંકરાચાર્યના અદ્વૈત જ્ઞાન અને દ્વૈત જીવનશ્રેણિનો સમન્વય સાધવામાં નિષ્ફળ નીવડતા લોકો શંકરાચાર્ય બે કે ત્રણ હતા એમ કહેવાનો મિથ્યા પ્રયાસ કરે છે ત્યારે તેમના એ પ્રયત્નો હાસ્યાસ્પદ ભાસે છે .</p><p>શંકરાચાર્યના અદ્વૈતવાદને અનુભૂતિ , ભાવ , બુદ્ધિ કે વ્યવહારના વિભિન્ન સ્તરો પરથી સમજવાનો પ્રયત્ન કરવામાં આવે તો અદ્વૈતવાદનું સાચું રહસ્ય સમજાઈ જાય , એટલું જ નહીં પણ આચાર્યની મહાનતાના દર્શન થાય અને આપણી ગેરસમજણ કે અલ્પ બુદ્ધિને કારણે આચાર્યને થતો અન્યાય અટકે . </p><h3 style="text-align: left;">અદ્વૈતવાદના પ્રણેતા</h3><p>જીવે , શિવ સાથે અદ્વૈત સાધવાનું જ છે ; પણ કુટુંબજીવન કે સમાજ જીવનમાં પણ આપણે એકબીજાનાં સુખદુઃખમાં સમરસ થઈ અદ્વૈત સાધીએ એ પણ અદ્વૈતવાદને અપેક્ષિત છે . પગમાં કાંટો વાગે તો આંખમાં આંસુ આવે અને હાથ કાંટાને કાઢવા , પગની મદદે પહોંચી જાય એથી મોટું અદ્વૈતનું બીજું કયું ઉદાહરણ હોઈ શકે ? સમાજમાં પણ માનવ એકબીજાની મદદે આ રીતે દોડી જાય તો સામાજિક સ્તર પર કેવું સુંદર અદ્વૈત સર્જાઈ રહે ! જીવનમાં પણ પિતા - પુત્ર , ભાઈ - બહેન , પતિ - પત્ની , સાસુ - વહુ , ગુરુ - શિષ્ય , રાજા - પ્રજા એ સૌમાં અદ્વૈતવાદનો ભાવાત્મક સૂર ઝીલાય તે સૃષ્ટિમાં કેવું સુંદર સંગીત પ્રગટે ! </p><p>ભારતીય તત્વજ્ઞાન પર શંકરાચાર્યનો એવો અનોખો પ્રભાવ છે કે વેદકાળથી ચાલતો આવેલો માયાવાદ આચાર્યની પાછળ <b>“ શંકર-માયાવાદ ”</b> તરીકે ઓળખાવા લાગ્યો . આ માયાવાદને સમજવામાં પણ ભલભલાની બુદ્ધિ ચક્કર ખાય છે . દશ્ય જગતનો અસ્વીકાર કેમ કરાય ? પણ અહીં એક વાત ભૂલી જવાય છે કે માયાવાદ જગતને અસત્ય નહીં પરંતુ મિથ્યા ઠરાવે છે . તે જગતનું અસ્તિત્વ ( Existence ) સ્વીકારે છે પણ તેનું સત્યત્વ ( Reality ) અમાન્ય કરે છે . વેદાન્ત જગતને આભાસરૂપ ગણે છે . જગત છે પણ આપણે તેને જે રૂપમાં જોઈએ છીએ તેવું નથી . સાચી દષ્ટિ પ્રાપ્ત થાય તો જગતના વિભિન્ન પદાર્થોને બદલે સર્વત્ર બ્રહ્મ નાચતું દેખાય . </p><p>સંસાર સુંદર છે કારણ કે તેને સર્જનહાર સુંદર છે . ચિત્રકાર પોતે અલગ રહીને ચિત્ર બનાવે છે અને એ ચિત્રમાં બહારના રંગો પુરે છે , તેથી ચિત્ર સુંદર હોઇને પણ ચિત્રકાર સુંદર ન હોવાની પૂરે પૂરી સંભાવના છે . ફ્રોઇડ ઇત્યાદિ મનોવિશ્લેષણશાસ્ત્રીઓ તો એવો અભિપ્રાય ધરાવે છે કે , કેટલીક વાર પોતાની કુરૂપતા કે વિકૃતિથી નિર્માણ થયેલા માનસિક અસંતોષને દૂર કરવા માનવ સુંદર કૃતિનું સર્જન કરતો હોય છે . પરંતુ ઈશ્વરના બારામાં એવું નથી કારણ કે , સૃષ્ટિ સર્જીને ઈશ્વર એનાથી અલિપ્ત નથી રહ્યો પરંતુ , આ સૃષ્ટિના . અણુ - પરમાણુમાં તે પોતે જ પોતાની સમગ્ર કલાથી વિલસી રહ્યો છે . </p><p>ગીતાએ સંસારને અશ્વત્થ અને અવ્યય કહીને બિરદાવ્યા છે .સંસાર પરિવર્તનશીલ છે . આજની વાત તે જ સ્વરૂપે કાલે રહેતી નથી . છતાં સંસાર કદી નાશ પણ પામતો નથી . સંસારની ક્ષણિકતા અને પરિવર્તનશીલતામાં જ એની સુંદરતા સમાયેલી છે. <b>' क्षणे क्षणे यन्नवनामुपैतितदेवरूपं रमणीयतायाः । '</b> આદ્ય શંકરાચાર્યે ભગવાન કૃષ્ણને પણ <b>' दिने दिने नवं नवं '</b> કહીને બિરદાવ્યા છે . નિત્ય બદલતા રહેલા આ સંસારમાં પ્રવાહ સાતત્ય છે . તેની અવિચ્છિન્ન ધારાને ટકાવવા પ્રભુ સતત કાળજી લે છે . </p><h3 style="text-align: left;">જ્ઞાન, કર્મ અને ભક્તિના પ્રયાગરાજ</h3><p>શંકરાચાર્યના જીવનમાં જ્ઞાન , કર્મ અને ભક્તિનો ત્રિવેણી સંગમ જોવા મળે છે . પોતાના અજોડ બુદ્ધિપ્રકર્ષથી તેમણે અનેક પંડિતોને પરાસ્ત કર્યા છે . સોળ વર્ષની વયે તો તેમણે બ્રહ્મસૂત્ર ઉપનિષદો અને ગીતા એ પ્રસ્થાનત્રયી પર ભાષ્ય લખી નાખ્યાં હતાં . તેમની ભક્તિ તેમના સ્તોત્ર - સાહિત્યમાં ઊછળતી દેખાય છે . તેમની જ્ઞાનનિષ્ટ ભક્તિ શાંત સરિતા જેવી નહીં પરંતુ ઊછળતા સાગર જેવી છે . તેમનું અને પ્રભુનું મિલન એ બે ઘૂઘવતા મહાસાગરનાં મિલન જેવું છે . તેમને કર્મયોગ પણ અજોડ છે . વૈદિક સંસ્કૃતિનો ઝંડો લઇને તેઓ આસેતુહિમાલય દોડ્યા છે . </p><h3 style="text-align: left;">મૂર્તિપૂજાના પુરસ્કર્તા</h3><p>મૂર્તિપૂજાના તેઓ પુરસ્કર્તા છે . બદ્રિનારાયણમાં ભગવાનની મૂર્તિની પ્રતિષ્ઠા કરી તેમણે મૂર્તિપૂજા ન માનનાર બૌદ્ધ વિચારેને ભારતના સીમાડાઓની બહાર ધકેલી દીધા . કર્મયોગ કરતાં-કરતાં તેઓ સામાન્ય માનવ સુધી પહોંચ્યા હતા. </p><h3 style="text-align: left;">સન્યાસનું ગૌરવ વધારનાર</h3><p>તેમણે સંન્યાસનું ગૌરવ પણ વધાર્યુ હતું . સંન્યાસી એ જ્વલંતત કર્મયોગી હોય છે , એ તેમણે પોતાના જીવનથી બતાવી આપ્યું હતું . ભગવું વસ્ત્ર એ ત્યાગ , બલિદાન અને શૌર્યનું પ્રતીક છે એમ એમની જીવનધારા નિહાળ્યા પછી કોઈને પણ લાગ્યા વગર રહે નહીં . પરંતુ , સન્યાસનો અર્થ પ્રેમશૂન્યતા નથી એ એમણે પોતાની માતાની અંતિમ ક્રિયા કરીને સિદ્ધ કરી દેખાડયું હતું . તેમનો માતૃપ્રેમ અજોડ હતો . કેવળ સંસાર પ્રત્યેની વિરક્તિ નહીં પરંતુ પ્રભુ પ્રત્યેની અનુરક્તિએ તેમને સંન્યાસ તરફ વાળ્યા હતા . પ્રથમાશ્રમમાંથી સીધા ચતુર્થાશ્રમમાં જવામાં શાસ્ત્રનું ઉલ્લંઘન નહીંન પરંતુ એમની અલ્પ આયુમર્યાદા કારણભૂત હતી . બત્રીસ વર્ષના અલ્પ કાળમાં તેમણે મહાન વૈશ્વિક કાર્ય કરવાનું હતું . </p><p>જ્ઞાન, કર્મ અને ભક્તિના પ્રયાગરાજ, અદ્વૈતવાદના પ્રણેતા, મૂર્તિપૂજાના પુરસ્કર્તા, પંચાયતનપૂજાના પ્રવર્તક, અનુરક્તિ અને વિરકિતના સાક્ષાત્ સમન્વય તેમજ સન્યાસનું ગૌરવ વધારનાર ભારતમાતાના પનોતા પુત્ર એવા સદા નવજુવાન સંન્યાસી આચાર્ય શંકરને અનંત પ્રણામ !</p>
<marquee><font color="#5d17eb" size="4"></font><font color="#5d17eb" style="font-size: large; font-weight: bold;">માણસ કેટલું જીવ્યો તેના કરતાં કેવું જીવ્યો એ વધારે મહત્ત્વનું છે.<font size="4"></font></font></marquee>
<center><br /></center><center><br /></center><center><a href="https://www.swadhyay.online/2021/05/prathna-priti-sree-annapurna-stotram-swadhyay-parivar.html">
<img alt="Header Ads Insurance Loans Mortgage Attorney Credit Lawyer Donate Degree Hosting Claim" height="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiaN_ECqRk5emNWhDQjzJGUOsFFegB9kxq7O-tJ7dX37bAUpRJzELtO4Ry71lXFpRP1Fp3ePaodApiNRXmjmqTPvBOtJ2Z4xQWLc_A9T2sOzb2-nwxH4Yor5tEp8OkrxB4_C_J-E0S7qbY/w320-h171/prathna-priti-sree-annapurna-stotram-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.jpg" title="Insurance Gas/Electricity Loans Mortgage Attorney Lawyer Donate Conference Call Degree Credit" width="320" /></a></center>We Love Pandurang Shastri Athavalehttp://www.blogger.com/profile/13090692182460605722noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-276093091422247292.post-84234708937107878982021-05-08T21:00:00.007+05:302021-12-09T05:34:41.229+05:30પાંડુરંગી (સ્વાધ્યાય) પરિવાર - એક એવો પરિવાર છે જે કાયમ માટે જાગૃત રહેશે<h1 style="background-color: white; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-left-style: none; border-left-width: 0px; border-right-style: none; border-right-width: 0px; border-top: 1px solid rgb(0, 0, 0); line-height: 20px; margin: 10px 0px; padding: 10px 0px 5px; text-align: center; vertical-align: baseline;"><font face="" size="4">પાંડુરંગી (સ્વાધ્યાય) પરિવાર.</font></h1><p></p><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhBn5KElizaOj4aH8AN-BEOHu4OYBNSjPEFfBVd0bcp8UEEYaQuOBsCfXe5ysAW-r2Zsf1umBBHCPGhskvPBTJ8VyrUnu26wM3b0SH0Sloh87QfmzPNE1xrO_dr9dyjqyw6zvQiaZUkwn0/s750/pandurangi-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="swadhyay parivar crime swadhyay parivar prarthana priti pdf swadhyay parivar bhavgeet swadhyay parivar program swadhyay parivar songs swadhyay parivar latest news swadhyay parivar books online swadhyay parivar shlok swadhyay parivar near me swadhyay parivar app swadhyay parivar aarti lyrics swadhyay parivar audio songs download swadhyay parivar ashiti vandana program swadhyay parivar aarti download swadhyay parivar books pdf swadhyay parivar bhavgeet mp3 swadhyay parivar books in gujarati pdf swadhyay parivar bhavgeet gujarati ma swadhyay parivar books swadhyay parivar books pdf in marathi swadhyay parivar controversy swadhyay parivar contact number swadhyay parivar chicago swadhyay parivar corona swadhyay parivar canada www.swadhyay parivar bhavgeet.com swadhyay parivar usa swadhyay parivar didi news swadhyay parivar didi husband swadhyay parivar dada swadhyay parivar dadaji pravachan swadhyay parivar didi pravachan swadhyay parivar yuva din swadhyay parivar ringtone download swadhyay parivar exam swadhyay pariwar ebooks swadhyay parivar facebook swadhyay parivar songs free download swadhyay parivar bhavgeet mp3 free download swadhyay parivar marathi bhavgeet free download swadhyay parivar gujarati bhavgeet swadhyay parivar geet swadhyay parivar geeta sandesh swadhyay parivar geeta jayanti script swadhyay parivar gujarati swadhyay parivar gujarat swadhyay parivar photo gallery swadhyay parivar manushya gaurav din swadhyay parivar hd images swadhyay parivar hindi bhavgeet swadhyay parivar hindi swadhyay parivar aarti hindi swadhyay parivar didi husband news swadhyay parivar songs in hindi swadhyay parivar in usa swadhyay parivar images swadhyay parivar in foreign swadhyay parivar in australia swadhyay parivar in canada swadhyay parivar in new jersey swadhyay parivar in marathi swadhyay parivar in hindi swadhyay parivar jayshree didi jay yogeshwar swadhyay parivar swadhyay parivar ke bhav geet swadhyay parivar ke bhajan swadhyay parivar ka bhav geet swadhyay parivar ashiti vandana karyakram swadhyay parivar logo swadhyay parivar london swadhyay parivar los angeles swadhyay parivar library sayam prarthana swadhyay parivar lyrics swadhyay parivar marathi swadhyay parivar movement swadhyay parivar marathi bhavgeet swadhyay parivar mumbai swadhyay parivar melbourne swadhyay parivar mp3 song download swadhyay parivar news swadhyay parivar namastubhyam photos swadhyay parivar na bhavgeet swadhyay parivar ni aarti swadhyay parivar news today swadhyay parivar namastubhyam swadhyay parivar na video swadhyay parivar online swadhyay parivar official website swadhyay parivar prarthana swadhyay parivar photo swadhyay parivar pandurang shastri swadhyay parivar pravachan swadhyay parivar pune swadhyay parivar quotes swadhyay parivar ringtone #pandurangiparivar #swadhyaypariwar" border="0" data-original-height="400" data-original-width="750" height="171" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhBn5KElizaOj4aH8AN-BEOHu4OYBNSjPEFfBVd0bcp8UEEYaQuOBsCfXe5ysAW-r2Zsf1umBBHCPGhskvPBTJ8VyrUnu26wM3b0SH0Sloh87QfmzPNE1xrO_dr9dyjqyw6zvQiaZUkwn0/w320-h171/pandurangi-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.jpg" title="પાંડુરંગી (સ્વાધ્યાય) પરિવાર - એક એવો પરિવાર છે જે કાયમ માટે જાગૃત રહેશે" width="320" /></a></div> <p></p><p></p><script async src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"
crossorigin="anonymous"></script>
<!-- Display ad Horizontal preview -->
<ins class="adsbygoogle"
style="display:block"
data-ad-client="ca-pub-8587767590761881"
data-ad-slot="1993503368"
data-ad-format="auto"
data-full-width-responsive="true"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><p>ફકત એક એવો પરિવાર છે જે કાયમ માટે જાગૃત રહેશે…અને તે છે <b>પાંડુરંગી (સ્વાધ્યાય) પરિવાર!</b></p><p><br /></p><p><a href="https://www.swadhyay.online/2020/07/bhaktiferi-by-swadhyay-parivar.html" target="_blank">ભક્તિ ફેરી</a> દર પંદર દિવસે… પ્રત્યેક એકાદશી…</p><p><br /></p><p>દરરોજ ....</p><p><a href="https://www.swadhyay.online/2020/06/what-is-trikal-sandhya.html" target="_blank">ત્રિકાળ સંધ્યા…</a></p><p>ચિત્ત એકાગ્રતા...</p><p><a href="https://www.swadhyay.online/2020/08/Prayer-god-worship-swadhya-parivar.html" target="_blank">પ્રાતઃ પ્રાર્થના...</a></p><p>સ્વાધ્યાય ગ્રન્થો નો અભ્યાસ-લેખન-મનન-ચિંતન-નિવેદન-આત્મ-અધ્યયન...</p><p><br /></p><p>ભાવ ફેરી...</p><p>સાયં પ્રાર્થના…</p><p>સ્તોત્ર પારાયણ...</p><p><a href="https://www.swadhyay.online/p/swadhyay-bhavgeet.html" target="_blank">ભાવગીત ગુંજન...</a></p><script async src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"
crossorigin="anonymous"></script>
<!-- Display ad Horizontal preview -->
<ins class="adsbygoogle"
style="display:block"
data-ad-client="ca-pub-8587767590761881"
data-ad-slot="1993503368"
data-ad-format="auto"
data-full-width-responsive="true"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><p>ક્યારેક શ્રમભક્તિ પૂજારી,...તો ક્યારેક કૃતિભક્તિ...</p><p><br /></p><p>ક્યારેક <a href="https://www.swadhyay.online/2020/07/what-is-tirthyatra-if-religion-is-mixed.html" target="_blank">તીર્થયાત્રા</a>,...તો ક્યારેક પર પ્રાંત <a href="https://www.swadhyay.online/2020/07/bhaktiferi-by-swadhyay-parivar.html" target="_blank">ભક્તિફેરી</a>...</p><p><br /></p><p>કેટલીકવાર અનન્યા <a href="https://www.swadhyay.online/2020/07/bhaktiferi-by-swadhyay-parivar.html" target="_blank">ભક્તિફેરી</a>,...</p><p>તો ક્યારેક <a href="https://www.swadhyay.online/2020/09/manushya-gaurav-din-swadhyay-pariwar-human-dignity-day.html" target="_blank">મનુષ્ય ગૌરવ દિન</a> ભક્તિફેરી...</p><p><br /></p><p>ક્યારેક <a href="https://www.swadhyay.online/2021/01/26-january-yogeshwar-day-republic-day-swadhyay-pariwar.html" target="_blank">યોગેશ્વર-ડે</a>,...તો ક્યારેક વસંતોત્સવ...</p><p>ક્યારેક પાટોત્સવ,...તો ક્યારેક સંવોત્સવ…</p><p>ક્યારેક <a href="https://www.swadhyay.online/2021/04/utsav-darshan-ram-navami.html" target="_blank">રામ નવમી</a>,...તો ક્યારેક <a href="https://www.swadhyay.online/2020/08/Shree-Krishna-Jivan-Darshan-janmashtami.html" target="_blank">જન્માષ્ટમી</a>...</p><p>ક્યારેક શક્તિપૂંજન,...તો ક્યારેક સરસ્વતી પૂંજન...</p><p><br /></p><p>ક્યારેક વિદ્યા પ્રેમ વર્ધન પરીક્ષાની ઉજવણી,...તો ક્યારેક <a href="https://www.swadhyay.online/2020/12/geeta-jayanti-dadajibhartiyasanskrutichair-swadhyay-pariwar.html" target="_blank">ગીતા જયંતિ</a>ની ઉજવણી….</p><p><br /></p><p>ક્યારેક શિબીર,...તો ક્યારેક અભ્યાસ વર્તુળ...</p><p><br /></p><p>દર અઠવાડિયે પરમ પૂજ્ય પાંડુરંગ દાદાજીના દર્શન, કોઈક સમયે ઉત્સવમાં વંદનીય દીદીજીના દર્શન…</p><p><br /></p><p>દર અઠવાડિયે...</p><p><a href="https://www.swadhyay.online/p/yuva-kendra.html" target="_blank">યુવા કેન્દ્ર,</a></p><p><a href="https://www.swadhyay.online/p/y-kendra.html" target="_blank">યુવતી કેન્દ્ર,</a></p><p><a href="https://www.swadhyay.online/p/bal-sanskar-kendra.html" target="_blank">બાલ સંસ્કાર કેન્દ્ર,</a></p><p>મહિલા કેન્દ્ર,</p><p>ચિંતનિકા કેન્દ્ર,</p><p>માનાર્હ કેન્દ્ર.</p><p><br /></p><p>બસ સ્વાધ્યાય પરિવાર માટે...કૃષ્ણ પ્રેમ, પાંડુરંગ પ્રેમ, આનંદ, ઉલ્લાસ, ઉત્સાહ, સહકાર, કૃતજ્ઞતા, કરુણા અને સુખ સિવાય બીજું કંઈ નથી…!</p><p><br /></p><p><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px;"><b>" कृण्वन्तो विश्वमार्यम् "</b></span><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px;"> </span>સિવાય બીજું કોઈ લક્ષ્ય નથી...!</p><p><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px;"><br /></span></p><p><span style="background-color: white; color: #050505; font-size: 15px;"><b>तस्मात् स्वाध्यायान्मा प्रमद: ।</b></span></p>
<marquee><font color="#5d17eb"><b>🙏</b></font><font color="#5d17eb" style="font-weight: bold;">જય યોગેશ્વર<font><b>🙏</b></font></font></marquee><div><marquee><font color="#5d17eb" style="font-weight: bold;"><font><b><br /></b></font></font></marquee></div><div><marquee><font color="#5d17eb" style="font-weight: bold;"><font><b><br /></b></font></font></marquee></div><center><br /></center><center><a href="https://www.instagram.com/swadhyay_studyoftheself/" style="text-align: left;"><img alt="Header Ads Insurance Loans Mortgage Attorney Credit Lawyer Donate Degree Hosting Claim" height="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEha4dM9NgkSenyNiXS_FfW7aC2pclL74mXxgFFfE6Z9fu9gUGtpqMkT-jdafQzP8_ramU4IR9bP72Zk6sJAi2Z0-DYJHYK5gsR_7zTA1bNjuHSza6z8MrTa0Q8wFtdCjCr_j8iQYVNiRbA/w320-h171/Names+of+states+and+countries+where+swadhyay+Kendras+are+running+in+india+and+all+over+the+world-www.swadhyay.online.jpg" title="Insurance Gas/Electricity Loans Mortgage Attorney Lawyer Donate Conference Call Degree Credit" width="320" /></a></center>We Love Pandurang Shastri Athavalehttp://www.blogger.com/profile/13090692182460605722noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-276093091422247292.post-1279764681875161572021-05-06T18:25:00.008+05:302021-11-08T17:25:55.196+05:30હાઈકુ: મારે સ્વાધ્યાય કરવાનું રહી ગયું. #gujarati #haiku<h1 style="background-color: white; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-left-style: none; border-left-width: 0px; border-right-style: none; border-right-width: 0px; border-top: 1px solid rgb(0, 0, 0); line-height: 20px; margin: 10px 0px; padding: 10px 0px 5px; text-align: center; vertical-align: baseline;"><font face="" size="4">મારે સ્વાધ્યાય કરવાનું રહી ગયું.</font></h1><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhp3XZfajjNXza3OVlF_rpE_mqbEvbPZeawikEPa9N-KtfAFCSFAW8I9UU9YdyT39QBcXNGcRfO5W_fExhvVis1WhBdtZGjDwbFVUs2EenXy_Czr8eCmo76Vps1XCEC95huWfLsaTVU2LY/s750/gujarati-haiku-mare-swadhyay-karavanu-rahi-gayu-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="swadhyay parivar gujarati haiku mare swadhyay karavanu rahi gayu gujarati haiku with meaning gujarati haiku collection gujarati haiku poetry haiku gujarati ma haiku in gujarati haiku in gujarati with meaning haiku in gujarati words haiku gujarati kavi gujarati haiku poems meaning of gujarati word haiku" border="0" data-original-height="400" data-original-width="750" height="171" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhp3XZfajjNXza3OVlF_rpE_mqbEvbPZeawikEPa9N-KtfAFCSFAW8I9UU9YdyT39QBcXNGcRfO5W_fExhvVis1WhBdtZGjDwbFVUs2EenXy_Czr8eCmo76Vps1XCEC95huWfLsaTVU2LY/w320-h171/gujarati-haiku-mare-swadhyay-karavanu-rahi-gayu-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.jpg" title="હાઈકુ: મારે સ્વાધ્યાય કરવાનું રહી ગયું." width="320" /></a></div><br /><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">ખુદની સાથે મળવાનું રહી ગયું,</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">ભીતર તરફ વળવાનું રહી ગયું !</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">ટીકા કરતા રહ્યા હંમેશા અન્યની,</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">અને, ખુદને પરખવાનું રહી ગયું !</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">દૂરના સંબંધોમાં વ્યસ્ત રહ્યા સદા,</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">નિકટના સાથે ભળવાનું રહી ગયું!</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></p><script async src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"
crossorigin="anonymous"></script>
<!-- Display ad Horizontal preview -->
<ins class="adsbygoogle"
style="display:block"
data-ad-client="ca-pub-8587767590761881"
data-ad-slot="1993503368"
data-ad-format="auto"
data-full-width-responsive="true"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">કાબાથી કાશી સુધી પથ્થર પૂજ્યા કર્યા,</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">અને, યોગેશ્વરને ઓળખવાનું રહી ગયું!</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">ગણ્યા કર્યા પેલા મુઠ્ઠીભર સિક્કા વ્યર્થ,</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">અને, પેલું સ્વ આનંદ ગણવાનું રહી ગયું !</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">બે થોથા ભણી લીધા ને હોંશિયાર થઇ ગયા,</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">પણ, જ્ઞાન યોગ સમજવાનું રહી ગયું !</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">ઝપાટાભેર વહી રહી આ જિંદગી અને સ્વાધ્યાય,</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">આ જીવવાનું સમજવાનું તો રહી ગયું !!</span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></p><p style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;">પરમ પુજ્ય દાદાજીના ચરણોમા સમર્પીત.</span></p><span style="font-size: medium;">
<marquee><font color="#5d17eb"><b>🙏</b></font><font color="#5d17eb" style="font-weight: bold;">જય યોગેશ્વર<font><b>🙏</b></font></font></marquee></span>
<center><br /></center><center><a href="https://www.swadhyay.online/2020/10/swadhyay-pariwar-pandurang-shastri-athwale-sloka-bhavgeet-vakabrahma-photo-books.html" style="text-align: left;"><img alt="Header Ads Insurance Loans Mortgage Attorney Credit Lawyer Donate Degree Hosting Claim" height="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgael_P1L6O10MkL-JhC6FyB-KXu4wG4ZZGo4kvFUf_uRyGBeBHizxtcG5B0waNgYNxo64ovUjrq_EZi7Ge7hVi0QMK5oIpB_yhW7WNbjZB-FirpkmnbtzJa7lPWArRmQ88T6PRbxqmqNQ/w320-h171/Swadhyay-pariwar-bhavgget-shlok-prathna-photo-rangoli-program-pravachan-website-logo-books-prathna-priti-pdf-www.swadhyay.online.jpg" title="Insurance Gas/Electricity Loans Mortgage Attorney Lawyer Donate Conference Call Degree Credit" width="320" /></a></center>We Love Pandurang Shastri Athavalehttp://www.blogger.com/profile/13090692182460605722noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-276093091422247292.post-22767285719598958712021-05-01T15:59:00.009+05:302022-06-22T10:53:49.558+05:30Spiritual Story: The importance of faith and patience | શ્રધ્ધા અને ધીરજ નું મહત્વ.<h1 style="background-color: white; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-left-style: none; border-left-width: 0px; border-right-style: none; border-right-width: 0px; border-top: 1px solid rgb(0, 0, 0); line-height: 20px; margin: 10px 0px; padding: 10px 0px 5px; text-align: center; vertical-align: baseline;"><font face="" size="3">શ્રધ્ધા અને ધીરજ નું મહત્વ.</font></h1><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhQbVvp0Pz4Y2A4Hhe-AcXtf3NDu2vDmf7Je2JwVr3AD1iwlczEhv2DkZTPovnoNKdF73vOrTAR80bBpc-l8dPftN1791sTaNkq0ArHq9_OtpRKX_Cdv8e_-y7sO5Y2dVSBvTKTLumLcFc/s750/spiritual-story-the-importance-of-faith-and-patience-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="faith and patience quotes faith and patience meaning quotes about faith and patience scripture about faith and patience inspirational quotes about faith and patience bible quotes about faith and patience faith and patience book by faith and patience how does faith and patience work together prayer for faith and patience patience and faith in god quotes faith and patience images faith and patience in suffering keep faith and patience the power of faith and patience prayer faith and patience faith and patience verse patience and faith through faith and patience we inherit the promises Gujarati story about The importance of faith and patience" border="0" data-original-height="400" data-original-width="750" height="171" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhQbVvp0Pz4Y2A4Hhe-AcXtf3NDu2vDmf7Je2JwVr3AD1iwlczEhv2DkZTPovnoNKdF73vOrTAR80bBpc-l8dPftN1791sTaNkq0ArHq9_OtpRKX_Cdv8e_-y7sO5Y2dVSBvTKTLumLcFc/w320-h171/spiritual-story-the-importance-of-faith-and-patience-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.jpg" title="Spiritual Story: The importance of faith and patience | શ્રધ્ધા અને ધીરજ નું મહત્વ." width="320" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><script async src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"
crossorigin="anonymous"></script>
<!-- Display ad Horizontal preview -->
<ins class="adsbygoogle"
style="display:block"
data-ad-client="ca-pub-8587767590761881"
data-ad-slot="1993503368"
data-ad-format="auto"
data-full-width-responsive="true"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><div>એક ધનવાન માણસે દરિયામાં એકલા ફરવા માટે તેણે બોટ વસાવી હતી. રજાના દિવસે તે પોતાની બોટમાં દરિયો ખુંદવા નીકળ્યો. મધદરિયે પહોંચ્યો ત્યાં દરિયામાં તોફાન આવ્યું. બોટ ડૂબવા લાગી. બોટ બચવાની કોઇ શકયતા ન લાગી, ત્યારે એણે લાઇફ જેકેટ પહેરીને દરિયામાં પડતું મૂકયું. </div><div><div>બોટ... ડૂબી ગઇ. તોફાન પણ શાંત થઇ ગયું. તરતો તરતો એ માણસ એક ટાપુ પર પહોંચી ગયો. ટાપુ ઉપર કોઇ જ ન હતું. ટાપુના ફરતે ચારે તરફ ઘૂઘવતા દરિયા સિવાય કંઇ જ નજરે પડતું ન હતું. એ માણસે વિચાર્યું કે મેં તો મારી આખી જિંદગીમાં કોઇનું કંઇ બૂરું કર્યું નથી તો પછી મારી હાલત આવી શા માટે થઇ? </div><div><br /></div><div>પોતાના મને જ તેણે જવાબ આપ્યો કે 'જે ઇશ્વરે તોફાની દરિયાથી તેને બચાવ્યો છે એ જ ઇશ્વર કંઇક રસ્તો કાઢી આપશે.</div><div><br /></div><div>દિવસો પસાર થવા લાગ્યા. ટાપુ પર ઉગેલા ઝાડ-પાન ખાઇને એ માણસ દિવસો પસાર કરતો હતો. થોડા દિવસમાં તેની હાલત બાવા જેવી થઇ ગઇ. ધીમે ધીમે તેની શ્રદ્ધા તૂટવા લાગી. ઇશ્વરના અસ્તિત્વ સામે પણ તેને સવાલો થવા લાગ્યા. 'ભગવાન જેવું કંઇ છે જ નહીં, બાકી મારી હાલત આવી ન થાય'. </div><div>ટાપુ ઉપર કેટલાં દિવસો કાઢવાના છે એ તેને સમજાતું ન હતું. તેને થયું કે લાવ નાનકડું ઝૂંપડું બનાવી લઉં. ઝાડની ડાળી અને પાંદડાની મદદથી તેણે ઝૂંપડું બનાવ્યું. એને થયું કે, હાશ, આજની રાત આ ઝૂંપડામાં સૂવા મળશે. મારે ખુલ્લામાં સૂવું નહીં પડે. રાત પડી ત્યાં વાતાવરણ બદલાયું, અચાનક વીજળીનાં કડાકા-ભડાકા થવા લાગ્યા. ઝૂંપડીમાં સૂવા જાય એ પહેલાં જ ઝૂંપડી ઉપર વીજળી પડી, અને આખી ઝૂંપડી ભડભડ સળગવા લાગી. </div><div>સળગતી ઝૂંપડી જોઇ ભાંગી પડયો. </div><div><br /></div><div>ઈશ્વરને મનોમન ભાંડવા લાગ્યો. તું ઈશ્વર નથી, રાક્ષસ છો, તને દયા જેવું કંઇ નથી, તું અત્યંત ક્રૂર છો. હતાશ થઇને માથે હાથ દઇ રડતો રડતો એ માણસ બેઠો હતો. અચાનક જ એક બોટ ટાપુના કિનારે આવી. બોટમાંથી ઉતરીને બે માણસો તેની પાસે આવ્યા અને કહ્યું, અમે તમને બચાવવા આવ્યા છીએ. તમારું સળગતું ઝૂંપડું જોઇને અમને થયું કે આ અવાવરું ટાપુ પર કોઇ ફસાયું છે. તમે ઝૂંપડું સળગાવ્યું ન હોત તો અમને ખબર જ ન પડત કે અહીં કોઇ છે ! એ માણસની આંખમાંથી દડદડ આંસુ વહેવા લાગ્યા. </div><div><br /></div><div>ઈશ્વરની માફી માંગી અને કહ્યું કે મને કયા ખબર હતી કે તેં તો મને બચાવવા માટે મારું ઝૂંપડું સળગાવ્યું હતું!!</div><div>કંઇક ખરાબ બને ત્યારે માણસ નાસીપાસ થઇ જાય છે. હેલન કેલરે એક સરસ વાત કરી છે કે, જયારે ઈશ્વર સુખનું એક બારણું બંધ કરી દે ત્યારે સાથોસાથ સુખના બીજા બારણાંઓ ખોલી દે છે પણ આપણે મોટાભાગે બંધ થઇ ગયેલાં સુખના બારણાં તરફ જ જોઇને બેસી રહીએ છીએ. બીજી તરફ નજર જ નાખતા હોતા નથી. સમય અવળચંડો છે. ઘણી વખત બધું જ આપણી મુઠ્ઠીમાં હોય એવું લાગે છે, અને ઘણી વખત સાવ ખાલી હાથમાં આપણી રેખાઓ પણ આપણને પારકી લાગે છે..</div><div><br /></div><div>આ કોરોનારૂપી મહામારી માં આપણે સૌ <b>'' બહુ જ જલ્દી બધું સારું થશે ''</b> તેવી <b>શ્રધ્ધા</b> અને <b>ધીરજ</b> સાથે રહીશું તો ઇશ્વર કઇંક સારો રસ્તો બતાવશે.<br /></div><div><br /></div><div>મિત્રો સાથે મળીને હકારાત્મક વાતાવરણ ઊભું કરીએ... ચારે બાજુ નેગેટીવિટી જ ફેલાયેલી છે ત્યારે આપણે બને તો સારા મેસેજ બીજા લોકો સુંધી પહોંચાડીએ.</div></div><div><br /></div><div style="text-align: center;"><iframe allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/1knuxPPsq-0" title="YouTube video player" width="560"></iframe></div><div style="text-align: center;"><br /></div><center><a href="https://www.swadhyay.online/2020/08/prarthana-etle-su-prayers-bhagvana-god.html">
<img alt="Header Ads Insurance Loans Mortgage Attorney Credit Lawyer Donate Degree Hosting Claim" height="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgQvz-5a_DB9Ty-6wN_CrnLhAQCvqNldu06gPRx7dOi-ZL5Lj_82kerBJsZe8pfQ2IqpLrZcnv7ZJ3_-wYPFEXvQZm0OtCM4GwAkZdUiETiXGejlq3mF9qe05M7sc2pi7f6bYV9poq1eec/w320-h171/What+is+prayer-the+true+significance+of+prayer-Why+should+we+pray-www.swadhyay.online.jpg" title="Insurance Gas/Electricity Loans Mortgage Attorney Lawyer Donate Conference Call Degree Credit" width="320" /></a></center>We Love Pandurang Shastri Athavalehttp://www.blogger.com/profile/13090692182460605722noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-276093091422247292.post-46619536764627151992021-04-28T18:03:00.011+05:302022-06-20T11:38:38.849+05:30Pratik Darshan:Umbara Punjan | પ્રતીક દર્શન:ઉંબરા પૂજન | ઉંબરા પૂજન શા માટે કરવું જોઇએ?<h1 style="background-color: white; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-left-style: none; border-left-width: 0px; border-right-style: none; border-right-width: 0px; border-top: 1px solid rgb(0, 0, 0); line-height: 20px; margin: 10px 0px; padding: 10px 0px 5px; text-align: center; vertical-align: baseline;"><font face="" size="3">ઉંબરા પૂજન શા માટે કરવું જોઈએ.</font></h1><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgntVKn2jmBqUZk0VL29jHVfkuEHMlEdRion43dqX70jp5b0h_1VM5fj-_X6sUDFm3G-IKmhS46BJCBkNRluCV9cZk21FwhJM4OvdmIZgV8b4v5M3zY0gS_8cQhtlVnPIGBzqxrdKLQGXo/s750/Pratik-Darshan-Umbara-Punjan-Why-Umbra-Pujan-should-be-done-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="Pratik Darshan:Umbara Punjan | પ્રતીક દર્શન:ઉંબરા પૂજન | ઉંબરા પૂજન શા માટે કરવું જોઇએ? #Pratikdarshan #Umbarapunjan #પ્રતીકદર્શન #ઉંબરાપૂજન" border="0" data-original-height="400" data-original-width="750" height="171" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgntVKn2jmBqUZk0VL29jHVfkuEHMlEdRion43dqX70jp5b0h_1VM5fj-_X6sUDFm3G-IKmhS46BJCBkNRluCV9cZk21FwhJM4OvdmIZgV8b4v5M3zY0gS_8cQhtlVnPIGBzqxrdKLQGXo/w320-h171/Pratik-Darshan-Umbara-Punjan-Why-Umbra-Pujan-should-be-done-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.jpg" title="Pratik Darshan:Umbara Punjan | પ્રતીક દર્શન:ઉંબરા પૂજન | ઉંબરા પૂજન શા માટે કરવું જોઇએ?" width="320" /></a></div><script async="" crossorigin="anonymous" src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"></script>
<!--Display ad Horizontal preview-->
<ins class="adsbygoogle" data-ad-client="ca-pub-8587767590761881" data-ad-format="auto" data-ad-slot="1993503368" data-full-width-responsive="true" style="display: block;"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><h2 style="text-align: center;">ઉંબરા પૂજન.</h2><div><div>હે પ્રભુ!, </div><div>● મારા બારણે સેતાનનું નહી, સંતનું સ્વાગત હો. </div><div>● અલક્ષ્મીનું નહીં, લક્ષ્મીનું પૂજન હો. </div><div>● મારા ઘરમાં ભોગથી નિર્માણ થવા વાળી ભીતી નહીં, પણ પ્રસાદથી પ્રાપ્ત થતી પ્રસન્નતા વ્યાપી રહો. </div><div>● કુવિચારોનો કચરો નહીં પણ સદવિચારોનું સામ્રાજય સર્જાઈ રહો.</div></div><div><br /></div><div><div style="text-align: left;">પ્રાચીન કાળના સમયમાં ભાગ્યે જ કોઈ ઘર ઉંબરા વગરનું હશે ! જ્યાં કોઈ ઘરનો ઉંબરો પૂજયા વગર (અપૂજ) રહેતો હશે ! ઉંબરાના આ પૂજનની પાછળ વિશિષ્ટ સાંસ્કૃતિક ભાવ રહેલો છે. </div></div><div><br /></div><script async src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"
crossorigin="anonymous"></script>
<!-- Display ad Horizontal preview -->
<ins class="adsbygoogle"
style="display:block"
data-ad-client="ca-pub-8587767590761881"
data-ad-slot="1993503368"
data-ad-format="auto"
data-full-width-responsive="true"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><h3 style="text-align: left;">ઉંબરો એક મૂક વડીલ.</h3><div>ઉંબરો ઘરની આબરૂનો રક્ષણહાર છે . માનવી મન અતિ ચંચળ છે. કઈ ક્ષણે કયાં લપસી પડશે તે કહેવું મુશ્કેલ છે. સ્ત્રી ઘરની બહાર પગ મૂકે, ઉંબરો ઓળંગે ત્યારે એ ઘરનો મૂક સાક્ષી બની બેઠેલો ઉબરો તેને તેના અંતરમન મારફત પૂછે છે, “ તું આ ઉંબરો ઉલ્લંઘે છે પણ તે વખતે ઘરની મર્યાદાનું તો ઉલ્લંઘન નથી કરતી ને ? આવેશમાં આવીને ઘરની આબરૂ તો ધૂળધાણી કરવા નથી નીકળી ને ? બહાર પગ મૂકે છે તે આડોઅવળો તે નહીં પડે ને ? ' અને આ ઉંબરો એક મૂક વડીલની ગરજ સારે છે, ખોટું કરવા ઉપડેલા પગને પાછો વાળે છે, અસત્ ના પંથ(માર્ગ) ઉપર આગળ વધવાની મનાઈ ફરમાવે છે. </div><div><br /></div><div>ઉંબરો ઘર બહાર નીકળતા પુરુષને પડકારે છે, “ અત્યારે આ કસુરવેળાએ(રાત ના સમય માં) કયાં ચાલ્યો ? ખાનદાન ઘરના માણસો આ રીતે અંધારામાં રખડવા જતા હશે?' </div><div><br /></div><div>પથરાનો ઉંબરો માનવીના કૃત્યેની નોંધ લે છે. ઘર બહાર જતાં, કયાં જાવ છો તેની પૂછપરછ કરે છે અને ઘરમાં દાખલ થતાં પુરુષની ઘર બહારના શુદ્ધ આચરણની જડતી લે છે. બહારથી ઘરમાં આવતા પુરુષની સાથે તેની ભીતર માં અનિચ્છનીય વિચારો, અનિચ્છનીય વાતો ઘૂસી જતા નથી ને ? તેની જડતી લે છે. </div><div><br /></div><div>બહારથી પૈસા કમાવી લાવતો પુરુષને ઉંબરે પૂછે છે: “ આ પૈસો તું લાવ્યો તે પસીનો પાડીને લાવ્યો છે ને ? હરામની કમાણી તો નથી ને ? અને સંસ્કારી જીવ હરામની કમાણી લાવ્યો હશે તો ઉંબરામાં દાખલ થતા જ તેનું અંતરમન તેને ડંખશે. </div><div><br /></div><script async src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"
crossorigin="anonymous"></script>
<!-- Display ad preview Square -->
<ins class="adsbygoogle"
style="display:block"
data-ad-client="ca-pub-8587767590761881"
data-ad-slot="7101451319"
data-ad-format="auto"
data-full-width-responsive="true"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><h3 style="text-align: left;">ઉંબરો એટલે લક્ષમણ -રેખા. </h3><div>ઉબરો જેમ ઘરના ધણીની જડતી લે છે તેમ બહારથી આવનાર આગંતુકની પણ નોંધ લે છે . આવનાર વ્યક્તિને ઉંબરા બહાર રાખવી છે કે અંદર આવવા દેવી છે ? જો અંદર પ્રવેશ કરવા યોગ્ય વ્યક્તિ ન હોય તે ઉંબરા બહાર ઊભો રાખી તેને ત્યાંથી વિદાય કરે છે. </div><div><br /></div><div>કહેવાય છે કે ઘરમાં આવતી દરેક વ્યક્તિની ખરાબ દ્રષ્ટિથી ઉંબરો આપણને બચાવે છે, ઘરમાં કઈ વ્યક્તિ , કયા પ્રકારનું વિત્ત , કઈ વસ્તુઓ અને કેવા વિચારો પ્રવેશે તે ઉંબરા ઉપર નક્કી થયું જોઈએ . આજે માણસ પાણી મેલું હોય તો પીતા નથી. પણ વિચારો ગમે તેવા મલિન હોય તે પણ સ્વીકારી લે છે. શરીરના સ્વાસ્થ પર અસર કરનાર પાણી શુદ્ધ હોવું જોઈએ , એવો આગ્રહ રાખનાર માણસ માનસિક અને બૌદ્ધિક સ્વાથ્ય પર ચિરગામી અસર નિપજાવનાર વિચારોની વિશુદ્ધિ માટે આગ્રહ કેમ નહીં રાખતા હોય ? પાણી જેમ ઉકાળીને , ગાળીને પીવામાં આવે છે તેમ વિચારોને પણ સ્વાધ્યાયની ઉષ્માથી ઉકાળીને અને બુદ્ધિના ગળણીથી ગાળીને સ્વીકારવા જોઈએ. બુદ્ધિ એ માનવી જીવનનો ઉંબરે છે . ખરાબ પુસ્તકો અને અશ્લીલ સાહિત્યને મારા ઘરમાં પ્રવેશ નહીં મળે, એવો પ્રત્યેક સંસ્કારી માણસનો આગ્રહ હોવો જોઇએ. </div><div><br /></div><div>ખરાબ વ્યક્તિ ખાડામાં લઈ જશે, પાપને પૈસો પતનને માર્ગે ધકેલશે, અનૈતિક ભોગ જીવનમાં ભીતિ નિર્માણ કરશે અને અશ્લીલ વિચારો આડે માર્ગે ચડાવી દેશે. તેથી આવી વ્યક્તિ, વિત્ત, વસ્તુ, કે વિચાર ઘરના ઉંબરાની બહાર રહે એમાં જ કુટુંબનું શ્રેય છે. ગૃહલક્ષમીએ ઉંબરાનું પૂજન કરી ઉંબરામાં રહેલા દેવને પ્રાર્થના કરવી જોઈએ કે, “ હે પ્રભુ ! મારા બારણે સેતાનનું નહીં સંતનું સ્વાગત હો; અલક્ષ્મીનું નહીં, લક્ષ્મીનું પૂજન હો; મારા ઘરમાં ભોગથી નિર્માણ થવાવાળી ભીતિ નહીં પણ પ્રસાદથી પ્રાપ્ત થતી પ્રસન્નતા વ્યાપી રહો; કુવિચારોનો કચરો નહીં પણ સદ્ વિચારોનું સામ્રાજ્ય સર્જાઈ રહો. ” </div><div><br /></div><script async="" crossorigin="anonymous" src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"></script>
<!--Display ad Horizontal preview-->
<ins class="adsbygoogle" data-ad-client="ca-pub-8587767590761881" data-ad-format="auto" data-ad-slot="1993503368" data-full-width-responsive="true" style="display: block;"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><h3 style="text-align: left;">ઉંબતો એટલે મર્યાદા . </h3><div>આપણા જીવનમાં વિચાર, વિકાર, વાણી, વૃત્તિ અને વર્તનની મર્યાદાઓનો સ્વીકાર હોવો જોઈએ. આપણે ત્યાં બધા જ ઋષિઓએ અને આચાર્યોએ વેદમાન્ય વિચારો કહ્યા છે. તેમણે વિચાર પર વેદનું બંધન માન્ય કર્યું છે. તે જ રીતે આપણા વિકારો પર પણ બંધન હોવું જોઇએ. અનિબંદ્ધ વિકારે વ્યક્તિ તેમ જ સમાજ-જીવનના સ્વાસ્થને હણે છે. આપણી વાણી પણ મર્યાદાથી શોભતી હોવી જોઇએ. કયાં બેસવું ? ક્યારે બોલવું ? કેટલું બોલવું ? શું બોલવું ? શું ન બોલવું ? એને સંપૂર્ણ વિચાર કરીને માણસે શબ્દો ઉચ્ચારવા જોઈએ. અનિયંત્રિત વાણી અનેક અનર્થો સર્જે છે. જ્યારે સુનિયંત્રિત વાણી પૃથ્વી પર સ્વર્ગ નિર્માણ કરે છે. માણસે વૃત્તિની મર્યાદા પણ સ્વીકારવી જોઈએ. દીન કે લાચાર ન બનતાં સ્વવૃત્તિને અનુકૂળ કર્મ કરી તેણે તેજસ્વિતાથી જીવન વિતાવવું જોઇએ. વૃત્તિ સંકરતાથી વર્ણસંકરતા ઊભી થાય છે અને સમાજની વ્યવસ્થા ખેરવાઈ જાય છે . એ જ રીતે માણસે વર્તન મર્યાદા પણ સાચવવી જોઈએ. માણસ એ સામાજિક પ્રાણી છે, તેને બીજા જોડે રહેતાં આવડવું જોઈએ. મારા પ્રત્યેક વર્તનને ભગવાન જુએ છે એ ભાવ દઢ થાય તો આપણું વર્તન સ્વયં સુનિયંત્રિત બની જાય. ભગવાન શ્રી રામે પોતાના જીવન દરમ્યાન બધી જ મર્યાદાઓનું યથોચિત પાલન કરી દેખાડયું છે અને તેથી જ તેઓ મર્યાદા પુરુષોત્તમ કહેવાય છે.</div><div><br /></div><script async src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"
crossorigin="anonymous"></script>
<!-- Display ad Horizontal preview -->
<ins class="adsbygoogle"
style="display:block"
data-ad-client="ca-pub-8587767590761881"
data-ad-slot="1993503368"
data-ad-format="auto"
data-full-width-responsive="true"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><h3 style="text-align: left;">ઉંબરા પૂજન શા માટે કરવું જોઇએ?</h3><div>એક માન્યતા એવી પણ છે કે મુઘલો જ્યારે આપણા દેશમાં હતા ત્યારે લૂંટ મચાવીને ઘરનું ધન ચોરી લેતા , તે સમયે ધરના મોભી ઉંબરાની નીચે ધન દાટી દેતા , જેથી કોઇને તેની જાણ ન થાય પહેલાંના સમયમાં ઉંબરાની પૂજા એટલે પણ થતી હતી . તે ઘરની રખવાળી કરતો હોવાથી તેને પૂજાય છે . તેમજ એમ પણ કહેવાયું છે કે જે ઘરના ઉંબરાની પૂજા થતી હોય તે ઘરમાંથી લક્ષ્મી ક્યારેય બહાર નથી જતી . તે પૂજા કરેલા ઉંબરાને ઓળંગવાનું પસંદ નથી કરતી . તેથી તેની પૂજા કરવી ખૂબ જરૂરી છે. </div><div><br /></div><div>ત્યારે એક વાયકા એવી પણ છે કે ઘરની આસપાસની નકારાત્મક શક્તિને દૂર રાખવા તેમજ ધરમાં આવતી નકારાત્મકતાને દૂર રાખવા માટે તેનું પૂજન કરવામાં આવે છે , આપણે આગળ જાણું તે મુજબ ઉંબરાને ઘરનો ચોકીદાર માનવામાં આવે છે , તેથી ઘરની આસપાસ ફરતી નકારાત્મકતા અને ઘરમાં કોઇપણ વ્યક્તિ સાથે આવતી નકારાત્મક્તાથી ઘરને તેમજ ઘરના સભ્યોને સુરક્ષિત રાખવા હોય તો ઉંબરાની પૂજા અચૂક કરવી જોઇએ . એ ઉંબરો તો કેટલાયના પગ નીચે કયરાયો હશે ! એના ઉપર પુનિત પગલાં પણ પડયાં હશે ! અને શોકમગ્ન ભારે હૈયાનો ભાર પણ તેણે સહ્યો હશે ! હર્ષથી પુલકિત થઈને બાળપગલીની ગમ્મત પણ અનુભવી હશે અને કડક થઈને ફરજ અદા કરવાથી નવોઢાની મિજાજભરી લાત પણ સહી હશે . અને તેથી જ તો એ નવોઢા , ગૃહિણી બીજા દિવસથી એ ઉંબરાનું પૂજન કરે છે . તેની સેવામાં રહેલા એ અદના સેવકને ભાવભર્યા અંતઃકરણથી શ્રદ્ધાથી નમસ્કાર કરે છે !</div><script async="" crossorigin="anonymous" src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"></script>
<!--Display ad Horizontal preview-->
<ins class="adsbygoogle" data-ad-client="ca-pub-8587767590761881" data-ad-format="auto" data-ad-slot="1993503368" data-full-width-responsive="true" style="display: block;"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><h3 style="text-align: left;">ઉંબરા પૂજન ની વિધિ.</h3><div>દિવાળીના દિવસે અને લક્ષ્મીપૂજાના દિવસે ઉંબરાની પૂજા ખાસ થતી હોય છે . ઘરની સ્ત્રી ત્યાં પાણીનો કળશ ઢોળીને પહેલાં તેને સાફ કરે છે , ત્યારબાદ પોય ચોંદલા કરીને ચોખાથી તેને વધાવે છે , અને ત્યારબાદ બંને તરફ સાથિયા કરીને ત્યાં લાભ અને શુભ લખે છે . આનો મતલબ એવો થાય છે કે સારા દ્વિસોમાં તમે તમારા ઉંબરે દેવોને તેમજ લક્ષ્મીજીને તમારા ઘરમાં આવવા માટે આવકારી રહ્યા છો . ઉંબરાની ઉપર આસોપાલવનું તોરણ પણ બાંધવામાં આવે છે , તેને પણ આપણાં શાસ્ત્રોમાં શુભ માનવામાં આવ્યું છે . શાસ્ત્રોમાં કહેવાયું છે કે તમારા ઘરના ઉંબરાને પવિત્ર રાખો , આસોપાલવના તોરણથી તેને સજાવી , કંકુ - ચોખાથી વધાવો . પહેલાંના સમયમાં આ પ્રથાનું પાલન સ્ત્રીઓ રોજ કરતી હતી , જેમજેમ સમય બદલાયો છે , જેમ જેમ દ્વિસો પસાર થઇ રહ્યા છે તેમતેમ આ પ્રથામાં બદલાવ આવ્યો છે , હવે સ્ત્રીઓ રોજ ઉંબરાપૂજન નથી કરતી , તેને બદલે વાર - તહેવારે તેની પૂજા કરે છે . આ વિશે એક કથા પણ છે , એકવાર દેવી લક્ષ્મી ઉંબરાપૂજન કરતાં હતાં . તે સમયે વિષ્ણુ ભગવાન અચાનક આવ્યા અને ત્યાં અટકીને પગે લાગ્યા વગર તેમજ ધ્વી લક્ષ્મીની સામે જોયા વગર જ ત્યાંથી ચાલ્યા ગયા . આ જોઇને દેવી લક્ષ્મીને દુઃખ લાગ્યું અને તેઓ રીસાઇ ગયો , તે દિવસે તેઓ બોલ્યાં નહીં . આ જોઇને ભગવાન વિષ્ણુને નવાઇ લાગી , તેમણે દેવીને પૂછયું ત્યારે તેમણે સમગ્ર ઘટના જણાવી . બસ , કહેવાય છે કે તે દિવસથી ઉંબરાનું પૂજન કરવાનું શરૂ થયું છે અને તે જ દિવસથી લક્ષ્મીજીને મનાવવો હોય તો ઉંબરાપૂજન કરવાનું ઘરની લક્ષ્મીને કહેવામાં આવે છે ?</div><div><br /></div><div>મારા વિચારો વેદમાન્ય, વિકારો ધર્મમાન્ય, વાણી શાસ્ત્રમાન્ય, વૃત્તિ વર્ણ માન્ય તેમજ વર્તન ઈશમાન્ય હોવું જોઈએ; એવો સંદેશ પરોક્ષ રીતે ઉંબરો પોતાની મૂક ભાષામાં આપે છે. </div><div><br /></div><div>ઘરના પ્રતિહારી, વૈભવ અને ચારિત્ર્યના રક્ષક, લક્ષમણરેખાના દર્શક તેમજ મર્યાદાપાલનના પ્રેરક એ ઉંબરાને ભાવપૂર્ણ નમસ્કાર !</div><div><br /></div><script async="" crossorigin="anonymous" src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"></script>
<!--Display ad Horizontal preview-->
<ins class="adsbygoogle" data-ad-client="ca-pub-8587767590761881" data-ad-format="auto" data-ad-slot="1993503368" data-full-width-responsive="true" style="display: block;"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><h3 style="text-align: center;">ઉંબરો </h3><div style="text-align: center;">ઘરનો મોભી બની બેઠો આ...ઉંબરો, </div><div style="text-align: center;">લક્ષ્મણ રેખા બની બેઠો આ...ઉંબરો, </div><div style="text-align: center;">રોજ - રોજ પૂજાતો બેઠો આ...ઉંબરો, </div><div style="text-align: center;">લાભ - શુભ સંકેતો સોહાવતો આ...ઉંબરો, </div><div style="text-align: center;">સુખ - દુઃખની કહાની જોતો આ... ઉંબરો, </div><div style="text-align: center;">બહારની અશુદ્ધિને રોકતો આ...ઉંબરો, </div><div style="text-align: center;">દંપતિના કજિયાથી હસતો આ...ઉબરો,</div><div style="text-align: center;">ભાઈ - બહેન સાથે રમતો આ...ઉબરો, </div><div style="text-align: center;">વડીલો ની વાર્તા સાંભળતો આ...ઉંબરો, </div><div style="text-align: center;">દીકરીની સ્વચ્છેદતા પર મૂઢ બન્યો આ...ઉંબરો, </div><div style="text-align: center;">ટૂંકા પહેરવેશ જોઈને શરમાતો આ...ઉંબરો, </div><div style="text-align: center;">વહેતી લાગણીઓને રોકતો આ...ઉંબરો, </div><div style="text-align: center;">ઘરની મર્યાદા લૂંટાતી જોઈ રડતો આ...ઉંબરો,</div><div style="text-align: center;">દિકરીની વિદાય આંસુ સારતો આ...ઉંબરો,</div><div style="text-align: center;">સાધુ શા ગૃહસ્થ જોઈ હરખાતો આ...ઉંબરો.</div>
<center><br /></center><center><a href="https://www.swadhyay.online/2020/12/geeta-jayanti-dadajibhartiyasanskrutichair-swadhyay-pariwar.html">
<img alt="Header Ads Insurance Loans Mortgage Attorney Credit Lawyer Donate Degree Hosting Claim" height="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh52CDhjLmLTC7l2RuRZwHyp9ciODHWJf7haEz2sPNQhyOhasgtY3ifMZc4G2X0jbFuyxdz4Gqs1vj4mRe6fxRZWadCtUydt_FZKONKD5t7rgzT0bZpUBko52WErx7krVSb-xmnF1Tb8RU/s750/Geeta+jayanti-The+Bhagavad+Gita+is+the+life-changing+scripture+of+spiritual+Indian+culture-www.swadhyay.online.jpg" title="Insurance Gas/Electricity Loans Mortgage Attorney Lawyer Donate Conference Call Degree Credit" width="320" /></a></center>We Love Pandurang Shastri Athavalehttp://www.blogger.com/profile/13090692182460605722noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-276093091422247292.post-22056220581403374742021-04-22T17:02:00.021+05:302022-04-16T15:09:23.052+05:30Utsav Darshan: Hanuman Jayanti | ઉત્સવ દર્શન: હનુમાન જયંતી<h1 style="background-color: white; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-left-style: none; border-left-width: 0px; border-right-style: none; border-right-width: 0px; border-top: 1px solid rgb(0, 0, 0); line-height: 20px; margin: 10px 0px; padding: 10px 0px 5px; text-align: center; vertical-align: baseline;"><font face="" size="4">ઉત્સવ દર્શન:હનુમાન જયંતી.</font></h1><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiS6LNthQU7al2WErhV5SZDmqzuBjBTZ1TgsFtTyz5wIVy-Y7OJDVuTRzZl9MIAO05bwhU61qzZPa6EJmtSwTWGeuhydASM37c4A2RyVGHBI1djXyLrHX5or1Pp__plQIWSYiN9y61Svcw/s750/utsav-darshan-hanuman-jayanti-2021-date-significance-and-celebration-in-gujarati-swadhyay-pariwar-www.swadhyay.online.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="હનુમાન જયંતિ 2021 હનુમાન જયંતી ફોટા હનુમાન જયંતિ નો મહિમા હનુમાન જયંતી વિશે માહિતી હનુમાન જયંતિ સ્ટેટ્સ હનુમાન જયંતિ ઉત્સવ હનુમાન જયંતી photo hanuman jayanti 2021 date hanuman jayanti april mein kab hai hanuman jayanti article in gujarati the hanuman jayanti festival hanuman jayanti celebration hanuman jayanti image hanuman jayanti festival hanuman jayanti gif hanuman jayanti greetings hanuman jayanti greetings with images hanuman jayanti hd images hanuman ji jayanti status #hanumanjayanti #hanumanjayanti2021 #hanumanjayantifestival #hanumanjayantihindiquotes #hanumanjayantipost #hanumanjayantiquotes #hanumanjayantiquotesingujarati #hanumanjayantiutsav Insurance, Gas/Electricity, Loans, Mortgage, Attorney,Lawyer, Donate, Conference Call, Degree, Credit, cedit card" border="0" data-original-height="400" data-original-width="750" height="171" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiS6LNthQU7al2WErhV5SZDmqzuBjBTZ1TgsFtTyz5wIVy-Y7OJDVuTRzZl9MIAO05bwhU61qzZPa6EJmtSwTWGeuhydASM37c4A2RyVGHBI1djXyLrHX5or1Pp__plQIWSYiN9y61Svcw/w320-h171/utsav-darshan-hanuman-jayanti-2021-date-significance-and-celebration-in-gujarati-swadhyay-pariwar-www.swadhyay.online.jpg" title="Utsav Darshan: Hanuman Jayanti | ઉત્સવ દર્શન:હનુમાન જયંતી" width="320" /></a></div><script async src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"
crossorigin="anonymous"></script>
<!-- Display ad Horizontal preview -->
<ins class="adsbygoogle"
style="display:block"
data-ad-client="ca-pub-8587767590761881"
data-ad-slot="1993503368"
data-ad-format="auto"
data-full-width-responsive="true"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><h2 style="text-align: left;"><br /></h2><h2 style="text-align: center;">હનુમાન જયંતી.</h2><div><b><span style="font-size: medium;"><div style="text-align: center;">જયંતિ નો છે ઉત્સવ, રાજી ન લાગે મને હનુમાન,</div><div style="text-align: center;">ઉજવીતો ખરી મેં જયંતિ, લાડુ ધર્યા, કર્યા મેં પ્રણામ. </div><div style="text-align: center;"><br /></div><div style="text-align: center;">તેને સંભળાવું સુરીલુ સંગીત, કે પછી કરું હુ નૃત્ય,</div><div style="text-align: center;">જઇ લંકાએ તે કાળે, હનુમાને કર્યા કેટકેટલા કૃત્ય.</div><div style="text-align: center;"><br /></div><div style="text-align: center;">કર્યા વીર હનુમાને રામાયણમાં, રામ - સીતા નેં ભેગા,</div><div style="text-align: center;">સ્વામી સેવકની પ્રિત અનેરી, આતો છે સત્યના લેખા.</div><div style="text-align: center;"><br /></div><div style="text-align: center;">રામ કથા એ રહેતો પ્રસન્ન, એ જાણે છે આ મુરારી,</div><div style="text-align: center;">રુદ્રનામે ઓળખાયો આમાં, એ ભોળો પંચ પુરારી.</div><div style="text-align: center;"><br /></div><div style="text-align: center;">તુલસીએ આલેખ્યું પાત્ર, છે સાચુ કે માત્ર અનુમાન,</div><div style="text-align: center;">શ્વાસે શ્વાસે સ્મરણ તારું, જીવંત રાખે એ હનુમાન.</div><div style="text-align: center;"><br /></div><div style="text-align: center;"><br /></div></span></b></div><div><span style="font-size: medium;">જગતના સાત ચિરંજીવીઓમાં જેની ગણતરી થાય છે એવા શ્રી રામ ભક્ત હનુમાનનો જન્મ <b>ચૈત્ર સુદ પૂનમ</b>ને દિવસે થયો હતો. શંકર ભગવાનનું શિવાલય જે પ્રમાણે નંદિ વગરનું હોતું નથી તે જ પ્રમાણે શ્રી રામના દેવાલયની પૂર્ણતા હનુમાનની મૂર્તિ સિવાય થતી નથી. ભક્ત વગર ભગવાન અધૂરા એ ભાવનું દર્શન આ ઘટના પરથી થાય છે. </span></div><div><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div><span style="font-size: medium;">રાવણની લંકામાં જવા ભગવાન રામને પૂલ બાંધવો પડ્યો જ્યારે હનુમાનજી કુદી ગયા. હનુમાનના કૂદકાથી ભક્તનો મહિમા વધ્યો. જેમ પુત્રના પરાક્રમથી પિતા આનંદિત થાય છે , શિષ્ય પાસે હારી જવામાં ગુરુ ગૌરવ અનુભવે છે, તેમ ભક્તની મહિમાવૃદ્ધિમાં પ્રભુ પ્રસન્નતા જ અનુભવે છે. જેનું ચિંતન પ્રભુ કરે તેવા મહાપુરુષોમાંના હનુમાન એક છે. માણસો તો તેમનું ચિંતન કરશે જ. આજ હજારો વર્ષથી જનસમુદાયના હૃદયમાં રામ જેટલું જ આદરણીય સ્થાન હનુમાનને મળ્યું છે. </span></div><div><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div><span style="font-size: medium;">ઉત્તરકાંડમાં રામ હનુમાનને પ્રાજ્ઞ, ધીર, વીર, રાજનીતિનિપુણ વગેરે વિશેષણોથી સંબોધે છે, એ ઉપરથી જ તેમની ઉચતમ યોગ્યતા કલ્પી શકાય છે. હનુમાન સીતાની શોધ કરીને આવ્યા ત્યારે શ્રી રામ કહે છે, “ હનુમાન ! તારા મારા ઉપર અગણિત ઉપકાર છે તેને માટે મારા એક-એક પ્રાણ કાઢીને આપીશ તો પણ ઓછા જ પડશે કારણ કે તારો મારા ઉપરને પ્રેમ પંચપ્રાણ કરતાં પણ વિશેષ છે, તેથી હું તને ફક્ત આલિંગન જ આપું છું - <b>एकैकश्योपकारस्य प्राणान् दास्यामि। </b>' રામ કહે છે કે હનુમાને એવું દુષ્કર કાર્ય કર્યું છે, જે લોકો તો મનથી પણ ન કરી શકે . ધન્ય એ હનુમાને કે જેને વાનર હોવા છતાં પણ પ્રભુએ સ્વમુખથી <b>"પુરુષોત્તમ"</b> ની પદવી આપીને પોતાની જોડે સ્થાન આપ્યું .</span><div><span style="font-size: medium;"><br /></span><div><span style="font-size: medium;">હનુમાન જયંતી ઊજવાય છે કારણ કે તેમણે પોતાના આંતરિક અને બાહ્ય(આંતબાહ્ય) શત્રુઓ પર જય મેળવ્યો હતો. ઇન્દ્રજીત જેવા બાહ્ય શત્રુને તો એ હનુમાને જીત્યા જ પણ મનની અંદર રહેલા કામ, ક્રોધ, લોભ, મોહ, મદ, મત્સર ઇત્યાદિ અસુર પર પણ તેમણે વિજય પ્રાપ્ત કર્યો હતો. સીતા શોધ માટે તેઓ લંકામાં ગયા ત્યારે અનેક સુંદર સ્ત્રીઓને તેમણે જોઈ હતી, પણ તેમનું મન ચલિત થયું ન હતું. ભગવાન રામ જેવો ખજાનો જેને પ્રાપ્ત થયા હોય તેને પછી દુન્યવી સુખ સંપત્તિનો લોભ ક્યાંથી રહે ! પોતે જે કંઈ કર્યું છે તે રામની શક્તિને લીધે જ થયું છે એવી અંત:કરણની ભાવના હોય ત્યાં મદ અને અભિમાન કયાંથી સંભવે ? </span></div><span style="font-size: medium;"></span><div><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div><span style="font-size: medium;">હનુમાન બળ, બુદ્ધિ સંપન્ન હતા. તેમનામાં માનસશાસ્ત્ર, રાજનીતિ, સાહિત્ય, તત્વજ્ઞાન વગેરે શાસ્ત્રોનું ઊંડું જ્ઞાન હતું. તેમને અગિયારમા વ્યાકરણકાર અને રુદ્રનો અવતાર માનવામાં આવે છે. તેમનામાં જબરદસ્ત વિદ્વત્તા હતી. તેમની વકતૃત્વશક્તિ પણ અજબ હતી. હનુમાનની વાણીમાંથી જાણે જ્ઞાનનિષ્ઠ વૈચારિક પ્રવાહ અને સરળ છતાં પણ અર્થગંભીર ભાષાપ્રવાહ વહી રહ્યો ન હોય તેમ સાંભળનારને લાગતું. </span></div><div><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><script async src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"
crossorigin="anonymous"></script>
<!-- Display ad Horizontal preview -->
<ins class="adsbygoogle"
style="display:block"
data-ad-client="ca-pub-8587767590761881"
data-ad-slot="1993503368"
data-ad-format="auto"
data-full-width-responsive="true"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><div style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><b>જય હનુમાન જ્ઞાન ગુણ સાગર । </b></span></div><div style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><b>જય કપીશ તિહુ લોક ઉજાગર ॥</b></span></div><div><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div><span style="font-size: medium;">હનુમાનને માનસશાસ્ત્રને ઘણો ઉંડો અભ્યાસ હતો . તેમની મુત્સદ્દીગીરી અને વિદ્વત્તા ઉપર રામનો પણ અદ્દભુત વિશ્વાસ હતો. વિભીષણ - શત્રુ રાજ્યના સચિવ અને રાવણને ભાઈ - રામની પાસે આવ્યો છે તે કયા હેતુથી આવ્યો છે, તેને સ્વપક્ષમાં લેવું કે નહીં ? તે માટે રામે સલાહ છતાં સુગ્રીવથી માંડીને દરેકે આવા કટોકટીના સમયમાં વિભીષણને સ્વીકાર કરવાની ના પાડી છે. બધાને સાંભળ્યા પછી રામે હનુમાનનો મત પૂછયે. હનુમાને તરત તેને સ્વીકાર કરવા જણાવ્યું છે. રામે હનુમાનનું કહેવું માન્ય કર્યું, કારણ કે માણસને પરખવાની હનુમાનની શક્તિને રામ જાણતા હતા. </span></div><div><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div><span style="font-size: medium;">સીતા સંશોધનનું કાર્ય પણ રામે જેટલા વિશ્વાસથી તેમના પર મૂકયું હતું તેટલા જ વિશ્વાસથી તેમણે તે કાર્ય પાર પાડ્યું હતું. સુંદરકાંડ હનુમાનની લીલાથી જ ભરેલો છે . ભગવદ્ ભક્તની લીલા પ્રભુને અને તપ : સ્વાધ્યાયનિરત ઋિમુનિઓને સુંદર લાગે છે. તેથી જ જે કાંડમાં હનુમાનની લીલા છે તેનું નામ <b>"સુંદરકાંડ"</b> રાખ્યું છે. </span></div><div><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div><span style="font-size: medium;">હનુમાનજી પાસે સ્વતંત્ર બુદ્ધિ અને પ્રજ્ઞાશકિત હતી. અશોક વાટિકામાં આત્મહત્યાને માટે પ્રવૃત્ત થયેલી સીતાને પ્રભુ રામના સમાચાર આપતાં પહેલાં તેમણે ઝાડ પાછળ ઊભા રહીને ઈશ્વાકુ કુળનું વર્ણન શરૂ કર્યું. આ રીતે હનુમાને માનસિક ભૂમિકા તૈયાર કરીને સીતાના હૃદયમાં વિશ્વાસ નિર્માણ કર્યો છે, ત્યાર બાદ જ રામદૂત તરીકે પોતાને પરિચય આપ્યો છે. </span></div><div><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div><span style="font-size: medium;">લંકા - દહન એ કંઈ હનુમાનની મરકટ લીલા ન હતી, પણ રાજકારણ વિશારદ થયેલનું પૂર્ણ વિચારથી કરેલું કૃત્ય હતું. લંકા દહનમાં પૂર્ણ રાજનીતિ છે, તે દ્વારા તેમણે લંકાની રાક્ષસ પ્રજાને આત્મપ્રત્યય ખલાસ કર્યો. લંકા - દહન કરીને હનુમાને યુદ્ધનું અડધુ કામ પૂરું કર્યું છે. </span></div><div><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div><span style="font-size: medium;">હનુમાન રામના પૂર્ણ ભક્ત હતા. તે પ્રત્યુત્પન્નમતિ હતા. રામનો તેમના ઉપર પૂર્ણ વિશ્વાસ હતો. રાવણના મર્યા પછી સીતાને સંદેશો આપવા રામ હનુમાનને મોકલે છે. કારણ કે સીધા હર્ષના સમાચાર મળે તો કદાચ હૃદય બંધ થઈ જાય. અયોધ્યામાં પ્રવેશ કરતાં પહેલા ભરતના ચહેરા પર, રામના આગમનથી વિકાર થાય છે કે નહીં તે જોવા માટે પણ હનુમાનને મોકલે છે. અર્થાત્ આ નાજુક પ્રસંગોએ મહત્ત્વની કામગિરી, પૂર્ણ બુદ્ધિ ચલાવીને હનુમાન જ કરી શકે. નાજુકમાં નાજુક અને કઠોરમાં કઠોર કામ પણ હનુમાન સફળતાથી પાર પાડતા. </span></div><div><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><script async src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"
crossorigin="anonymous"></script>
<!-- Display ad Horizontal preview -->
<ins class="adsbygoogle"
style="display:block"
data-ad-client="ca-pub-8587767590761881"
data-ad-slot="1993503368"
data-ad-format="auto"
data-full-width-responsive="true"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><div><span style="font-size: medium;"><b><div style="text-align: center;">હનુમાનજી ચલે ના શ્રી રામ કે બીના,</div><div style="text-align: center;">શ્રી રામ ચલે ના શ્રી હનુમાજી કે બીના.</div></b></span></div><div style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div><span style="font-size: medium;">હનુમાનનો દાસભાવ પણ અતિ ઉત્કૃષ્ટ છે . રામ હનુમાનને પૂછે છે કે, “ તને શું જોઈએ છે ? ' ત્યારે, ‘ મને તમારા પરથી પ્રેમ ભક્તિ ઓછી ન થાય તથા રામ સિવાય બીજે ભાવ નિર્માણ ન થાય એટલું જ જોઈએ છે. ” એવો જવાબ તે આપે છે. જ્યાં સુધી રામકથા છે ત્યાં સુધી હનુમાન અમર જ છે.</span></div></div><div><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><b> શ્રી રામ અને શ્રી હનુમાજી ની જોડી અવિભાજ્ય છે.</b></span></div><div style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div><span style="font-size: medium;">હનુમાને પોતાને રામના દાસ તરીકે ઓળખાવતા. હનુમાન એટલે દાસ્ય ભક્તિનો આદર્શ. હનુમાન એટલે સેવક અને સૈનિકનો સહયોગ ! ભક્તિ અને શક્તિનો સુભગ સંગમ ! રામની સેવા કરવામાં પ્રાણ પાથરી દેવાની જરૂર પડે તો તે માટેની તેમની તૈયારી હતી. ” આમ તો રામાયણમાં હનુમાન જેટલે જ રાવણ પણ બળવાન હતો. પણ રાવણનું બળ ભેગોને અર્પણ થયું હતું. રાવણે રામપત્ની સીતાને ભગાડી જયારે હનુમાને તેને પાછી શોધી કાઢી. ભક્તિશુન્ય શક્તિ માનવને રાક્ષસ બનાવે છે. જ્યારે ભક્તિયુક્ત શક્તિ માનવને દેવત્વ પ્રદાન કરે છે. આ વાતનું સુંદર દિગ્દર્શન વાલ્મીકિએ રામાયણમાં આ બે પાત્રના ચરિત્રચિત્રણથી કર્યું છે. </span></div><div><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div><span style="font-size: medium;">આજે ઠેર ઠેર રાવણે અને કુંભકર્ણો જાગ્યા છે. આ સમયે રામનું કામ કરનાર હનુમાનની જરૂર છે . રાવણ વિચારો અને વૃત્તિઓનું દહન કરનાર વીર – મારુતિની જરૂર છે. રામની સંસ્કૃતિનું રક્ષણ કરનાર દાસ – મારુતિ આજનો સમાજ માગી રહ્યો છે. તેવા થવા પ્રયત્ન કરનારને જ હનુમાનજયંતી ઊજવવાનો અધિકાર છે. આપણે તો આજે બે પૈસાના તેલમાં અને એક આનાની માળામાં હનુમાનની કિંમત કરી નાખી છે ! શનિવારે આટલું અર્પણ કરી, સિંદૂરનું ટપકું લમણે કરવામાં આપણી બધી ભક્તિ જાણે આવી જાય છે ! રામના સેવકો અને રામના સૈનિકેની જે સમયમાં જરૂર છે ત્યારે આપણે સૂતેલા રહીશું તો નહીં ચાલે . આપણે ઊઠવું પડશે, જાગવું પડશે, હનુમાનની જેમ રામ -કાર્ય માટે કટિબદ્ધ થવું પડશે.</span></div></div><div><span style="font-size: medium;"><br /></span></div>
<marquee style="font-size: large;"><span style="color: #ffa400;"><font size="4"></font><font style="font-size: large; font-weight: bold;">ૐ જય હનુમંત.</font></span></marquee>
<center><br /></center><center><a href="https://www.jatesikho.online/2021/04/gujarati-poem-kaik-ne-kaik-Chootvu-farajiyat-che.html">
<img alt="Header Ads Insurance Loans Mortgage Attorney Credit Lawyer Donate Degree Hosting Claim" height="" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhpU3wB2LESnDGXlPe6E7R-Jjc6mRmwddsxnCvzC3ylQWNVQwASCKUJjLAOUI5rETKr6rqLMi38hgR5sUAYOgp5K-WED8RmMNXzVWvGeiMevnZ5ycVxJ7o_hyu8p5FJh1EcoQUHnRXQrNg/w320-h180/kaik-ne-kaik-Chootvu-farajiyat-che-It-is-obligatory-to-give-up-something-jate-sikho-www.jatesikho.online.jpg" title="Insurance Gas/Electricity Loans Mortgage Attorney Lawyer Donate Conference Call Degree Credit" width="320" /></a></center>We Love Pandurang Shastri Athavalehttp://www.blogger.com/profile/13090692182460605722noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-276093091422247292.post-76516810909660110812021-04-18T08:00:00.022+05:302024-01-22T13:53:14.593+05:30Utsavdarshan: Ram Navami | ઉત્સવ દર્શન: રામનવમી | Ram Mandir Pran Pratishtha LIVE<a href="https://www.youtube.com/live/xBwfbsv3WjU?si=upILPHWlsjDku82t">Ram mandir pran pratishtha live | #rammandirinauguration</a><h1 style="background-color: white; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-left-style: none; border-left-width: 0px; border-right-style: none; border-right-width: 0px; border-top: 1px solid rgb(0, 0, 0); line-height: 20px; margin: 10px 0px; padding: 10px 0px 5px; text-align: center; vertical-align: baseline;"><font face="" size="3">ઉત્સવ દર્શન - રામનવમી</font></h1><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwg7A6DRUY7kvkN3af3WOtA42PKvGtrIPTWQ2cE-J3bkE5DpCqcZOiMFG0Y52YgnMyijnS5nQS1uwNtegn3Ob9x_Dq-UjZnlEwffBf9hEpu4qUg2WfgH8rmhKQFL411TRtPx6ZGPua6hg/s750/utsav-darshan-ram-navami-2021-date-celebration-history-information-in-gujarati-wishes-quotes-messages-images-www.swadhyay.online.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="ram navami 2021 ram navami 2021 usa ram navami 2021 start date ram navami 2021 date ram navami 2021 mein kab hai ram navami april 2021 ram navami activities ram navami april ram navami april mein kab hai ram navami art ram navami celebration ram navami coming soon status ram navami clipart ram navami celebration 2021 ram navami date 2021 ram navami drawing ram navami essay in gujarati ram navami festival 2021 ram navami greetings ram navami history ram navami hd images ram navami images ram navami information ram navami kab hai 2021 ram navami kyu manaya jata hai ram navami kab aati hai 2021 ram navami kya hai ram navami logo ram navami logo png ram navami lockdown" border="0" data-original-height="400" data-original-width="750" height="171" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiwg7A6DRUY7kvkN3af3WOtA42PKvGtrIPTWQ2cE-J3bkE5DpCqcZOiMFG0Y52YgnMyijnS5nQS1uwNtegn3Ob9x_Dq-UjZnlEwffBf9hEpu4qUg2WfgH8rmhKQFL411TRtPx6ZGPua6hg/w320-h171/utsav-darshan-ram-navami-2021-date-celebration-history-information-in-gujarati-wishes-quotes-messages-images-www.swadhyay.online.jpg" title="Utsavdarshan: Ram Navami | ઉત્સવ દર્શન: રામનવમી" width="320" /></a></div><br /><script async="" crossorigin="anonymous" src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"></script>
<!--Display ad Horizontal preview-->
<ins class="adsbygoogle" data-ad-client="ca-pub-8587767590761881" data-ad-format="auto" data-ad-slot="1993503368" data-full-width-responsive="true" style="display: block;"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><p></p><div><span style="font-size: medium;">હિંદુ ધર્મના શાસ્ત્રોમાં વર્ણવ્યા અનુસાર જયારે સમાજમાં સત્ય ઉપર અસત્ય, પ્રમાણિકતા ઉપર અપ્રમાણિકતા, સદાચાર ઉપર દુરાચાર અને ઋષિ સંસ્કૃતિ ઉપર દૈત્ય શકિતઓ હાવી થવા લાગે, જીવ અને જગત જ્યારે આધિ , વ્યાધિ અને ઉપાધિથી તપ્ત થઈ જાય ત્યારે શ્રી રામે તેમનો નાશ કરવા માટે અને શાંતિ અને સુખ સ્થાપવા, પ્રેમ , પાવિત્ર્ય અને પ્રસન્નતાના પુંજ એવા પ્રભુ રામ બપોરના બાર વાગ્યા ના સમયે અને તીથિ ચૈત્ર સુદ નવમી ના દિવસે જન્મ લે છે . બળબળતા બપારમાં અને ધગધગતા તાપમાં શ્રીરામનો જન્મ થયો . શ્રી રામના આ જન્મ દિવસને ઉત્તર થી દક્ષિણ અને પૂર્વથી પશ્ચિમ સુધી બધા <b>રામનવમી</b> તરીકે આજે પણ ધામધુમથી ઉજવે છે. આ રામનવમી માત્ર શ્રી રામના જીવનની જ નહી પણ એક એવા પુત્રની પણ આપણને યાદ અપાવે છે, જેમાં એક વ્યકિતએ પિતા, માતા, ગુરુ, પત્નિ, નાના ભાઈ ભાડું પ્રત્યેની ફરજો ઉપરાંત કુટુંબ તેમજ સમાજ પ્રત્યેની ફરજો નિષ્ઠાપૂર્વક બજાવવા સાથે એક મર્યાદા પુરુષોત્તમ તરીકેનું, એક પૂર્ણ પુરુષનું, જીવન વ્યતિત કર્યુ.</span></div><p></p>
<p></p><div><span style="font-size: medium;">રામ નવમી વસંત ઋતુમાં આવતો હિંદુ તહેવાર છે, જે ભગવાન રામનો જન્મદિન છે. વિષ્ણુના સાતમા અવતાર તરીકે, તે હિંદુ ધર્મનો મહત્વનો તહેવાર છે. ભારતના ઘણાં રાજ્યોમાં રામનવમીની જાહેર રજા પણ રાખવામાં છે.</span></div><p></p>
<p></p><div><span style="font-size: medium;">આ દિવસ ઘણી જગ્યાએ રામકથાના પઠન-પાઠન કરવામાં આવે છે. ભારતીય પરંપરા દ્વારા રામાયણ અને મહાભારતને ઇતીહાસ માનવામાં આવે છે. લોકો રામમંદિરોમાં પૂજન-અર્ચન, દર્શનાર્થે જાય છે. અથવા ઘરમાં પૂજા-અર્ચના પણ કરે છે. રામની બાલમૂર્તિની સેવા-પૂજા તથા પારણાનાં દર્શન પણ કરાય છે. ઘણાં લોકો આ દિવસ વ્રત-ઉપવાસ પણ કરે છે.</span></div><p></p>
<p></p><div><span style="font-size: medium;">આ દિવસે અયોધ્યા, સીતા સંહિત સ્થળ (ઉત્તર પ્રદેશ), સીતામઢી (બિહાર), જનકપુર ધામ (નેપાળ), ભદ્રાચલમ (તેલંગાણા), કોદંદરામ મંદિર (આંધ્ર પ્રદેશ) તથા રામેશ્વરમ (તામિલ નાડુ) તથા અન્ય નાના-મોટા નગરોમાં શોભાયાત્રાનું પણ આયોજન કરાય છે. અયોધ્યામાં લોકો સરયુ નદીમાં સ્નાન કરી રામમંદિરમાં દર્શનાર્થે જાય છે.</span></div><p></p><h3 style="text-align: left;">શ્રી રામ:</h3><div><div><span style="font-size: medium;"><b>માતા :</b> કૌશલ્યા, </span></div><div><span style="font-size: medium;"><b>પિતા :</b> દશરથ, </span></div><div><span style="font-size: medium;"><b>પત્નિ :</b> સિતા(વૈદહી), </span></div><div><span style="font-size: medium;"><b>જન્મ :</b> અયોધ્યા, </span></div><div><span style="font-size: medium;"><b>કુળ :</b> રઘુકુળ, </span></div><div><span style="font-size: medium;"><b>ગુરુ : </b> વાલ્મિકી, </span></div><div><span style="font-size: medium;"><b>વ્યક્તિત્વ નિખાર :</b> ઋષી વિશ્વામિત્ર, </span></div><div><span style="font-size: medium;"><b>અનુજ સેવક :</b> લક્ષ્મણ, </span></div><div><span style="font-size: medium;"><b>પરમમિત્ર સેવક :</b> હનુમાન, </span></div><div><span style="font-size: medium;"><b>તક શોધી આપનાર :</b> કઈકઇ, મંથરા, સવર્ણપંખા, રાવણ.</span></div><div><span style="font-size: medium;"><b>જીવન માં મહત્વનાં પાત્ર :</b> કેવટ , મંત્રી સુમન , ભરત , શત્રુગ્ન , સુમિત્રા , જનક , અહલ્યા , પરશુરામ, શબરી , જટાયું , મારીચ , સુગ્રીવ, વાલી , જાંબુવત , અંગત , નલ નિલ , વિભિષણ , મેઘનાદ, કુંભકરણ , લવ કુશ.</span></div></div><p></p><div><span style="font-size: medium;">રામ તો ભારતીય સંસ્કૃતિના આધારસ્ત અને ભારતીય જનતાના નિષ્ઠા કેન્દ્ર છે . આ રામ ના રંગે ભારત જેટલું રંગાયું છે એટલું બીજા કેઈના રંગે રંગાયું નથી . પ્રત્યેક ભારતીયના હૃદય પર તેઓનું પ્રેમશાસન હજી પણ ચાલી રહ્યું છે . ઠેર ઠેરથી આવતો <b>“શ્રી રામ જય રામ જય જય રામ”</b> ની ધૂનોનો ઉદ્ઘોષ એની સાક્ષી પુરી રહ્યો છે.</span><span style="font-size: large;"> </span></div><p></p><p></p><div><span style="font-size: medium;">રામ આપણા જીવનમાં ઓતપ્રોત થઈને ભળી ગયા છે. ભારતના ગામડાંઓમાં બે વ્યક્તિઓ રસ્તામાં સામસામે મળે તો પરસ્પર હાથ જોડીને <b>“ રામ રામ ”</b> કહે છે. <b>“ રામ રાખે તેને કોણ ચાખે ”</b> એ શબ્દોમાં ભગવાનની રક્ષણશક્તિમાં રહેલો માનવનો વિશ્વાસ પ્રતિબિંબિત થાય છે . <b>“ રામ રાખે તેમ રહીએ ”</b> એ શબ્દોમાં સાચા ભક્તની સમર્પણ વૃત્તિની ઝલક દેખાય છે. પ્રભુ વિશ્વાસથી ચાલનાર માનવ , કાર્ય કે સંસ્થાને માટે <b>"રામ ભરોસે "</b> એ શબ્દપ્રયોગ આપણે ત્યાં પ્રચલિત છે. <b>“ ઘટ ઘટમાં રામ વસે છે ”</b> એ શબ્દસમૂહ ઈશ્વરની સર્વવ્યાપક્તાનું દર્શન કરાવે છે . કોઈ પણ સુવ્યવસ્થિત અને સંપન્ન રાજ્ય વ્યવસ્થા માટે <b>“ રામ - રાજ્ય ”</b> શબ્દ પર્યાય સામો બની ગયો છે . આવી રીતે રામ આપણા સમગ્ર જીવન વ્યવહારમાં ગૂંથાઈ ગયા છે. </span></div><script async="" crossorigin="anonymous" src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"></script>
<!--Display ad Horizontal preview-->
<ins class="adsbygoogle" data-ad-client="ca-pub-8587767590761881" data-ad-format="auto" data-ad-slot="1993503368" data-full-width-responsive="true" style="display: block;"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><p></p><h3 style="text-align: left;">મર્યાદા પુરુષોત્તમ શ્રીરામ:</h3><p></p><div><div><span style="font-size: medium;">રામનો જન્મોત્સવ ભારતમાં ઠેર ઠેર ધામધૂમથી ઉજવાય છે . કારણ કે તેમના જન્મથી અને જીવનથી આખાયે રાષ્ટ્રને મનનીય માર્ગદર્શન મળ્યું છે . કૌટુંબિક , સામાજિક , નૈતિક તેમજ રાજકીય "મર્યાદા" માં રહીને પણ “ પુરુષ ” “ ઉત્તમ ’ શી રીતે થઈ શકે એ મર્યાદા – પુરુષોત્તમ રામનું જીવન આપણને સમજાવે છે . રામમાં દેવત્વ રામે નિર્માણ કર્યું છે . માનવ ઉચ્ચ ધ્યેય અને આદર્શ રાખી , ઉન્નતિ સાધી શકે તે રામે પોતાના જીવન દ્વારા બતાવ્યું છે અને તેવી જ વ્યક્તિ દેવત્વ પામી શકે એની પ્રતીતિ મહર્ષિ વાલ્મીકિએ આપણને કરાવી છે . વિકારોમાં , વિચારમાં તથા વ્યવહારિક સર્વે કાર્યોમાં તેમણે માનવીની મર્યાદા છોડી નથી . તેથી તે <b>“ મર્યાદા –પુરુષોત્તમ ”</b> કહેવાય છે. </span></div><p style="font-size: large;"></p><p style="font-size: large;"></p><div><span style="font-size: medium;">માનવજાત રામ બનવાનું ધ્યેય અને આદર્શ રાખે એટલા માટે મહર્ષિએ રામનું ચરિત્ર ચિત્રણ કર્યું છે . સદૂગુણની ટોચ અને તેમને સમુચ્ચય એટલે રામ ! “ આ ગુણે મારામાં લાવીશ એટલે હું રામ બનીશ ' – આવી મહત્ત્વાકાંક્ષા દરેક માનવના મનમાં નિર્માણ કરવા માટે ઋષિએ લેખિની હાથમાં પકડી હતી. </span></div><p style="font-size: large;"></p><p><span style="font-size: medium;">ધર્મપરાયણ રામની પાલખી ખભે ઊંચકી આજે સી કોઈ ધન્યતા અનુભવે છે , કારણ કે રામ દૈવી સંસ્કૃતિના સંરક્ષક હતા અને દેવી સંપત્તિના ગુણોથી યુક્ત હતા . આસુરી સંસ્કૃતિનો નાશ કરનારને જ ભારત માથે લઈ નાખ્યું છે અને તેને જ આમજનતાએ પિતાના હૃદયમાં ચિરંતન સ્થાન આપ્યું છે એ આજે સૌ કોઈએ સમજી લેવાની જરૂર છે.</span><span style="font-size: large;"> </span></p><p style="font-size: large;"></p><div><span style="font-size: medium;">રામના જીવનમાં પ્રતીત થતી દૈવી તેજસ્વિતા અને સાંસ્કૃતિક અસ્મિતા રામને મળેલા દિવ્ય શિક્ષણને આભારી છે . વિશ્વામિત્ર રામને લઈ ગયા હતા યજ્ઞના રક્ષણ માટે , પણ ત્યાં તેઓ રામને જુદી જ પદ્ધતિથી શિક્ષણ આપતા . રામની સાથે વાતો અને ચર્ચાઓ કરતાં કરતાં તેમણે રામને જીવનનું શિક્ષણ આપ્યું . રામને ખબર પણ ન પડી કે હું કંઈક ભણી રહ્યો છું . વિશ્વામિત્રને પણ કદી એમ ને લાગ્યું કે હું ભણાવી રહ્યો છું . આમ વિશ્વામિત્ર રોજ રામની જીવનદીવીમાંસાંસ્કૃતિક પ્રેમનું ધી પૂરતા રહ્યા . એક અંત : ક૨ણ બીજ અંતઃકરણ પાસે બોલે તેમ વિશ્વામિત્ર દિલ ખોલીને રામ પાસે બોલતા. </span></div><p style="font-size: large;"></p><p><span style="font-size: medium;">રામના જીવનમાં રહેલા સદ્દગુણોને પણ આજના દિવસે સમજી લેવા જોઈએ . જેને રામ થવાની ઈચ્છા હોય - જેને નર માંથી નારાયણ થવું હોય તેણે રામનો એક-એક ગુણ લેવો તથા તે આત્મસાત્ કરવો તો તે ખરેખર એક દિવસ <b>"रामे भूत्वा रामं यजेत् "</b>– રામ થઈને રામની પૂજા કરશે. </span></p><span style="font-size: medium;"></span><h3 font-size:="" large="" style="font-size: large; text-align: left;">રામના ચરિત્ર્યની ભવ્યતા:<br /></h3><h4 style="text-align: left;">આદર્શ ભાઈ:</h4><p style="font-size: large;"></p><div><span style="font-size: medium;">રામ આપણા સૌની સામે એક કૌટુંબિક આદર્શ મૂકી ગયા છે . રામને બીજા ત્રણ ભાઈઓ હતા છતાં તેઓની વચ્ચે ઝઘડો થયો એવું આપણે કદાપિ સાંભળ્યું નથી , કારણ કે ત્યાગમાં આગળ અને ભોગમાં પાછળ એ તેઓના જીવનમંત્ર હતો . સ્વાર્થ ત્યાગની પરાકાષ્ટા એટલે રામ . જ્યાં હંમેશાં બીજાનો વિચાર કરવામાં આવે છે , ત્યાગની તૈયારી રાખવામાં આવે છે ત્યાંથી કલેશ - કંકાસ સેંકડો યોજન દૂર રહે છે. </span></div><p style="font-size: large;"></p><h4 style="font-size: large; text-align: left;">આદર્શ પુત્ર:</h4><p style="font-size: large;"></p><div><span style="font-size: medium;">રામની માતૃ - પિતૃ ભક્તિ તો ખરેખર અનુકરણીય છે . વનમાં જવાની પિતાની આજ્ઞાનું રામ જરા પણ દુઃખ કે આનાકાની વગર પાલન કરે છે . રાજ્યાભિષેકની વાત સાંભળતી વખતે કે વનમાં જવાનો આદેશ સ્વીકારતી વખતે રામના ચહેરા પરના ભાવો એક સરખા જ હતા . કયાં વસુંધરાનું રાજ્ય અને કયાં વનવાસ ! વાલ્મીકિ કહે છે , <b>"श्रुत्वा न विव्यथे रामः </b>" વનવાસની આજ્ઞા સાંભળીને રામ જરા પણ વ્યથિત થયા નહીં . પિતાશ્રીનો શબ્દ તરત જ કબૂલ . આમ પ્રસન્નતા એટલે જ રામ , પ્રભાતનો પાંચથી સાત સમય , રામની યાદમાં રામ -પ્રહર તરીકે આથી જ રાખ્યો છે . મોટા ભાગના લોકો તે સમયે પ્રસન્ન હોય છે . વળી જે કૈકેયી માતાને લીધે આ પ્રસંગ ઉપસ્થિત થયો તે જ માતાને , જરા પણ દ્વેષ , મત્સર ન રાખતાં , રામ નમસ્કાર કરવા જાય છે અને પ્રથમ જેટલો જ પ્રેમ રાખી બોલે છે – એ રામના ચરિત્ર્યની ભવ્યતાનું દર્શન કરાવે છે. </span></div><p style="font-size: large;"></p><h4 style="font-size: large; text-align: left;">આદર્શ મિત્ર:</h4><p style="font-size: large;"></p><div><span style="font-size: medium;">રામ –સુગ્રીવની મૈત્રી પણ આદર્શ હતી . “ તારા જેવો મિત્રરકો'ક જ હોય ” – એમ રામ સુગ્રીવને કહે છે . પરસ્પરની શકિતનું માપ પૂર્ણ રીતે જાણનારાં રામ – સુગ્રીવ એકબીજાનું કામ ઉમંગથી કરે છે . વાલીને મારવામાં રામ સુગ્રીવને મદદ કરે છે અને રાવણને મારી સીતાને પાછા લાવવાના કામમાં સુગ્રીવ રામને મદદ કરે છે . સુગ્રીવ પર રામને અનહદ પ્રેમ હતો . સુગ્રીવમાં પણ તેમણે અભેદ્ય ભાવના સાધી હતી . સુગ્રીવને જરા પણ દુઃખ થાય તો રામની આંખમાં પાણી આવી જાય . રામે પિતાનામાં અને સુગ્રીવમાં જરા પણ ફરક જોયો નથી . તેથી જ રામ જ્યારે સરયૂ પ્રવેશ કરે છે ત્યારે કિષ્કિંધા થીં સુગ્રીવ દોડતો આવ્યો છે અને તે પણ રામ સાથે સરયૂ પ્રવેશ કરે છે . મતિ કુંઠિત થાય એ આ સુહદ –પ્રેમ છે. </span></div><p style="font-size: large;"></p><h4 style="font-size: large; text-align: left;">આદર્શ શત્રુ:</h4><p style="font-size: large;"></p><div><span style="font-size: medium;">લોકોત્તર શત્રુ પણ રામ જ . મારીચ રામની ઉદાત્તતા અને ભવ્યતાનું વર્ણન કરતાં કહે છે , “ મિત્ર જોઈએ તે રામ જેવો અને શત્રુ જોઇએ તે પણ રામ જેવો જ . ” રાવણના મૃત્યુ પછી વિભીષણ રાવણનો અગ્નિસંસ્કાર કરવાની ના પાડે છે ત્યારે રામ તેને કહે છે , “ મરણની સાથે વેર પૂરું થાય છે , તેથી ભાઈને શોભે એવો એનો અગ્નિસંસ્કાર કર . તું નહીં કરે તે હું એ કરીશ . એ જેવો તારો ભાઈ તેવો જ મારે પણ ભાઈ છે. </span></div><p style="font-size: large;"></p><span style="font-size: medium;"></span><h4 style="font-size: large; text-align: left;">આદર્શ પતિ:</h4><p style="font-size: large;"></p><div><span style="font-size: medium;">લોકોત્તર વલ્લભ એટલે રામ . સાધ્વી સ્ત્રીઓની અપેક્ષા રામ જેવા પતિની હોય છે . રામને અલૌકિક અને અનહદ પ્રેમ સીતા પર હતો . એ પ્રેમગીતથી રામાયણ ભર્યું છે . રામે સીતાનો ત્યાગ કર્યો એ પ્રસંગ પરથી કેટલાક લોકો રામના સીતા માટેના પ્રેમ વિષે શંકા ઊભી કરે છે , પરંતુ તે અસ્થાને છે . રામ રાજા હતા . રાજા તરીકે પ્રજાને વિશ્વાસ સંપાદન કરવા એ એમનું પ્રથમ કર્તવ્ય હતું . આ દષ્ટિએ રાજા તરીકે રામે રાણી સીતાને ત્યાગ કર્યો અને નહીં કે પતિએ પત્નીનો . દાંપત્ય ધર્મ અને રાજ્ય ધર્મ વચ્ચે ઊભા થયેલા સંઘર્ષને રામે યોગ્ય ઉકેલ સાધ્યો છે . રામે પત્નીને ત્યાગ કર્યો હોત તે રામ યજ્ઞ પ્રસંગે બીજી સ્ત્રીને પરણત પરંતુ રામે તેમ ન કરતાં સ્પષ્ટ ભાષામાં કહ્યું છે કે , <b>“ રામના હૃદય – સિંહાસન પર એક સ્ત્રીને જ સ્થાન છે અને તે સ્ત્રી એટલે સીતા .”</b> અંતે સીતાની સુવર્ણ પ્રતિમા બનાવીને યજ્ઞ કર્યો છે. </span></div><div style="font-size: large;"><br /></div><div><div style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><b>રાવણે કર્યું સીતા હરણ, </b></span></div><div style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><b>રામે માર્યો રાવણ ! </b></span></div><div style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><b><br /></b></span></div><div style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><b>છોડી સીતાને વનરાવન, </b></span></div><div style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><b>રામેં કર્યું અંતઃહરણ !</b></span></div></div><p style="font-size: large;"></p><p><span style="font-size: medium;">સીતા પણ જન્મજન્માંતર સુધી રામને જ પતિ તરીકે , ઝંખે છે . આ રીતે જોતાં રામનો –ત્યાગ એ આત્મબલિદાનની ઉચ્ચતમ ભાવનાનું પ્રતીક છે. </span></p><p style="font-size: large;"></p><div><span style="font-size: medium;">રામને પોતાની જન્મભૂમિ ખૂબ વહાલી હતી . વાલીને માર્યા પછી કિષ્કિંધાનું રાજ્ય તેઓ સુગ્રીવને આપી દે છે અને રાવણને માર્યા પછી લંકાનું રાજ્ય વિભીષણને આપી દે છે . આ ભૂમિએ સુંદર હતી પણું રામને લાભ કે મેહ ન થયો. </span></div><p></p><p><span style="font-size: medium;"><b>“ दुर्लभं भारते जन्म। ”</b> જે ભૂમિમાં જન્મ દુર્લભ છે એ ભૂમિમાં જન્મ મળ્યા પછી એ ભૂમિની મહત્તા એમને કોણ સમજાવશે ? રામના ઉપાસકોનું આ કામ છે . રામનવમીને દિવસે આ કાર્ય માટે કટિબદ્ધ બનીએ , માનવ માત્રને પ્રેરણા અને પ્રોત્સાહન આપતા સાગર જેવા ગંભીર , આકાશ જેવા વિશાળ અને હિમાલય જેવા ઉદાત્ત શ્રીરામના જીવનને વિચાર કરી તેમના ગુણોને જીવનમાં લાવવા , તેમના વિચારો અને સંસ્કૃતિ સમાજમાં ટકાવી રાખવા કૃતનિશ્ચયી બનીએ તો જ રામનવમી સાચા અર્થ માં ઊજવી કહેવાય.</span></p><script async="" crossorigin="anonymous" src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"></script>
<!--Display ad preview Square-->
<ins class="adsbygoogle" data-ad-client="ca-pub-8587767590761881" data-ad-format="auto" data-ad-slot="7101451319" data-full-width-responsive="true" style="display: block;"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><h4 style="text-align: left;"><span style="font-size: medium;">કોરોના અને મર્યાદા ( રામનવમી ) </span></h4><p><span style="font-size: medium;">મિત્રો , સોને રામનવમીની શુભેચ્છાઓ , </span></p><p><span style="font-size: medium;">આજે ચૈત્ર સુદ નવમી . હિન્દુ સંસ્કૃતિના આદર્શ એવા મર્યાદા પુરૂષોત્તમ ભગવાન શ્રીરામચંદ્રજીનો જન્મદિવસ . આપણા શાસ્ત્ર મુજબ તો ભગવાન શ્રી કૃષ્ણ જેલમાં જન્મેલા હતા . પરંતુ આજે કોરોનાના કહેરના કારણે શ્રી રામ જેલમાં જન્મ્યા હોય તેવી અનુભૂતિ થઇ . સમજણમાં આવ્યા પછી પહેલી વખત આજના દિવસે રામજી મંદિરની ઝાલર પ્રત્યક્ષ સાંભળવા ન મળી . જેવી રામની ઇચ્છા , કારણ કે પરિસ્થિતિ જ એવી ઉભી થઇ છે કે મર્યાદામાં રહ્યા વગર ચાલે તેમ નથી. મર્યાદા પુરૂષોત્તમ રામજીના જન્મદિવસે આપણે પણ હાલના સંજોગોને આધીન કેટલીક મર્યાદાઓ પાળવા વચનબધ્ધ થઇએ તેવી અપેક્ષા અને સમયની માંગ છે. જેવી કે , </span></p><p></p><ul style="text-align: left;"><li><span style="font-size: medium;">માત્ર અને માત્ર અનિવાર્ય સંજોગી સિવાય જેમ પ્રધાનમંત્રીશ્રીએ અનુરોધ કરેલ છે તેમ આપણા ઘરની લક્ષ્મણરેખાની મર્યાદામાં જ રહીએ.</span></li><li><span style="font-size: medium;">કોરોના સામેની આપણી લડાઇ નિર્ણાયક તબક્કામાં પ્રવેશી છે ત્યારે આવનારા દિવસોમાં તેને સહેજ પણ હળવાશથી ન લઇએ. </span></li><li><span style="font-size: medium;">આપણે સેવા કાર્યો કરતાં એટલું યાદ રાખીએ કે આપણી લડાઇના કેન્દ્રમાં કોરોના છે . તે અન્નક્ષેત્રોમાં તબદીલ ન થઇ જાય . કારણ કે મોટા રસોડા ચલાવવામાં વધુ લોકોના ટોળાં ભેગા થઇ કોરોનાને આપણી ઉપર પ્રહાર કરવાની તક આપે તેવી શકયતા છે . આપણે સેવા ચોક્કસ કરીએ પણ તબીબી મર્યાદાઓના પાલન સાથે કરીએ તે પણ જરૂરી છે.</span></li><li><span style="font-size: medium;">સરકાર અને તંત્રની મર્યાદાઓને સમજીએ . બધુ જ સરકાર આપે અને તેનો હિસાબ પણ ન માંગે તે માનસિકતામાંથી લોકોને બહાર લાવવાનો પ્રયત્ન કરીએ.</span></li></ul><span style="font-size: medium;">આજના દિવસે સૌ પોત પોતાની મર્યાદામાં રહે એ જ સમયની જરૂરિયાત છે . જરા વિચારો કે આજે જેમનો જન્મદિવસ છે તે શ્રીરામને એક સમયે અયોધ્યાની ગાદી ઉપર આરૂઢ થવાની બધી તૈયારી થયા પછી ગણતરીના કલાકોમાં જો ભાગ્યનું ચક્ર એવુ ફર્યું કે રાજગાદીના બદલે ચૌદ વર્ષનો વનવાસ મળ્યો . રાજગાદીના બદલે યૌદ વર્ષનો વનવાસ જેમણે સહજતાથી સ્વીકાર્યો હતો એવા શ્રી રામને આપણે આદર્શ માનતા હોઇએ તો તેમના વારસદારો તરીકે એક વાયરસને હરાવવા થોડા દિવસ ઘરવાસ ન ભોગવી શકીએ ?</span></div><div><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div><span><div style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><b>આમ તો કેવાય આજે રામનવમી , </b></span></div><div style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><b>પણ શું સાચે થાય આજે રામનવમી ? </b></span></div><div style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><b><br /></b></span></div><div style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><b>ચાહિને પણ થાય બૂરું કોઇનુંયે , </b></span></div><div style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><b>જાતને સમજાય ત્યારે રામનવમી . </b></span></div><div style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><b><br /></b></span></div><div style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><b>લાગતી રટ રામની જો એકધારી , </b></span></div><div style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><b>ભીતરે ઉજવાય ત્યારે રામનવમી . </b></span></div><div style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><b><br /></b></span></div><div style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><b>આમ ડગલું માંડતા હોશે રહીને , </b></span></div><div style="text-align: center;"><span style="font-size: medium;"><b>ત્યાં લગી પહોંચાય ત્યારે રામનવમી .</b></span></div><div style="font-size: large; text-align: center;"><b><br /></b></div></span><p></p><p style="font-size: large; text-align: center;"><span style="text-align: left;"><span style="color: red;"><b>👉 </b></span></span><b><span style="color: red;"><a href="https://www.swadhyay.online/2021/04/pratik-darshan-go-pooja-vidhanam-mantra-benefits.html" target="_blank">વધુ માં વાંચો: પ્રતીક દર્શન - " ગોપૂજા "</a></span></b></p>
<marquee style="font-size: large;"><span style="color: #ffa400;"><font size="4"></font><font style="font-size: large; font-weight: bold;">જય શ્રી રામ</font></span></marquee>
ram mandir pran pratishtha live | #rammandirinauguration
<center><br /></center><center><iframe width="360" height="752" src="https://www.youtube.com/embed/xBwfbsv3WjU" title="Shri Ram Lalla Pran Pratishtha LIVE | PM Modi attends Pran Pratishtha of Shri Ram in Ayodhya" frameborder="0" allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture; web-share" allowfullscreen></iframe></center></div>We Love Pandurang Shastri Athavalehttp://www.blogger.com/profile/13090692182460605722noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-276093091422247292.post-303969097448963382021-04-16T17:48:00.017+05:302021-08-14T10:35:01.194+05:30Find Solutions for your problems in Bhagavad Gita | Gita Jayanti Status <h1 style="background-color: white; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-left-style: none; border-left-width: 0px; border-right-style: none; border-right-width: 0px; border-top: 1px solid rgb(0, 0, 0); line-height: 20px; margin: 10px 0px; padding: 10px 0px 5px; text-align: center; vertical-align: baseline;"><font face="" size="4">ભગવદ્ ગીતામાં તમારી સમસ્યાઓના નિરાકરણો શોધો.</font></h1>
<div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-size: medium;">જ્યારે મન થાય વિચલિત , ગૂંગળામણ ઘેરી વળે ભીતરમાં... </span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><span style="font-size: medium;">વાંચી લે જે એકવાર એને , છે એમાં સંપૂર્ણ જીવનનો સાર...</span></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4dAUGbFvbgYxHN0wGivq5-Qf6SM5qY1GTSMgnhy0-BD6B7Dm2eft4lQCriNbssOF9HI2d4FFqItgtQH8uGfxEWDfNaDUYypI3amXpzI_2yahpRKMONUPwbIp1En8v3rBaMe4bb5ZFxQc/s750/Find+Solutions+for+your+problems+in+Bhagavad+Gita-geeta-jayanti-swadhyay-pariwar-www.swadhyay.online.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="shrimad bhagavad gita shrimad bhagavad gita gujarati srimad bhagavad gita explained srimad bhagavad gita for all srimad bhagavad gita gujarati ma shrimad bhagavad gita in gujarati srimad bhagavad gita jayanti srimad bhagavad gita lessons gita jayanti status in hindi gita jayanti status download gita jayanti whatsapp status bhagavad gita jayanti status gita jayanti 2021 status gita jayanti 2021 status in hindi bhagavad-gita-success-formula" border="0" data-original-height="400" data-original-width="750" height="171" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEg4dAUGbFvbgYxHN0wGivq5-Qf6SM5qY1GTSMgnhy0-BD6B7Dm2eft4lQCriNbssOF9HI2d4FFqItgtQH8uGfxEWDfNaDUYypI3amXpzI_2yahpRKMONUPwbIp1En8v3rBaMe4bb5ZFxQc/w320-h171/Find+Solutions+for+your+problems+in+Bhagavad+Gita-geeta-jayanti-swadhyay-pariwar-www.swadhyay.online.jpg" title="Find Solutions for your problems in Bhagavad Gita" width="320" /></a></div><br /><br /><center><table style="height: 132px; width: auto;">
<tbody>
<tr style="height: 9px;">
<td colspan="2" style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong>●</strong><strong><span style="color: red;"> ક્રોધ-ગુસ્સો </span></strong><strong>●</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૨</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૫૬ </strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૨</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૬૨</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૨</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૬૩</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૫</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૨૬ </strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૬</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong>તારણ-૧,૨,૩</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૬</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong>તારણ-૨૧</strong></td>
</tr>
</tbody>
</table><center>
<br />
<center><table style="height: 132px; width: auto;">
<tbody>
<tr style="height: 9px;">
<td colspan="2" style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> ● <span style="color: red;">હતાશા અને ચિંતા</span> ●</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૨</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૩ </strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૨</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૧૪</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૫</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૨૧ </strong></td>
</tr>
</tbody>
</table><center>
<br />
<table style="height: 132px; width: auto;">
<tbody>
<tr style="height: 9px;">
<td colspan="2" style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> ● <span style="color: red;">લોભ-લાલસા</span> ●</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૪ </strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૧૭</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૬</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૨૧</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૭</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૨૫</strong></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<br />
<table style="height: 132px; width: auto;">
<tbody>
<tr style="height: 9px;">
<td colspan="2" style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> ● <span style="color: red;">ક્ષમા નો અભ્યાસ</span> ●</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૧</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૪૪<br /></strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૨</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૧૩,૧૪</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૬</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૧,૨,3</strong></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<br />
<table style="height: 132px; width: auto;">
<tbody>
<tr style="height: 9px;">
<td colspan="2" style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> ● <span style="color: red;">મૂંઝવણ </span>●</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૨</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૭<br /></strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-3</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૨</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૮</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૬૧ </strong></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<br />
<table style="height: 132px; width: auto;">
<tbody>
<tr style="height: 9px;">
<td colspan="2" style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> ● <span style="color: red;">ભેદભાવના</span> ●</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૫</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૧૮<br /></strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૫</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૧૯</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૬</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૩૨</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૯ </strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૨૯ </strong></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<br />
<table style="height: 132px; width: auto;">
<tbody>
<tr style="height: 9px;">
<td colspan="2" style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> ● <span style="color: red;">આળસ-પ્રમાદ</span> ●</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૩</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૮<br /></strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૩</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૨૦</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૬</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૧૬</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૮</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૩૯</strong></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<br />
<table style="height: 132px; width: auto;">
<tbody>
<tr style="height: 9px;">
<td colspan="2" style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> ● <span style="color: red;">ઘમંડ-અભિમાન-અહંકાર</span> ●</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૬</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૪<br /></strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૬</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૧૩,૧૪,૧૫</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૮</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૨૬</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૮</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૫૮</strong></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<br />
<table style="height: 132px; width: auto;">
<tbody>
<tr style="height: 9px;">
<td colspan="2" style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> ● <span style="color: red;">ઇર્ષ્યા દૂર કરવી</span> ●</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૨</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૧૩,૧૪<br /></strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૬</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૧૯</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૮</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૭૧</strong></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<br />
<table style="height: 132px; width: auto;">
<tbody>
<tr style="height: 9px;">
<td colspan="2" style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> ● <span style="color: red;">ભય-ડર</span> ●</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૪</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૧૦<br /></strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૧</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૫૦</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૮</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૩૦</strong></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<br />
<table style="height: 132px; width: auto;">
<tbody>
<tr style="height: 9px;">
<td colspan="2" style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> ● <span style="color: red;">એકલતા-નિર્જનતા</span> ●</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૬</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૩૦<br /></strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૯</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૨૯</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૩</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૧૬</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૩</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૧૮</strong></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<br />
<table style="height: 132px; width: auto;">
<tbody>
<tr style="height: 9px;">
<td colspan="2" style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> ● <span style="color: red;">શાંતિની શોધમાં</span> ●</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૨</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૬૬<br /></strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૨</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૭૧</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૪</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૩૯</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૫</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૨૯</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૮</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૨૮</strong></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<br />
<table style="height: 132px; width: auto;">
<tbody>
<tr style="height: 9px;">
<td colspan="2" style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> ● <span style="color: red;">પ્રિય વ્યક્તિનું મૃત્યુ સમયે</span> ●</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૨</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૧૩<br /></strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૨</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૨૦</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૨</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૨૨</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૨</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૨૫</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૨</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૨૭</strong></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<br />
<table style="height: 132px; width: auto;">
<tbody>
<tr style="height: 9px;">
<td colspan="2" style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> ● <span style="color: red;">પાપ ની લાગણી</span> ●</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૪</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૩૬<br /></strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૪</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૩૭</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૫</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૧૦</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૯</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૩૦</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૦</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૩</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૪</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૬</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૮</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૬૬</strong></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<br />
<table style="height: 132px; width: auto;">
<tbody>
<tr style="height: 9px;">
<td colspan="2" style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> ● <span style="color: red;">આશા ગુમાવવી</span> ●</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૪</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૧૧</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૯</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૨૨</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૯</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૩૪</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૮</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૬૬</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૮</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૭૮</strong></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<br />
<table style="height: 132px; width: auto;">
<tbody>
<tr style="height: 9px;">
<td colspan="2" style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> ● <span style="color: red;">લાલચ-પ્રલોભન</span> ●</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૨</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૬૦</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૨</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૬૧</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૨</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૭૦</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૭</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૧૪</strong></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<br />
<table style="height: 132px; width: auto;">
<tbody>
<tr style="height: 9px;">
<td colspan="2" style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> ● <span style="color: red;">નિરુત્સાહ-નિરાશ</span> ●</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૧</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૩૩</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૮</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૪૮</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૮</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૭૮</strong></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<br />
<table style="height: 132px; width: auto;">
<tbody>
<tr style="height: 9px;">
<td colspan="2" style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> ● <span style="color: red;">ભૂલી જવું</span> ●</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૫</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૧૫</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૮</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૬૧</strong></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<br />
<table style="height: 132px; width: auto;">
<tbody>
<tr style="height: 9px;">
<td colspan="2" style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> ● <span style="color: red;">વાસના </span>●</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૩</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૩૭</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૩</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૪૧</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૩</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૪૩</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૫</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૨૨</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૧૬</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૨૧</strong></td>
</tr>
</tbody>
</table>
<br />
<table style="height: 132px; width: auto;">
<tbody>
<tr style="height: 9px;">
<td colspan="2" style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> ● <span style="color: red;">અનિયંત્રિત મન </span>●</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૬</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૫</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૬</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૬</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૬</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૨૬</strong></td>
</tr>
<tr style="height: 9px;">
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> અધ્યાય-૬</strong></td>
<td style="height: 9px; text-align: center; width: 156px;"><strong> શ્લોક-૩૫</strong></td>
</tr>
</tbody>
</table><br />
<br /><h2></h2><h3></h3><h4><p></p></h4><h3><center>શ્રીમદ્ ભગવદ્ ગીતા - ગીતા જયંતિ વિશે કેટલાક સ્વાધ્યાય સુત્રો:</center></h3><p></p><center><br /></center><center><span style="font-family: inherit; font-size: medium; font-weight: normal;">गीता से क्या नाता है, गीता हमारी माता है | </span></center><center><span style="font-family: inherit; font-size: medium; font-weight: normal;"><br /></span></center><center><span style="font-family: inherit; font-size: medium; font-weight: normal;">गीता ज्ञान सबसे महान <span style="text-align: left;">| </span></span></center><center><span style="font-family: inherit; font-weight: normal;"><span style="font-size: medium; text-align: left;"><br /></span></span></center><center><span style="font-family: inherit; font-size: medium; font-weight: normal;">अरे युवानो क्यू शरमावो गीता गाओ मोज मानवो <span style="text-align: left;">|</span></span></center><center><span style="font-family: inherit; font-weight: normal;"><span style="font-size: medium; text-align: left;"><br /></span></span></center><center><span style="font-size: medium;"><span><span style="font-weight: 400; text-align: left;">गीता युग परिवर्तन का आह्वान </span></span><span style="text-align: left;">|</span></span></center><center><span style="font-size: medium;"><span style="text-align: left;"><br /></span></span></center><center><span style="font-size: medium;"><span style="text-align: left;">गीता तेज का दर्शन मानव मूल्य संवर्धन</span></span><span style="font-size: large; text-align: left;"> </span><span style="font-size: large; text-align: left;">|</span></center><h2><span style="font-size: medium; font-weight: normal;">"ગીતા તેજ કા દર્શન,માનવ મૂલ્ય સંવર્ધન.<span style="text-align: left;">"</span></span></h2><h2><span style="font-size: medium; font-weight: normal;">"માનવતા ની આશા ગીતા,વિશ્વ બંધુત્વ ની ભાષા ગીતા."</span></h2><h2><span style="font-size: medium; font-weight: normal;">"અર્જુન નો સાદ ગીતા,સમર્થ નો હાથ ગીતા."</span></h2><h2><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">"કલયુગ નો કાળ ગીતા,એક્ય નું ગાન ગીતા."</span> </span></h2><h2><span style="font-size: medium; font-weight: normal;">"ગીતા દૃષ્ટિ સુરાષ્ટ્ર નિર્મિત"</span></h2><h2><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">"</span><span style="font-weight: normal; text-align: left;">સંબંધ નો આધાર ગીતા, વિશ્વ એક્ય નો નીરઘોષ ગીતા."</span></span></h2><h2><span style="font-size: medium; font-weight: normal;">"જ્ઞાન સભર સરિતા ગીતા,કર્મયોગ કવિતા ગીતા"</span></h2><h2><span style="font-size: medium; font-weight: normal;"><span style="text-align: left;">"</span>ગીતા અન્વય યોગ સમન્વય"</span></h2><h2><span style="font-size: medium; font-weight: normal;">"સંગ પ્રભુ નો સમજાવે ગીતા,જીત ની રાહ બતાવે ગીતા."</span><center style="text-align: center;"><span style="font-size: medium; font-weight: normal; text-align: left;"> </span></center><center><span style="font-weight: 400; text-align: left;"><span style="font-size: medium;">"ગીતાજી અમ સંગ છે જીવન છોને જંગ છે"</span></span></center><center><span style="font-weight: 400; text-align: left;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></span></center><center><span style="font-weight: 400; text-align: left;"><span style="font-size: medium;">"ધબકે છે જીત ની નાડી, ગીતા છે અમારી માવડી"</span></span></center><center><span style="font-weight: 400; text-align: left;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></span></center><center><span style="font-weight: 400; text-align: left;"><span style="font-size: medium;">"ગીતા તિમિર હરણી, તેજ દાયીની."</span></span></center><center><span style="font-weight: 400; text-align: left;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></span></center><center><span style="font-weight: 400; text-align: left;"><span style="font-size: medium;">"આત્મસાત કર્યો જેણે ગીતા નો મર્મ, તે વ્યક્તિના હો સદાય સારા કર્મ !"</span></span></center><center><span style="font-weight: 400; text-align: left;"><span style="font-size: medium;"><br /></span></span></center><span style="font-size: medium;"><span style="font-weight: normal;">"લઇ ગીતાનો </span><span style="font-weight: 400;">આધાર</span><span style="font-weight: normal;"> જીવન ને આપીશું આકાર"</span></span><center><span style="font-weight: 400; text-align: left;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span></center><center><br /></center><center style="text-align: center;"><span style="color: red; font-size: medium;"><span><span style="font-weight: 400;">👇</span></span><span><span><span>તમે જાણતા હોય તે ગીતા જયંતિ વિશે ના સ્વાધ્યાય સુત્રો નીચે કોમેન્ટ માં જણાવો.</span></span><span><span style="font-weight: 400;">👇</span></span></span></span></center><center><span style="font-weight: 400; text-align: left;"><span style="font-size: large;"><br /></span></span></center><center><span style="font-family: inherit; font-size: large; font-weight: normal;"><span style="text-align: left;"><br /></span></span></center><center><span style="text-align: left;"><br /></span></center></h2></center></center></center></center>We Love Pandurang Shastri Athavalehttp://www.blogger.com/profile/13090692182460605722noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-276093091422247292.post-83064477577723612282021-04-12T14:15:00.021+05:302021-06-26T11:36:03.830+05:30Utsav darshan:Gudi Padwa-2021 Date | ગૂડીપડવો | ચૈત્ર સુદ એકમ.<h1 style="background-color: white; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-left-style: none; border-left-width: 0px; border-right-style: none; border-right-width: 0px; border-top: 1px solid rgb(0, 0, 0); line-height: 20px; margin: 10px 0px; padding: 10px 0px 5px; text-align: center; vertical-align: baseline;"><font face="" size="3">ઉત્સવ દર્શન - ગૂડીપડવો</font></h1><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhIF4rTj59zU7zPrL7DxK5TyHm0a8YAs_VSjNUmESbBCSALubc0p1wZv6H6PqW9qTyv0r0ueN21Ol5OqOWjg41txB_qw_H-LIcNSSS0hyEwBhtxnOQN-_K955nf101XEWwfsXwl_8O7Z5c/s750/gudi-padwa-2021-date+-usa-india-hd-image-photos-background-essay-festival-celebration-information-gujarati-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="gudi padwa 2021 gudi padwa 2021 date gudi padwa 2021 usa gudi padwa in marathi gudi padwa food gudi padwa and ugadi gudi padwa activities gudi padwa and baisakhi gudi padwa and sambhaji history in marathi how to draw a gudi padwa gudi padwa background gudi padwa banner gudi padwa badal mahiti gudi padwa bike rally gudi padwa background hd gudi padwa bike offers 2021 gudi padwa banner in marathi gudi padwa celebration gudi padwa chi mahiti gudi padwa celebrated in which state gudi padwa creative ads gudi padwa chitra gudi padwa che mahatva gudi padwa chi mahiti marathi gudi padwa creative gudi padwa decoration gudi padwa date gudi padwa drawing gudi padwa drawing images gudi padwa date 2020 gudi padwa drawing easy what is gudi padwa what does gudi padwa mean gudi padwa essay gudi padwa festival gudi padwa festival is celebrated in which state gudi padwa festival information in marathi gudi padwa greeting card gudi padwa greetings gudi padwa gathi gudi padwa gif gudi padwa ghati gudi padwa history in marathi gudi padwa hd images gudi padwa harvest festival gudi padwa images gudi padwa information in marathi gudi padwa information gudi padwa ki jankari gudi padwa ki jankari hindi me gudi padwa kab hai gudi padwa kadhi ahe gudi padwa kab hai 2021 gudi padwa kab manaya jata hai gudi padwa kab aata hai is gudi padwa a hindu new year is gudi padwa and ugadi same how gudi padwa is celebrated when did gudi padwa started what does gudi padwa mean how to do gudi padwa puja how to do gudi padwa puja in marathi what is gudi padwa what is the meaning of gudi padwa how gudi padwa is celebrated in marathi how gudi padwa is celebrated in maharashtra how to draw gudi padwa how to wish gudi padwa when is gudi padwa in 2021 what is gudi padwa festival where is gudi padwa celebrated what is the story behind gudi padwa why gudi padwa is celebrated why gudi padwa is celebrated in gujarati why gudi padwa celebrate" border="0" data-original-height="400" data-original-width="750" height="171" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhIF4rTj59zU7zPrL7DxK5TyHm0a8YAs_VSjNUmESbBCSALubc0p1wZv6H6PqW9qTyv0r0ueN21Ol5OqOWjg41txB_qw_H-LIcNSSS0hyEwBhtxnOQN-_K955nf101XEWwfsXwl_8O7Z5c/w320-h171/gudi-padwa-2021-date+-usa-india-hd-image-photos-background-essay-festival-celebration-information-gujarati-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.jpg" title="Utsav darshan:Gudi Padwa-2021 | ગૂડીપડવો | ચૈત્ર સુદ એકમ - નૂતન કળિયુગ વર્ષ ૫૧૨૦ (વિક્રમ સંવત્ ૨૦૭૭)" width="320" /></a></div><h1 left="" style="font-size: large;""font-size: large;" text-align:="">ગૂડીપડવો:</h1><h3 left="" style="font-size: large;" text-align:="">સાડા ત્રણ મુહૂર્તોમાંથી એક;</h3>ચૈત્ર સુદ પ્રતિપદાને મહારાષ્ટ્રમાં ગૂડીપડવો કહે છે. વર્ષના સાડા ત્રણ મુહૂર્તોમાં ગૂડીપડવાની ગણતરી થાય છે.અન્ય દિવસે શુભકાર્ય કરવા માટે મુહૂર્ત જોવું પડે છે; પણ ચૈત્ર સુદ પ્રતિપદા (સંસત્સરારંભ, ગૂડીપડવો), આ તિથિનો પ્રત્યેક ક્ષણ જ શુભમુહૂર્ત હોય છે. <div><br /></div><h3 left="" style="font-size: large;""font-size: large;" text-align:="">હિંદુઓનું નવું વર્ષ;</h3><div>ચૈત્ર સુદ એકમના દિવસે બ્રહ્મદેવે સૃષ્ટિની નિર્મિતિ કરી. આ દિવસે પ્રજાપતિ દેવતાની લહેરીઓ પૃથ્વી પર વધારે પ્રમાણમાં આવે છે. આ હિંદુઓનો નવવર્ષ આરંભ છે. ૧ જાન્યુઆરીને દિવસે વર્ષ આરંભ કરવાનું કોઈ કારણ નથી. આનાથી ઊલટું, ચૈત્ર સુદ એકમના દિવસે વર્ષ આરંભ કરવાના નૈસર્ગિક, ઐતિહાસિક અને આધ્યાત્મિક કારણો છે.</div><div><br /></div><div>શાલિવાહન શકનો પ્રારંભ આજ દિવસથી થાય છે. શાલિવાહન નામના એક કુંભારના છોકરાએ માટીનું સૈન્ય તૈયાર કરી તેના પર પાણી છાંટી તેમને સજીવન કર્યા અને તેમની મદદથી પ્રભાવી શત્રુઓનો પરાભવ કર્યો. આ જયપ્રીત્યર્થ શાલિવાહન શક ચાલુ થયો. <div><br /></div><div>શાલિવાહને માટીના સૌન્યમાં પ્રાણ પૂર્યો એ તો એક લાક્ષણિક કથન છે . એના સમયમાં લોકો સાવ ચેતનહીન, પૌરુષહીન અને પરાક્રમહીન બની ગયા હતા. તેથી જ તેઓ શત્રુ સામે જીતી શકતા ન હતા. માટીનાં મડદાંઓ વિજયશ્રી કયાંથી મેળવી શકે ? પણ શાલિવાહને આવી આ લોકોમાં ચૈતન્ય પ્રગટાવ્યું. માટીના મડદાંમાં મરદાનગી પ્રગટી. પથ્થરનાં પૂતળાઓમાં પૌરુષ અને પરાક્રમ જાગી ઊડ્યાં અને શત્રુઓનો પરાજય થયો. આજે આપણે પણ દીન, હીન અને જડવાદ સામે લડવાને અસમર્થ બન્યા છીએ. મનુના સંતાન એવા મનુષ્યને આ ક્ષુદ્ર અને મૃતવત્ જોઈને સૃષ્ટિ સર્જકને કેટલી વ્યથા થતી હશે ? <b>“अमृतस्य पुत्रा:“ </b>એમ કહીને વેદો જેને બિરદાવે છે એવા સિંહસુત સમા માનવને બિચારો બનીને ફરતા નિહાળીને પ્રભુને શું થતું હશે ? </div><div><br /></div><div>સૂતેલાઓનાં કાનમાં સાંસ્કૃતિક શંખધ્વનિ ફૂંકવા અને મૃત માનવોનાં શરીરમાં જીવન સંચાર કરવા આજે શાલિવાહનોની જરૂર છે. માનવ માત્રમાં ઈશ્વરદત્ત વિશિષ્ટ શક્તિઓ રહેલી છે. જરૂર છે માત્ર તેને જગાડવાની. સમુદ્ર ઉલ્લંઘન સમયે માથે હાથ દઈ બેસી ગયેલા હનુમાનને જરૂર છે પીઠ પર હાથ ફેરવી વિશ્વાસ આપનાર જાંબુવાનની. શસ્ત્રો છોડીને બેસી ગયેલાં યુદ્ધ પરાડ્મુખ અર્જુનને જરૂર છે ઉત્સાહપ્રેરક માર્ગદર્શક કૃષ્ણની. સંસ્કૃતિના સપુત અને ગીતાના યુવાનને આવકારવા અને સત્કારવા આજનો સમાજ પણ તૈયાર છે. આજના આ દિવસે પુરુષાર્થ અને પરાક્રમી સાંસ્કૃતિક વીર થવાની પ્રતિજ્ઞા કરવાની. </div><div><br /></div><div>આ જ દિવસે શ્રી રામચંદ્રે વાલીના જુલમમાંથી દક્ષિણની ભૂમિને છોડાવી હતી, એવું પણ કેટલાકનું માનવું છે કે વાલીના ત્રાસ માંથી મુક્ત થયેલી પ્રજાએ ઘેર-ઘેર ઉત્સવ કરી ગુડીઓ ( ધ્વજાઓ ) ઊભી કરી હતી. હજુ પણ ઘરના આંગણામાં ગૂડી ઊભી કરવાને રિવાજ મહારાષ્ટ્રમાં પ્રચલિત છે. તેથી જ આ દિવસને <b>“ ગુડી પડવો ”</b> એ નામ મળ્યું છે. ઘરના આંગણામાં જે ગુડી ચડાવવામાં આવે છે તે વિજયનો સંદેશ આપતી હોય છે . ઘરમાંથી વાલીનો – આસુરી સંપત્તિનો , રામે – દૈવી સંપત્તિએ નાશ કર્યો તેનું એ સૂચન છે. ગૂડી એટલે વિજય પતાકા. ભોગ પર યોગનો વિજ્ય , વૈભવ પર વિભૂતિનો વિજય અને વિકાર પર વિચારનો વિજય. મંગલતા અને પવિત્રતાને વાતાવરણમાં સતત પ્રસરાવતી એ ગૂડીના ચડાવનારે આત્મનિરીક્ષણ કરીને જોવું રહ્યું કે મારા મનમાં રહેલ વાનરવૃત્તિ - ચાંચલ્યવૃત્તિનો નાશ થયો કે નહીં. મારું મન શાંત, સ્થિર અને સાત્વિક બન્યું કે નહીં ? </div><div><br /></div><div>મલબારમાં આ ઉત્સવ વિશિષ્ટ રીતે ઉજવાય છે. ઘરના દેવગૃહ, ઘરની સર્વ સંપત્તિ તથા શોભાયમાન ચીજો વ્યવસ્થિત રીતે ગોઠવવામાં આવે છે. સંવત્સર પ્રતિપદાને દિવસે પરોઢિયે ઊડીને ઘરનાં આબાલ - વૃદ્ધ સૌ આંખ મીંચીને દેવગૃહમાં જાય છે. ત્યાં જઈ પિતાની આંખ ઉઘાડી ગૃહલક્ષ્મી સહિત પ્રભુનાં દર્શન કરે છે. ઘરના મુખ્ય વડીલ સંપત્તિ અને ઐશ્વર્ય થી શોભિત દેવની આરતી ઉતારે છે. </div><div><br /></div><div>મલબારના આ રિવાજ પાછળ પણ ભારતીય સંસ્કૃતિ ડોકિયાં કરી રહી છે. પરોઢિયે ઊઠી , <b>“कराग्रे वसते लक्ष्मी:”</b> એ શ્લોકને ચરિતાર્થ કરતાં હાથમાં રહેલ દેવદેવીઓનું દર્શન કરવું એમ જે સંસ્કૃતિએ કહ્યું છે, તે સંસ્કૃતિના સૂરમાં, વર્ષના પરોઢિયે ” એટલે કે પ્રતિપદાના દિવસે ગૃહલક્ષ્મીથી યુક્ત દેવનું પ્રથમ દર્શન કરવું એવી આ રૂઢિ તાલ પુરાવે છે. મળસ્કે શુભદર્શન કરનારનો દિવસ સારો જાય છે એવી આપણી માન્યતા છે. વર્ષારંભને દિવસે પ્રભુનું દર્શન કરનારનું વર્ષ સારું જાય એમાં શી નવાઈ ? </div><div><br /></div><div>વળી સર્વ સંપત્તિ દેવગૃહમાં પ્રભુના પગ પાસે મૂકવામાં આવે છે. એ રિવાજ ભારતીય - જનની ઈશ્વરાર્પણ બુદ્ધિનો ખ્યાલ આપે છે. જે કંઈ સંપત્તિ, ધન , વૈભવ કે ઐશ્વર્ય પ્રભુએ મને આપ્યું છે એ પ્રભુને ચરણે ધરી પ્રસાદરૂપે ભક્તિની ભાવનાથી તેને સ્વીકાર કરવાનો. સમર્થ ગુરુ રામદાસને સમર્પિત રાજ્ય પ્રસાદરૂપે પાછું મળ્યા પછી જે ભાવનાથી છત્રપતિ શિવાજીએ રાજ્યશાસન કર્યું તે જ ભાવનાથી વર્ષભર પ્રભુએ મોકલેલ એશ્વર્યનનો ઉપભોગ કરવો એમ આ રિવાજ સૂચવી રહ્યો છે. </div><div><br /></div><h3 style="font-size: large;""text-align: left;">તહેવાર ઊજવવાની પદ્ધતિ;</h3><div>આ તિથિએ કરવામાં આવેલો શુભસંકલ્પ આપણા જીવન માટે ફળદાયક બને છે. અન્ય દિવસોની તુલનામાં આ દિવસે બ્રહ્મદેવ પાસેથી સત્ત્વગુણ, ચૈતન્ય, જ્ઞાન લહેરો અને સગુણ-નિર્ગુણ બ્રહ્મતત્ત્વનો ૫૦ ટકાથી પણ અધિક પ્રક્ષેપણ થાય છે. આ પક્ષેપણ ગ્રહણ કરવા માટે જ મુખ્ય દ્વાર સામે ધજા ઊભી કરવામાં આવે છે.</div><div><br /></div><div><h3 style="text-align: left;">ધર્મધ્વજરોપણની પદ્ધતિ;</h3><div><ol style="text-align: left;"><li>ધ્વજની સ્થાપના સાથિયો પૂરીને તેના પર કરવી. લાંબી વાંસની લાકડીના છેડે લીલા અથવા પીળા રંગનું ચોળીનું વસ્ત્ર બાંધવું. તેના પર પતાસા, લીમડાનાં કુમળાં પાન, આંબાની ડાળી અને લાલ ફૂલોનો હાર બાંધીને તેના પર ચાંદી અથવા તાંબાનો કળશ શણગારીને ધ્વજ ઊભો કરવો. ધ્વજ સીધો ઊભો રાખવાને બદલે, તે આગળ થોડો નમેલો હોવો જોઈએ. ધ્વજ સૂર્યોદય પછી તુરંત ઊભો કરવો. ધ્વજ ઊભો કરતી સમયે ઘરનાં મુખ્ય દ્વાર બહાર; પણ ઉંબરાને સંલગ્ન (ઘરની અંદરથી જોવાથી) જમણી બાજુ જમીન પર ઊભો કરવો.</li><li>ધ્વજની સામે શુભચિન્હયુક્ત સાત્ત્વિક રંગોળી પૂરવી.</li><li>‘બ્રહ્મધ્વજાય નમ:’ બોલીને ધ્વજની પૂજા કરવી. એટલે આ કાળમાં પૃથ્વી પર મોટા પ્રમાણમાં આવનારી પ્રજાપતિ દેવતાની લહેરીઓનો લાભ વધારે થાય છે.</li></ol></div></div><h3 style="text-align: left;">પ્રસાદગ્રહણ;</h3><div>ચણાની પલાળેલી દાળ અથવા પલાળેલા ચણા, લીમડાનાં ફૂલ અને કુમળાં પાન, મધ, જીરું અને થોડો હિંગ મિશ્રણ કરીને વાટીને પ્રસાદ બનાવવો અને વહેંચવો. અન્ય કોઈપણ પદાર્થ કરતાં લીમડામાં પ્રજાપતિ-લહેરીઓ ગ્રહણ કરવાની ક્ષમતા વધારે હોવાથી નવવર્ષને દિવસે કડવા લીમડાનો પ્રસાદ ગ્રહણ કરવામાં આવે છે.</div><div><br /></div><div>આ દિવસે લીમડાના રસનું પાન કરવામાં આવે છે. મંદિરમાં પણ દર્શન કરવા આવનાર સૌને લીમડો અને સાકર પ્રસાદરૂપે મળે છે. લીમડો કડવો છે પણ આરોગ્યપ્રદ છે. શરૂઆતમાં કષ્ટ દઈ પાછળથી કલ્યાણ કરનારાઓની જ્ઞાતિમાનો તે એક છે. લીમડાનું સેવન કરનાર સદાએ નીરોગી રહે છે. કેટલાક વિચારો આચારમાં આણતા કષ્ટ પડે છે એટલું જ નહી કડવા લાગે છે. પણ તે જ વિચારો જીવનને ઉદાત્ત બનાવે છે. તેવા સુંદર, સાત્ત્વિક વિચારોનું સેવન કરનાર માનસિક અને બૌદ્ધિક તંદુરસ્તી ભોગવે છે. એનું જીવન નીરોગી બને છે. વળી પ્રગતિને પંથે જનારને જીવનમાં કેટલાયે “ કડવા ઘૂંટડા પીવા પડે છે તેનું એમાં સૂચન છે. </div><div><br /></div><div>મંદિરમાંથી મળતા લીમડા અને સાકરના પ્રસાદની પાછળ અતિ મધુર ભાવના છુપાયેલી છે. જીવનમાં કદીયે સુખ કે દુઃખ એકલાં નથી આવતાં. સુખની પાછળ જ દુઃખ હોય છે અને દુઃખની પાછળ જ સુખ અનુગમન કરતું હોય છે. </div><div><br /></div><div>ટૂંકમાં, આ ઉત્સવ મૃત માનવમાં ચેતન પ્રગટાવી તેની અસ્મિતાને જાગૃત કરે છે, સાથે સાથે માનવને મળેલી શક્તિ, સંપત્તિ, બુદ્ધિ એ બધું ઈશ્વરદત્ત છે એમ સમજાવી તેનામાં સમર્પણની ભાવની પ્રગટાવે છે, અસ્મિતા અને સમર્પણવૃત્તિના સમન્વયથી સ્વસ્થ બનેલો આ માનવ હસતે મોઢે વિઘ્નનો સામનો કરી શકશે, તેમજ જીવન માં આવતા રહેલાં સખદુ : ખોથી પથચ્યુત ન બનતાં જરૂર પડયે અનંત કડવા ઘૂટડા પી જઈને પણું પ્રભુકાર્ય માં કટિબદ્ધ થઈને રહેશે. </div><div><br /></div><div>આજના દિવસે પ્રભુકાર્યના સાચા સૈનિક બનવાનો સંકલ્પ કરવાનો તેમજ મળેલું જીવન એ પ્રભુનો પ્રસાદ છે અને મળતો રહેલો વૈભવ એ પ્રભુનું પાદોદક છે એ જ ભાવના દઢ કરવાની.</div></div><div><br /></div><div style="text-align: center;"><b>નવું વર્ષ ૧ જાન્યુઆરીના દિવસે નહીં , પણ ગૂડીપડવાના દિવસે ઊજવો !</b></div><div style="text-align: center;"><br /></div><div>પશ્ચિમી લોકોની જેમ ૧ જાન્યુઆરીના દિવસે નહીં, પણ ચૈત્ર સુદ એકમ (ગૂડીપડવો)ના દિવસે વર્ષારંભ ઊજવવો ! તેનાં નૈસર્ગિક, ઐતિહાસિક અને આધ્યાત્મિક કારણો છે.</div><div><br /></div><h3 style="font-size: large;""text-align: left;">ગૂડીપડવાના શુભ અવસર પર શું કરશો ?</h3><div><div><ul style="text-align: left;"><li>ગૂડીપડવાના શુભ અવસર પર વધારેમાં વધારે સગાં-સંબંધીઓ અને મિત્રોને સ્વભાષામાં સંદેશ લખેલા શુભેચ્છાપત્રો મોકલાવજો.</li><li>દૂરભાષ અને ભ્રમણધ્વનિ પર લઘુસંદેશ દ્વારા (S.M.S. દ્વારા) નવાવર્ષની શુભકામનાઓ આપજો.</li><li>શુભેચ્છાઓ આપતી વખતે હસ્તાંદોલન કરવાને બદલે, એક-બીજાને નમસ્કાર કરવા ! <b>‘હેપી ન્યૂ ઈયર’</b> એમ કહેવા કરતાં, <b>‘નવા વર્ષની શુભેચ્છા’</b> એમ કહેવું !</li><li>નવા વર્ષનું સ્વાગત ફટાકડા ફોડીને કરવા કરતાં, શંખનાદથી કરવું. ફટાકડાના અવાજથી વાતાવરણ રજ-તમયુક્ત બને છે. એટલે ત્યાં અનિષ્ટ શક્તિઓ આકર્ષિત થાય છે. ફટાકડાઓ પર ખર્ચ થતું ધન રાષ્ટ્ર અને ધર્મનાં રક્ષણ માટે અર્પણ કરવું !</li><li>આ દિવસે શુભસંકલ્પ કરવાથી એ વધારે ફળદાયી હોય છે; એટલા માટે રાષ્ટ્ર અને ધર્મના રક્ષણ માટે પ્રતિદિન એક કલાક ફાળવવાનો સંકલ્પ કરવો ! તમારી એક નાનકડી કૃતિ પણ અન્ય લોકો માટે પ્રેરણાદાયી નીવડશે !</li></ul></div></div><div><h3 style="font-size: large;""text-align: left;"><br /></h3><h3 style="text-align: left;">પ્રાર્થના;</h3><div>નૂતન કળિયુગ વર્ષ ૫૧૨૦ (વિક્રમ સંવત્ ૨૦૭૭) નું શુભ સંવત્સરભ આપણાં સર્વે માટે આનંદ અને સુખસમૃદ્ધિ પ્રદાન કરે, એ જ શ્રી પ્રભુચરણોમાં પ્રાર્થના !</div></div><div><br /></div><div>(નોંધ:ગુડીપડવાનો તહેવાર મહારાષ્ટ્ર સિવાય આંધ્રપ્રદેશ, ગોવા અને તેલંગાણામાં અલગ અલગ નામથી ઉજવવામાં આવે છે. ગુડીપડવાના ઘણા નામો છે જેમ કે સંવત્સર પડવો, યુગદી, ઉગાદી, ચેટી ચાંદ અને નવરેહ. તે ઉત્તરપૂર્વીય રાજ્ય મણિપુરમાં પણ ઉજવવામાં આવે છે અને ત્યાં તેને સજીબુ નોંગમા પનાબા કાઇરોબા તરીકે ઓળખવામાં આવે છે.)</div><div><br /></div><div><br /></div>
<marquee><font color="#5d17eb" size="4"></font><font color="#5d17eb" style="font-size: large; font-weight: bold;">નવું વર્ષ ૧ જાન્યુઆરીના દિવસે નહીં , પણ ગૂડીપડવાના દિવસે ઊજવો !</font></marquee><div><span style="color: #5d17eb; font-size: medium;"><b><br /></b></span></div><div><p style="color: #5d17eb; font-size: large; font-weight: bold;"><span style="color: red;">👉 </span><b style="color: red;">વધુ માં વાંચો: <a href="https://www.swadhyay.online/2021/03/utsavdarshan-shraddh-date-vidhi-importance-majesty.html">ઉત્સવ દર્શન :શ્રાદ્ધ-શ્રાદ્ધનું મહત્વ અને તેનું પ્રકૃતિલક્ષી કારણ.</a></b></p><center><br /></center><center><a href="https://bit.ly/swadhyay-parivar-application"> <img alt="Header Ads Insurance Loans Mortgage Attorney Credit Lawyer Donate Degree Hosting Claim" height="110" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh9Mo3pSJGtAWCcd1P7KeEMzT6vxbm-yHrQClHkL0K8d6tTME63In3R95_PIiMu_Ti_lH10TrqBwVHVqCEc_JztXSHOeVQFuPLjytE2LWTdsu3DTzIK5wau2-7TtbFSrG7caYhkN2Wt24I/s320/Swadhyay-Pariwar-Application-get-it-on-google-play-swadhyay-parivar-website-application-link-www.swadhyay.online.png" title="Insurance Gas/Electricity Loans Mortgage Attorney Lawyer Donate Conference Call Degree Credit" width="320" /></a></center>
<font><div style="text-align: center;"><span style="text-align: left;"><span style="color: #2b00fe;"><b><br /></b></span></span></div><div style="text-align: center;"><span style="text-align: left;"><span style="color: #2b00fe;"><b><br /></b></span></span></div><div style="text-align: center;"><span style="text-align: left;"><span style="color: #2b00fe;"><b>👇</b></span></span><span style="color: #2b00fe;"><b><a href="https://youtu.be/zRgtfKmSNBE" target="_blank">સૃજામ્યહમ નું ચક્ર ધરી આ સંક્રમણ ને હટાવો</a></b></span><span style="text-align: left;"><span style="color: #2b00fe;"><b>👇</b></span></span></div><div style="text-align: center;"><span style="text-align: left;"><span style="color: #2b00fe;"><b><br /></b></span></span></div></font><span style="color: #2b00fe;"><b>
</b></span><center><iframe allowfullscreen="allowfullscreen" frameborder="0" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/zRgtfKmSNBE" title="YouTube video player" width="560"></iframe></center></div>
We Love Pandurang Shastri Athavalehttp://www.blogger.com/profile/13090692182460605722noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-276093091422247292.post-46152244139770114822021-04-09T19:05:00.007+05:302022-06-20T12:26:11.851+05:30Pratik Darshan | Go Pooja | Swadhyay Pariwar<h1 style="background-color: white; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-left-style: none; border-left-width: 0px; border-right-style: none; border-right-width: 0px; border-top: 1px solid rgb(0, 0, 0); line-height: 20px; margin: 10px 0px; padding: 10px 0px 5px; text-align: center; vertical-align: baseline;"><font face="" size="3">પ્રતીક દર્શન:ગોપૂજા</font></h1><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhvGsDCjPFHGFa9_tL5lyWdCea4h-NC9zXPbsV_xlepu9kQ6B1QF2fpNby4_TimfcgGIVk3qXqJlN6dQk9ZFNv-__IfwRnL8OKqr7QDeaos-dGPubGXmw1U5TR-X_D_2CYHcmDJX3DidHQ/s750/pratik-darshan-go-pooja-vidhanam-mantra-benefits-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="how to do go pooja go pooja vidhanam, go pooja in kannada, go pooja in telugu, go pooja in tamil, go pooja vidhanam telugu, go pooja mantra, go pooja in narasaraopet, go pooja anitha kuppusamy, go pooja benefits, go pooja benefits in tamil, go pooja mantra in tamil, go mata pooja, go pooja significance, go pooja stotram, go pooja vidhanam in telugu pdf" border="0" data-original-height="400" data-original-width="750" height="171" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhvGsDCjPFHGFa9_tL5lyWdCea4h-NC9zXPbsV_xlepu9kQ6B1QF2fpNby4_TimfcgGIVk3qXqJlN6dQk9ZFNv-__IfwRnL8OKqr7QDeaos-dGPubGXmw1U5TR-X_D_2CYHcmDJX3DidHQ/w320-h171/pratik-darshan-go-pooja-vidhanam-mantra-benefits-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.jpg" title="Pratik Darshan | Go Pooja | Swadhyay Pariwar" width="320" /></a></div><script async="" crossorigin="anonymous" src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"></script>
<!--Display ad Horizontal preview-->
<ins class="adsbygoogle" data-ad-client="ca-pub-8587767590761881" data-ad-format="auto" data-ad-slot="1993503368" data-full-width-responsive="true" style="display: block;"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><br /><h1 style="text-align: left;">ગોપૂજા:</h1><p>ગાય એક પવિત્ર પ્રાણી છે. પ્રાચીન સમયથી ભારત દેશમાં ગાયની પૂજા કરવામાં આવે છે.ગાયની પૂજા કરવાથી બધા પાપ નષ્ટ થઈ જાય છે. ગાય સાથે સંકળાયેલ ઘણી કથાઓ, દંતકથાઓ અને પૌરાણિક કથાઓ પ્રચલિત છે. માન્યતા છે કે હિંદુ દેવતાઓના લગભગ દરેક અવતાર (ભગવાન ના અવતાર)નો ગાયની અંદર વાસ છે, એટલા માટે ગાયની પૂજા કરવાથી ભગવાન પ્રસન્ન થાય છે અને બધા દેવી-દેવતાઓનાં આશીર્વાદ મળે છે. રામાયણ, મહાભારત, ભગવદ ગીતામાં ગાયનો ઉલ્લેખ કરવામાં આવેલ છે. ખાસ કરીને ભગવાન શ્રી કૃષ્ણએ ગાયનું મહત્વ સમજાવ્યું છે. ભગવાન કૃષ્ણજી ને ગાય ખૂબ જ પસંદ હતી અને તેઓ દરરોજ તેની સેવા કરતા હતા. ગ્રંથોમાં પણ ગાયને પૃથ્વીનું પ્રતીક માનવામાં આવે છે.</p><p>ભારતીય સંસ્કૃતિ ભગવાનની સર્વવ્યાપકતામાં માનનારી છે. જડ - ચેતન , ચરાચર સકલસૃષ્ટિમાં તે પરમાત્મ તત્વનો વિલાસ નિહાળે છે અને તેથી જીવનની વિકસન પરંપરામાં તે માત્ર માનવતા સુધી અટકતી નથી, <b>“ सर्वभूतहिते रता: '</b> એ તેનો આદર્શ છે. પ્રાણીમાત્ર પર પ્રેમ અને નહીં કે દયા એ તેને દૃષ્ટિ કોણ છે. પ્રાણીમાત્રમાં જો ભગવાન વસતો હોય તો તેના પર દયા કેમ થાય ? ભગવાન પર તો પ્રેમ કરાય અને કાં તો તેની પૂજા થાય. આ રીતે ભારતીય સંસ્કૃતિની દષ્ટિએ માનવના દિલમાં પ્રાણીમાત્રને માટે આદર હોવો જોઈએ. ભારતીય સંસ્કૃતિ માનવને સમગ્ર સૃષ્ટિ પર આત્મૌપમ્ય દ્રષ્ટિથી પ્રેમ કરવાનું શીખવે છે. </p><p>સમગ્ર પ્રાણી સૃષ્ટિ પર પ્રેમ કરવાની માનવની અશક્તિ, મર્યાદા અને અશક્યતાને ધ્યાનમાં લઈને આપણા ઋષિઓએ પ્રાણી સૃષ્ટિના પ્રતીક તરીકે ગાય ઉપર પ્રેમ કરવાનો આદેશ આપ્યો. પૃથ્વીની ધારણામાં ગાયનો બહુ મોટો ફાળો છે.</p><p style="text-align: center;"><b>गोमिविप्रैश्च वेदैश्च सीतीमिः सत्यवादिभिः। </b></p><p style="text-align: center;"><b>अलुब्धैः दानशुरैश्च सप्तमिर्धापते महीः।।</b> </p><script async src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"
crossorigin="anonymous"></script>
<!-- Display ad preview Square -->
<ins class="adsbygoogle"
style="display:block"
data-ad-client="ca-pub-8587767590761881"
data-ad-slot="7101451319"
data-ad-format="auto"
data-full-width-responsive="true"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><p>ગાય, બ્રાહ્મણ, વેદ, સતીઓ, સત્યવાદિઓ, નિર્લોભી અને દાનવીરો આ સાત લોકોથી પૃથ્વીનું ધારણ થાય છે .</p><p> ” ઋષિઓએ જ્યારે ગાય ઉપર પ્રેમ કરવાનો આદેશ આપ્યો ત્યારે કદાચ હિંદુ શબ્દ પ્રચલિત પણ ન હતો . તેથી ગાય એ હિંદુ ધર્મનું પ્રતીક છે એમ માનવું એ ભૂલભરેલું છે. માનવની માનવેતર સૃષ્ટિ સાથે પ્રેમ કરવાની હિંમત જ ગો - પૂજામાં પરિચય મળે છે, મહમદે પણ કુરાનમાં ગાયની નિર્દોષતા અને પ્રસન્નતાનું વર્ણન કરી તેની પૂજાનો આદેશ આપ્યો છે.</p><p>ગાય માનવીને પોતાનું સર્વસ્વ આપે છે, તેનું દૂધ પીને માનવ પુષ્ટ બને છે. તેના સંતાનને હળમાં જેડી તે પિતાની ખેતીને લીલીછમ બનાવે છે. તેનું છાણ ઉપયુક્ત ખાતર બને છે. ગોમૂત્ર અનેક રોગો પર અકસીર ઔષધ પુરવાર થયું છે. આવા અનંત ઉપકારો જેણે માનવજાત પર કર્યા છે તે ગાય માટે માનવ જો કૃતજ્ઞ ન રહે તો તેની માણસાઈ જ કયાં રહી ? </p><p>ભારતીય સંસ્કૃતિ તો આનાથી પણ આગળ જાય છે. તેને ગાય તરફ જોવાની કેવળ ઉપયુક્તતાની દૃષ્ટિ માન્ય નથી. ગાયને જો માત્ર તેની ઉપયુક્તતા જોઈને જ સાચવવાની હોય તો જ્યારે તે નિરુપયોગી બને ત્યારે કસાઈવાડે મોકલતાં માણસ અચકાય નહીં. માનું દૂધ પીને બાળક ઉછરે છે એ રીતે જોતાં જેનું દૂધ પીને માણસ ઊછરે તે માતૃસ્થાને ગણાય. આ રીતે ગાય એ મનુષ્યની માતા છે અને મા એ ઉપયોગી હોય કે અનુપયોગી હંમેશાં પૂજ્ય છે. વાઘ સિંહો પિતાના પોષણને માટે ગાયને મારે છે. જ્યારે માનવ પોતાના પોષણ માટે ગાયને પાળે છે, પોષે છે, પૂજે છે; એમાં જ માનવની વિશેષતા છે. બીજા પ્રાણીની માદાનું દૂધ પીને ઊછરનાર કેવળ માનવ સંતાન જ છે એમાં માનવબુદ્ધિનું કૌતુક છે. તેમજ જેનું દૂધ પીને પોતે ઊછરે છે તેને માના પૂજ્ય સ્થાને મૂકવામાં તેના હૃદયના વિકાસનો પરિચય થાય છે. </p><p>ભારતીય સંસ્કૃતિએ ગાય સાથે સ્વજન જેવો સંબંધ બાંધ્યો છે. આ સંસ્કૃતિની છાયામાં ઊછરેલા માનવને જમવા બેસતાં પહેલાં ગાઠામાં બાંધેલી ગાય યાદ આવતી. તેને ઘાસ નીરી પછી પોતે જમવા બેસતો. આજે પણ હજી ઘણા કુટુંબમાં ગો - ગ્રાસ કાઢવાની પ્રથા છે. મને ભૂખ લાગે તેમ ગાયને પણ ભૂખ લાગે છે, તેને પણ તરસ લાગે છે. આ બધો વિચાર કરી ભાવપૂર્ણ એવો માણસ વાત્સલ્ય ભાવથી તેને પંપાળી પાણી પિવડાવતો. ગાયની આંખમાં પણ મૂક પ્રેમનાં દર્શન થતા આપણા પૂર્વજો ગાયની ભાવભરી માવજત કરતા. તે મૂક છે તેથી તેનું પહેલું સ્મરણ અને તેના દ્વારા સમગ્ર પ્રાણીસૃષ્ટિનું સ્મરણ.</p><p>ગાયનું મહત્વ ભગવાન શ્રી કૃષ્ણે ઘણુ વધાર્યું, ગાયના ગુણાને લક્ષમાં રાખી પોતાના જીવનમાં તેને વણી લીધા. ગાયને જીવનનું અંગ બનાવી પોતે ફક્ત કૃષ્ણ ન રહેતાં ગોપાલ -કૃષ્ણ થયા. તેમણે ગાયોને એટલો બધો પ્રેમ આપ્યો હતો કે તેમની મુરલીની ધૂન સાંભળતાં જ ધેનુઓ ગાંડી બનીને દોડી આવતી. ગોવર્ધન પૂજાનો મહિમા સમજાવી તેમણે ગોકુળમાં ઘી દૂધની રેલં છેલ કરી મૂકી હતી. </p><p>ગાય પરોપકારી તો છે જ .પરંતુ તેના પરોપકારની સાથે સાથે તેનો વાગોળવાનો ગુણ પણ ધ્યાન ખેંચે એવો છે. ઘાસને વાગોળી વાગોળીને તેનું દૂધમાં રૂપાંતર કરી નાખનાર ગાયને સુપાત્ર ગણવામાં આપી છે. જ્યારે દૂધ પીને પણ વિષ ઓકનાર સાપને અપાત્ર ગણવામાં આવ્યો છે. </p><p>આપણે પણ આપણી પાસે આવતા વિચારો કે મંતવ્યોને તરત સ્વીકારી ન લેતાં, ગાયની માફક વાગોળીએ, તેના પર ચિંતન, મનન કરીએ તો સમાજમાં થતા ઘણા અનર્થો અટકશે. તેમજ વાગોળીને બહાર પડેલા વિચારો આપણા માટે તેમજ સમાજ માટે શુભદાયી અને પુષ્ટિદાયી બનશે. </p><p>ગાયની સાથેના ઐકયને આપણા પૂર્વજોએ કેટલું પ્રાધાન્ય આપ્યું હતું તે નીચેના સ્લોક પરથી સ્પષ્ટ થાય છે: </p><p style="text-align: center;"><b>गाँव में अग्रत: सन्तु गाँव मे सन्तु पृष्ठतः <span style="text-align: center;">।</span></b></p><p style="text-align: center;"><b>गाँव मे हृदये सन्तु गवां मध्ये वसाम्यहम् <span style="text-align: center;">।।</span><span style="text-align: center;"> </span></b></p><script async src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"
crossorigin="anonymous"></script>
<!-- Display ad preview Square -->
<ins class="adsbygoogle"
style="display:block"
data-ad-client="ca-pub-8587767590761881"
data-ad-slot="7101451319"
data-ad-format="auto"
data-full-width-responsive="true"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><p>“ મારી આગળ ગાયો રહો મારી પાછળ ગાયો રહો , મારા હૃદયમાં ગાયો રહો અને ગાયની વરચે હું વસું છું, ' ભારતીય સંસ્કૃતિની દષ્ટિથી ગાય એ વિભૂતિ છે. તેથી આ સંસ્કૃતિ ગોહત્યા કરવાની વિરુદ્ધ છે. આપણા શાસ્ત્રો કહે છે કે ગાયમાં તેત્રીસ કરોડ દેવી-દેવતાઓનો વાસ છે.</p><p><b>सर्वोपनिषदो गावो</b>- આ દૃષ્ટિથી ઉપનિષદ એ ગાય છે. તેથી મારી આગળ ઉપનિષદના વિચારો રહો અને મારો જીવનપંથ ઉજજવળ કરો, મારા જીવન માર્ગમાં પ્રકાશ પાથરો મારી પાછળ ઉપનિષદના વિચારો રહો અને મારાં જીવનવ્રતો તેનું રક્ષણ કરો અને મારું હૃદય ઉપનિષદના વિચારોથી રંગાયેલું રહો. હું ઉપનિષદના વિચારમાં રહું અર્થાત મારો સમગ્ર જીવન વ્યવહાર હું શ્રુતિ ને પૂછીને ચલાવું. ઉપનિષદોના વિચારોનું જ ભગવાને દોહન કરીને ગીતારૂપી દૂધ જગત સામે પીવા માટે મૂકયું છે.</p><p><b>सर्वोपनिषदो गावो दोग्धा गोपालनन्दनः । </b></p><p><b>पार्यो वत्स सुधीर्मोक्ता दुग्धं गीताऽमृतं महत्।।</b></p><p>ગીતા એ મારા જીવનને પથપ્રદર્શક ગ્રંથ રહો. </p><p>વળી ગો શબ્દના સંસ્કૃતમાં ઘણા અર્થ છે . </p><p style="text-align: center;"><b>विना गोरसं को रसो मोजनेषु ? ( ગાય ) </b></p><p style="text-align: center;"><b>विना गोरसं को रसो भूपतिषु ? ( બાહુ ) </b></p><p style="text-align: center;"><b>विना गोरसं को रसो कामिनीषु ? ( દૃષ્ટિ ) </b></p><p style="text-align: center;"><b>विना गोरसं को रसो हि द्विजेषु ? ( વાણી )</b></p><p>અર્થાત્ ગોરસ ( દૂધ , દહીં , ઘી ) વગરના ભોજનમાં શો રસ ? ગોરસ ( બાહુબળ ) વગરના ભૂપતિનું શું મહત્ત્વ ! ગોરસ ( સુદષ્ટિ - સારી આંખો ) વગરની સ્ત્રીનું શું સૌદર્ય ? અને ગોરસ ( વાણી ) વગર દ્વિજનો શો અર્થ ? </p><p>બધાં જ અર્થમાં ગો - પૂજા આપણા જીવનમાં સાકારિત થાય એવી ભગવાન યોગેશ્વરના ચરણે પ્રાર્થના !</p><p><br /></p><p><span style="color: red;"><b>👉 </b></span><b style="color: red;">વધુ માં વાંચો:<a href="https://www.swadhyay.online/2021/03/utsavdarshan-shraddh-date-vidhi-importance-majesty.html">ઉત્સવ દર્શન :શ્રાદ્ધ-શ્રાદ્ધનું મહત્વ અને તેનું પ્રકૃતિલક્ષી કારણ.</a></b></p><div><br /></div>
<marquee><font color="#5d17eb" size="4"><b>🙏</b></font><font color="#5d17eb" style="font-size: large; font-weight: bold;">જય યોગેશ્વર<font size="4"><b>🙏</b></font></font></marquee> <div><br /></div><div><br /></div><div style="text-align: center;"><b>તમે આકાશી સુરજ નો ઝળહળ અવતાર ...</b></div><div style="text-align: center;">
<iframe allow="accelerometer; autoplay; clipboard-write; encrypted-media; gyroscope; picture-in-picture" allowfullscreen="" frameborder="0" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/sc0IDb1Hr8o" title="YouTube video player" width="560"></iframe></div>We Love Pandurang Shastri Athavalehttp://www.blogger.com/profile/13090692182460605722noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-276093091422247292.post-3877316966340921282021-04-03T19:32:00.010+05:302021-11-08T17:22:12.827+05:30કુતુહલમ: ત્વદર્થમ્ નો પ્રયોગ શું છે ?<h1 style="background-color: white; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-left-style: none; border-left-width: 0px; border-right-style: none; border-right-width: 0px; border-top: 1px solid rgb(0, 0, 0); line-height: 20px; margin: 10px 0px; padding: 10px 0px 5px; text-align: center; vertical-align: baseline;"><font face="" size="3">કુતુહલમ: ત્વદર્થમ્ નો પ્રયોગ શું છે ?</font></h1><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjIzaTg4s2QbNZaBWvgY3Am1msI-Dd5xDUCAAEkTNJk8ZH1Y5MPoZF37n4h4yW9hRtDoBy3sj0OAS78gJU8AWOAqLWW6GNmqyjBKl3NCgRj_DtYZTBU1q3ZSg3LUOezjliGAi-muw0s_7Y/s750/kutuhalam-what-is-the-experiment-of-tvadartham-tvadartham-meaning-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="kutuhalam-what-is-the-experiment-of-tvadartham-tvadartham-meaning-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online" border="0" data-original-height="400" data-original-width="750" height="171" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjIzaTg4s2QbNZaBWvgY3Am1msI-Dd5xDUCAAEkTNJk8ZH1Y5MPoZF37n4h4yW9hRtDoBy3sj0OAS78gJU8AWOAqLWW6GNmqyjBKl3NCgRj_DtYZTBU1q3ZSg3LUOezjliGAi-muw0s_7Y/w320-h171/kutuhalam-what-is-the-experiment-of-tvadartham-tvadartham-meaning-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.jpg" title="કુતુહલમ: ત્વદર્થમ્ નો પ્રયોગ શું છે ?" width="320" /></a></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><script async src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"
crossorigin="anonymous"></script>
<!-- Display ad Horizontal preview -->
<ins class="adsbygoogle"
style="display:block"
data-ad-client="ca-pub-8587767590761881"
data-ad-slot="1993503368"
data-ad-format="auto"
data-full-width-responsive="true"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><p><span style="font-size: medium;">માનવ ઇતિહાસમાં કેટલાય મહાન વ્યક્તિત્વ, સંત, ઋષિ, મહાત્મા થયા છે કે જેમણે માનવ સમાજને સમયની આવશ્યકતા અનુસાર માર્ગદર્શન આપ્યું છે. તેઓ સમાજ પર એમની એ છાપ છોડીને ગયા. એમના વિચારોએ માનવતાને એક નવી દિશા બતાવી અને એક નવા યુગની શરૂઆત કરી. આવું જ એક જીવન છે ઈસા મસીહ. જે કર્મકાંડ અને રૂઢિવાદની તરફ વધતા સમાજમાં ઈશ્વર માટે સાચો પ્રેમ જગાડીને ઇસુએ નૈતિક મૂલ્ય પ્રસ્થાપિત કર્યા. એટલે ૨૦૦૦ વર્ષો પછી પણ આજે વિશ્વના કરોડો લોકો માટે એમનું જીવન સન્માનનીય અને પૂજનીય છે એમનું ચરિત્ર કેટલું મહાન હશે કે આખા યુરોપ અને અમેરિકામાં કાળક્રમ એમના અસ્તિત્વના આધારે બન્યું એટલે કે <b>B.C ( Before Christ - ઇસ.પૂર્વે )</b> અને <b>A.D ( After the Death - ઈસવી).</b> </span></p><p><span style="font-size: medium;">મધ્યપૂર્વ વિસ્તારોમાં મોહમ્મદ પયગંબર સાહેબે સમાજમાં ઐક્ય સ્થાપિત કર્યું અને ઉન્નત જીવન જીવવાની પ્રેરણા આપી. એવી મહાન આત્માઓ, જેમણે માનવતાના ઉત્થાન માટે ભગવાનની સાથે અથાગ કામ કર્યું. જે દૈવી ભગવદ અંશની અભિવ્યક્તિ છે – આ સમજણ પૂજનીય दादाजीએ આપણને આપી. </span></p><p><span style="font-size: medium;">આવા જીવન ચરિત્રોનો યુવાકેન્દ્રમાં અભ્યાસ કરીને આપણે એમને આપણા શબ્દો દ્વારા નમસ્કાર કર્યા. આ નમસ્કાર કરવાનો એક રસ્તો છે, પરંતુ दादाजीએ આપણને બીજો રસ્તો બતાવ્યો – કંઈક <b>“ કૃતિ "</b> દ્વારા નમસ્કાર. આ સમજણ અને પ્રેમ વ્યક્ત કરવા માટે આપણને કંઈક નાવિન્ય અને વિશેષ પ્રયોગો આપ્યા. હવે કેટલાય વર્ષોથી આપણે <b>GOOD FRIDAY</b> ના દિવસે ચર્ચમાં જઈએ છીએ અને નારાયણ ઉપનિષદનું પારાયણ કરીએ છીએ. તેવી જ રીતે મધ્ય પૂર્વ દેશોમાં સ્વાધ્યાય પરિવાર મોહમ્મદ પયગંબર પ્રત્યેનો આપણો પૂજ્યભાવ રક્ત સમર્પણના માધ્યમથી કરતો રહ્યો છે. આ વખતે રક્ત સમર્પણનો પ્રયોગ ઇંગ્લેન્ડ અને અમેરિકામાં પણ કરવાના છે. રક્ત સમર્પણ એક નિરાળો પ્રયોગ છે જેના માધ્યમ થી પ્રત્યેક વ્યક્તિ વિશ્વ નિર્માતા પ્રત્યે એમની કૃતજ્ઞતાની સમજણ વ્યક્ત કરે છે અને વિશ્વ ઐક્યની તરફ એક ડગલું વધે છે. </span></p><span style="font-size: medium;"></span><p><span style="font-size: medium;">ભગવાને ગીતામાં કહ્યું છે , “ હું દરેક જીવોમાં રહેલો છું , હું દરેકના જીવનનો કર્તા છુ -<b>सर्वस्य चाहं हृदि संनिविष्टॊ ... अहं वैश्वानरॊ भूत्वा "...</b>ઈસા મસીહે પણ આજ વાત એમના શબ્દોમાં કહી કે, <b style="font-style: italic;">It is not ye that speaketh but the spirit of the father that speaketh in you. </b>दादाजीએ આ સંકલ્પના ભગવદગીતામાંથી ઉઠાવી. दादाजी હુંમેશા કહે છે કે આપણો સંબંધ લોહીનો નહિ પણ લોહી બનાવવાવાળાનો છે આ વિચાર આપણને આખા વિશ્વ સાથે જોડી દે છે. આ વિચારો આપણા દિલો – દિમાગમાં સ્થિર થાય એમાંજ સાચું પરિવર્તન અને વિકાસ છે. આ એક એટલી સુંદર સંકલ્પના છે કે, આપણો વ્યવસાય, આર્થિક સ્થિતિ, શિક્ષણ, જાતિ, દેશ કે ધર્મથી અલગ હોવા છતાં પણ આપણે અંતિમતઃ એક જ છે.</span></p> <script async src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"
crossorigin="anonymous"></script>
<!-- Display ad Horizontal preview -->
<ins class="adsbygoogle"
style="display:block"
data-ad-client="ca-pub-8587767590761881"
data-ad-slot="1993503368"
data-ad-format="auto"
data-full-width-responsive="true"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><p><span style="font-size: medium;">રક્ત સમર્પણના આ પ્રયોગમાં, સ્વાધ્યાયી પોતાનું રક્તદાન કરે છે. શા માટે ? એમાં બે વાતો છે . </span></p><p><span style="font-size: medium;">૧) આપણે ભગવાનને આપની કૃતજ્ઞતા, કેવળ વિચારોથી નહિ પરંતુ કૃતિ દ્વારા, જેને હું મારુ સમજુ છું (રક્ત) એ આપીને વ્યક્ત કરવા ઈચ્છીએ છીએ.</span></p><p><span style="font-size: medium;">૨) મારો જે સંબંધ દરેક બીજા માણસ સાથે છે. આ સંબંધ ને સમજીને, આ દૈવી સંબંધ દ્વારા હું માનવ જાતિ સાથે એક થવા ઈચ્છું છું. </span></p><p><span style="font-size: medium;">આપણો સંબંધ લોહી બનાવવા વાળા ના લીધે છે. એટલા માટે આ કૃતિની પાછળ નો ભાવ એ છે કે મારું લોહી બીજા માનવ માં ભળી જાય. આ “ અમે એક છીએ “ આ વાત નો અનુભવ કરવાનો એક વિશિષ્ટ રસ્તો છે. એટલા માટે આ પ્રક્રિયા માં પાવિત્ર્ય છે. આ કૃતિ દ્વારા હું મારા અને માનવ જાતિ વચ્ચે ના આ સંબંધની સમજણને વધુ દઢ કરી રહ્યો છું, હું સંપૂર્ણ માનવ જાતી સાથે જોડાયેલો છું. આ વિચાર જાતે જ એક પવિત્ર વિચાર છે. </span></p><p><span style="font-size: medium;">રક્ત સમર્પણ આ સંકલ્પનાનુ એક વ્યક્તિકરણ છે.</span></p><span style="font-size: medium;"></span><p><span style="font-size: medium;">સમર્પણ એટલે અર્પણ કરવાની કૃતિ. “ સમર્પણ “ માં કૃતજ્ઞતાની ભાવના છે . આ માત્ર દાન નથી. સમર્પણ માં ભાવ છે, પ્રેમ નો પવિત્રનો કેવળ મારી સંતુષ્ટિ અને વિકાસ માટે છે. આ સમર્પણ એક પવિત્ર વ્યક્તિ, એક દેવી વિચાર ને છે એટલા માટે સમર્પણ માં એક વિશેષ ભાવ છે. સ્વાધ્યાયીઓના રક્ત સમર્પણની પાછળ આજ ભાવ છે.</span></p><p><span style="font-size: medium;">આ પ્રયોગ એક પ્રયત્ન છે. મહાન ચરિત્ર ઈસા મસીહ ને યાદ કરવાનો, એ નિર્માતા ના પ્રત્યે કૃતજ્ઞતા વ્યક્ત કરવાનો, જે આપણું લોહી બનાવે છે અને આપણને જીવન આપે છે. માનવ જાતિ માં રહેલા આ દૈવી સંબંધનો અનુભવ કરવાનો અને કઈક दादाजी ને સમર્પણ કરવાનો - જેઓએ આપણને આવા પ્રયોગ અને આટલો સુંદર દૃષ્ટિકોણ આપ્યો.</span></p>
<span style="font-size: medium;"><marquee><font color="#5d17eb"><b>🙏</b></font><font color="#5d17eb" style="font-weight: bold;">જય યોગેશ્વર<font><b>🙏</b></font></font></marquee> </span><div><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div><span style="font-size: medium;"><br /></span></div><div style="text-align: center;"><b><span style="font-size: medium;">તમે આકાશી સુરજ નો ઝળહળ અવતાર ...</span></b></div><div style="text-align: center;">
<iframe allow="autoplay; clipboard-write; encrypted-media; picture-in-picture; web-share" allowfullscreen="true" frameborder="0" height="282" scrolling="no" src="https://www.facebook.com/plugins/video.php?href=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2Fstudyoftheself%2Fvideos%2F188400836427859%2F&width=500&show_text=false&appId=1694577477248639&height=282" style="border: none; overflow: hidden;" width="500"></iframe></div>We Love Pandurang Shastri Athavalehttp://www.blogger.com/profile/13090692182460605722noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-276093091422247292.post-9265925826920967492021-03-27T17:29:00.018+05:302022-06-20T12:30:29.248+05:30Utsav darshan: Holi | Dhuleti<h1 style="background-color: white; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-left-style: none; border-left-width: 0px; border-right-style: none; border-right-width: 0px; border-top: 1px solid rgb(0, 0, 0); line-height: 20px; margin: 10px 0px; padding: 10px 0px 5px; text-align: center; vertical-align: baseline;"><font face="" size="3">ઉત્સવ દર્શન: હોળી | ધુળેટી </font></h1><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtw9phPLn7ig9mWezkrCoUZPlnZfgNDIAvLStHp1So78vzgn6fsGnTMBwYDCR_oHd7n1V6J66IN6d1QIIiGC0mNyL_E4JDeJ8AZHYRZtgAda6jRrtuwabFan2mRrJRHv92d48Q_4Jrb8k/s750/utsav-darshan-holi-dhuleti-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="holi 2021 holika prahlad hiranyakashyapu Kama dahana Dolayatra holi festival holi festival 2021 holi 2021 date holi celebration holi 2021 usa holi date holi art holi aayi re holi activities holi and dhuleti 2021 holi at home holi background images holi bhajan holi bhajan lyrics holi celebration near me holi colors holi celebration 2021 holi celebration 2021 near me holi color festival holi date 2021 holi decoration ideas holi events near me holi events 2021 holi events near me 2021 holi events holi emoji holi festival of colors holi food holi for kids holi festival 2021 date holi festival near me holi festival india dhuleti 2021 dhuleti date 2021 dhuleti 2021 date gujarat dhuleti 2021 date in india calendar dhuleti kab hai holi and dhuleti 2021 dhuleti celebration in ahmedabad dhuleti party in ahmedabad dhuleti events in ahmedabad dhuleti baby photoshoot dhuleti background dhuleti best wishes best dhuleti quotes dhuleti celebration in vadodara dhuleti celebration in ahmedabad 2021 dhuleti celebration in rajkot dhuleti caption dhuleti celebration in surat dhuleti caption in hindi dhuleti caption in gujarati dhuleti drawing define dhuleti holi dhuleti drawing dhuleti 2021 day dhuleti essay dhuleti event in vadodara dhuleti essay in english dhuleti essay in hindi dhuleti event in surat dhuleti festival dhuleti images free download holi dhuleti festival caption for dhuleti status for dhuleti dhuleti greetings dhuleti gif images dhuleti geet dhuleti gana gujarati dhuleti dhuleti 2021 gujarat dhuleti holi dhuleti holidays 2021 dhuleti hd wallpaper dhuleti hashtag dhuleti hindi dhuleti hindi status dhuleti hd photos dhuleti in 2021 dhuleti images dhuleti in march 2021 dhuleti ki shubhkamnaye dhuleti ka video dhuleti ka gana dhuleti ka meaning dhuleti love status dhuleti love shayari dhuleti meaning dhuleti messages dhuleti messages in gujarati dhuleti nibandh dhuleti na video dhuleti na phota dhuleti ni shubhkamna dhuleti no video dhuleti na song dhuleti on 2021 quotes on dhuleti date of dhuleti in 2021 images of dhuleti #holidhuleti #holidhuleti2021 #holidhuleticelebration #holidhuleti2k21 #dolayatra #Hiranyakashyapu #holika #prahlad #kamadahana #vasantotsav" border="0" data-original-height="400" data-original-width="750" height="171" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgtw9phPLn7ig9mWezkrCoUZPlnZfgNDIAvLStHp1So78vzgn6fsGnTMBwYDCR_oHd7n1V6J66IN6d1QIIiGC0mNyL_E4JDeJ8AZHYRZtgAda6jRrtuwabFan2mRrJRHv92d48Q_4Jrb8k/w320-h171/utsav-darshan-holi-dhuleti-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.jpg" title="Utsav darshan: Holi | Dhuleti" width="320" /></a></div><script async src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"
crossorigin="anonymous"></script>
<!-- Display ad Horizontal preview -->
<ins class="adsbygoogle"
style="display:block"
data-ad-client="ca-pub-8587767590761881"
data-ad-slot="1993503368"
data-ad-format="auto"
data-full-width-responsive="true"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><h1 style="text-align: left;">હોળી:</h1><p>ફાગણ સુદ પુનમ એટલે હોલિકોત્સવ, તે દિવસે લોકો થોડા મુક્ત મને વિહરે છે . કડક શિસ્ત અને શિથિલ સ્વૈરાચાર ની વચ્ચેનું મધ્યમ બિંદુ જે શોધી શકે તે જ હોળીનો ઉત્સવને મનભર માણી શકે.</p><p>હોળી, જેને રંગોનો તહેવાર પણ કહેવામાં આવે છે, તે ભારત(india), સુરીનામ(suriname), ગુયાના(guyana), ટ્રિનિદાદ(Trinidad), યુનાઇટેડ કિંગડમ(United Kingdom) અને નેપાળ(Nepal)માં ભારે લોકચાહના ધરાવતો હિંદુ તહેવાર છે. તેને <b>'દોલયાત્રા'</b> કે <b>'વસંતોત્સવ'</b> તરીકે પણ ઓળખવામાં આવે છે.</p><p>આ તહેવારનો પ્રથમ દિવસ હોળી અને બીજો દિવસ ધુળેટી તરીકે ઓળખાય છે. હોળી ફાગણ માસની પુનમનાં દિવસે મનાવવામાં આવે છે. આ દિવસે સાંજે ગામનાં પાદર કે મુખ્ય ચોક જેવા સ્થાન પર છાણા, લાકડાં ની <b>'હોળી'</b> ખડકવામાં આવે છે. ત્યાર બાદ બધાં લોકો ત્યાં વાજતે ગાજતે (ઢોલ,શરણાઇ જેવાં વાજીંત્રો વગાડતાં) એકઠા થાય છે અને હોળી પ્રગટાવવામાં આવે છે. લોકો તેની પ્રદક્ષિણા કરે છે તેમજ શ્રીફળ વગેરે પવિત્ર મનાતી વસ્તુઓથી તેમનું પૂજન કરે છે. જો કે ભારતમાં વિવિધ પ્રાંતો અને સમુદાયોમાં હોળીની ઉજવણીની અલગ અલગ રીતો હોય છે, પરંતુ દરેકની ભાવના એક જ હોય છે કે હોળી પ્રગટાવી અને આસુરી તત્વોનો નાશ કરવો અને દૈવી શક્તિઓનું સન્માન કરવું. હિંદુ ધર્મમાં આને લગતી <b>"હોલિકા અને પ્રહલાદ"</b>ની કથા બહુ જાણીતી છે.</p><p>આંધ્ર પ્રદેશમાં હોલિકા દહનનો તહેવાર <b>"કામ દહન"</b> તરીકે ઓળખાય છે.</p><p>હોળીનો ઉત્સવ વસંતને વધાવતો ઉત્સવ ! પરંતુ વસંતના વૈભવમાં પણ સંયમનું સૂત્ર ભુલાવું જોઇએ નહીં . ભગવાન શિવજીએ કરેલું કામ - દહન પણ એક સુંદર વાત સમજાવી જાય છે . વસંતને નિમિત્ત બનાવીને જો કામ શિવત્વ ઉપર હુમલો કરવાનો પ્રયત્ન કરે તો તે પિતાને વિનાશ સર્જે છે . મર્યાદામાં રહે તો કામ એ ભગવાનની વિભૂતિ છે અને મર્યાદા ચૂકે તો તે આત્મઘાતક બને. </p><script async src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"
crossorigin="anonymous"></script>
<!-- Display ad preview Square -->
<ins class="adsbygoogle"
style="display:block"
data-ad-client="ca-pub-8587767590761881"
data-ad-slot="7101451319"
data-ad-format="auto"
data-full-width-responsive="true"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><h3 style="text-align: left;">કથાઓ:</h3><p>હોળીના ઉત્સવની પાછળ રહેલી કથા પણ ખૂબ જ પ્રસિદ્ધ છે. એક માન્યતા અનુસાર, હિરણ્યકશ્યપુ નામે એક રાક્ષસ હતો. અને તેમને બ્રહ્માજીનું વરદાન હતું કે તે 'દિવસે કે રાત્રે, ઘરની અંદર કે બહાર, ભુમિ પર કે આકાશમાં, માનવ દ્વારા કે પ્રાણી દ્વારા, અસ્ત્ર કે શસ્ત્ર દ્વારા તેનું મૃત્યુ થશે નહીં', આ વરદાનને કારણે તે લગભગ અમર બની ગયો કે તેને મારવો તે લગભગ અસંભવ થઇ ગયું. આથી તે અભિમાની અને અત્યાચારી બની ગયો, તથા સ્વર્ગ અને પૃથ્વિ પર બધેજ હાહાકાર મચાવી દીધો. તેમણે ઇશ્વરને પૂજવાનું પણ બંધ કરાવ્યું અને પોતાની પૂજા કરાવવાનું શરૂ કર્યું. તેને સર્વત્ર હિરણ્ય એટલે કે સોનું જ દેખાય ! ભોગ જ એના જીવનનો પ્રધાન ભાવ હતો . રાક્ષસ એટલે ખાઓ , પીઓ અને મઝા કરો એવી મનોવૃત્તિનો માનવ ; ભોગ સિવાય જે હાલે નહીં અને સ્વાર્થ સિવાય ડગલું ભરે નહીં . તેના રાજ્યમાં પણ તેણે સૌને રોટલો અને ઓટલો મળે તેટલું જ જોવાના પ્રયત્ન કર્યો ,લોકોના ભાવજીવન તરફ તેણે સદંતર દુર્લક્ષ્ય સેવ્યું, પોતાની જાતને જ ભગવાન સમજનાર તે બીજા ભગવાનનો કયાંથી સ્વીકાર કરે ? </p><p>કાદવમાં કમળની માફક તેને ત્યાં પ્રહલાદ જેવો ભક્તપુત્ર જન્મ્યો. પ્રહૂલાદ જ્યારે ગર્ભ માં હતો ત્યારે તેની માતા નારદના આશ્રમમાં રહી હતી ; ત્યાંના સંસ્કારોની અસર પ્રહૂલાદ પર પડી હતી . પ્રહલાદનું અંતઃકરણ ભગવદ્ ભક્તિથી ભરેલું હતું. પ્રહલાદ, ભગવાન વિષ્ણુનો ભક્ત હતો. તેને કંઇ કેટલાં પ્રલોભનો તથા ડર બતાવી તેમણે ઇશ્વર ભક્તિથી દુર કરવાના પ્રયત્નો કર્યા પરંતુ પ્રહલાદ ડગ્યો નહીં અને પોતાની ભક્તિ ચાલુ રાખી. તેના પિતાએ તેને બદલવાના અનેક પ્રયત્નો કર્યા પણ નિષ્ઠાવાન બાળકને બદલવામાં તે અસમર્થ રહ્યો.ત્યાર બાદ તેણે તેને મારવાના પ્રયત્ન શરૂ કર્યા . તેણે પ્રહલાદને મારવા માટે પણ કંઇ કેટલા ઉપાય કર્યા, પરંતુ ઇશ્વરકૃપાથી તે દરેક વિફળ રહ્યા. પ્રહલાદનો ઈશ્વરવાદ જો સર્વત્ર ફેલાઈ જાય તો ભોગવાદ પર ઊભા રહેલા તેના રાજ્યનાં મૂળિયાં હચમચી જાય. આસુરી વૃત્તિનો બાપ , દીકરાની આવી વાતો કેમ સાંખી લે ? પ્રહલાદને મારવાના અનેક પ્રયત્નોમાંનો એક પ્રયત્ન એટલે તેને જીવતા જ અગ્નિમાં બાળી મૂકવો . પ્રહલાદે અગ્નિમાંથી ઉઠીને ભાગી ન જાય માટે તેને તેની ફોઈના ખેાળામાં બેસાડવો. હિરણ્યકશ્યપુની બહેન હોળિકાને વરદાન હતું કે જો તે સદ્રવૃત્તિના માનવને કનડશે નહીં તો અગ્નિ તેને બાળશે નહીં. પોતાના ભાઈના આગ્રહને વશ થઈને હોલિકાએ પ્રહલાદને ખોળામાં લઈને અગ્નિમાં બેસવાનું કબૂલ્યું . પરિણામ જે આવવું જોઇએ તે જ આવ્યું . હોલિકા બળીને ભસ્મ થઈ ગઈ જ્યારે સદ્વૃત્તિનો ઈશ્વરનિષ્ઠ પ્રલાદ હસતા રમતા બહાર આવ્યો. પ્રહલાદ નાનો હતો , જગતમાં પણ સદ્વૃવૃત્તિના લોકો અલ્પ સંખ્યામાં જ હોય છે . પરંતુ જો તેઓ સંનિષ્ઠ હોય , પ્રભુનિષ્ઠ હોય તેમજ તપસ્વી અને ક્રિયાશીલ હોય તે વ્યાપક એવી અસદ્વૃત્તિ પણ તેમને મારી શકતી નથી. આવો અનુપમ સંદેશ હાળીનો ઉત્સવ આપણને આપે છે. આમ હોલિકાનું દહન થયું તે ઘટના હોળી ઉત્સવનું કારણ બની.</p><p>પછીથી ભગવાન વિષ્ણુ દ્વારા હિરણ્યકશિપુનાં વધની કથા આવે છે, જેમાં વિષ્ણુએ નૃસિંહ અવતાર ધારણ કરી (જેમાં ભગવાનનું અડધું શરીર મનુષ્યનું અને અડધું સિંહનું છે) અને બરાબર સંધ્યા સમયે, ઘરનાં ઉંબરા વચ્ચે, પોતાનાં ખોળામાં પાડીને, પોતાનાં નખ દ્વારા ચીરી નાખી, હિરણ્યકશિપુનો વધ કર્યો. આમ આસુરી શક્તિઓ પર દૈવી શક્તિઓના વિજયનું આ પર્વ છે.</p><p>આ ઉપરાંત અન્ય કથાઓ પણ પ્રચલિત છે. જેમાં રાધા અને કૃષ્ણનાં દિવ્ય પ્રેમની કથા તથા શિવજી દ્વારા કામદહનની કથા પણ છે.</p><p>હોળી બ્રહ્માંડમાં તેજનો તહેવાર પણ છે. આ તહેવાર દરમિયાન, બ્રહ્માંડમાં અલગ અલગ તેજકિરણો પ્રસરે છે, જે વાતાવરણમાં અલગ અલગ રંગો અને આભાઓ પ્રકાશિત કરે છે.</p><script async src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"
crossorigin="anonymous"></script>
<!-- Display ad preview Square -->
<ins class="adsbygoogle"
style="display:block"
data-ad-client="ca-pub-8587767590761881"
data-ad-slot="7101451319"
data-ad-format="auto"
data-full-width-responsive="true"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><h3 style="text-align: left;">હોલિકા પૂજન શા માટે?</h3><div>પ્રશ્ન એ થાય છે કે જે હોલિકાએ પ્રહલાદ જેવા પ્રભુભક્તને બાળવાનો પ્રયત્ન કર્યો તે હોલિકાનું હજારો વર્ષથી આપણે પૂજન શા માટે કરીએ છીએ ? હોલિકાના પૂજનની પાછળ એક બીજી જ વાતનું સ્મરણ રહેલું છે. જે દિવસે હોલિકા પ્રહલાદને લઈને અગ્નિમાં બેસવાની હતી તે દિવસે નગરના બધા લોકોએ ઘર-ઘર માં અગ્નિ પ્રગટાવીને પ્રહલાદને ન ખાળવા અગ્નિદેવને પ્રાર્થના કરી હતી. લોકહૃદયને પ્રહલાદે કેવું જીતી લીધું હતું તેનું આ ઘટનામાં પ્રતિબિંબ પડે છે. અગ્નિએ લોકોની અંત:કરણની પ્રાર્થના સ્વીકારી અને લોકોએ ઇચ્છયું હતું તેવું જ થયું. હોલિકા નષ્ટ થઈ અને અગ્નિ કસોટી માંથી પાર ઊતરેલો પ્રફ્લાદ નર શ્રેષ્ઠ બન્યો. પ્રહલાદને બચાવવાની પ્રાર્થના રૂપે ચાલુ થયેલી ઘર-ઘર ની અગ્નિપૂજાએ કાળક્રમે સામુદાયિક પૂજાનું રૂપ લીધું અને તેમાંથી જ ધીરે-ધીરે ચોરેચૌટે ચાલતી રહેલી હોલિકા પૂજા શરૂ થઈ. એ રીતે જોતાં હોલિકા પૂજન એ અસદ્વૃત્તિ ના નાશ માટે તેમજ સદ્વૃત્તિના રક્ષણ માટે લોકોના હૃદયમાં રહેલી શુભ ભાવનાનું પ્રતીક છે . અને તેથી જ લોકો હર્ષ પૂર્વક હોલિકાનું સ્વાગત કરે છે.</div><div><br /></div><div><h3 style="text-align: left;">ધુળેટીનો અર્થ શું છે ? આપણે ધુળેટી કેમ ઉજવીએ છીએ?</h3><div>હોળીનાં બિજા દિવસે ધુળેટી મનાવાય છે. હોલિકાદહનથી ખુશ થયેલા લોકોએ ઉત્સવ મનાવ્યો . આ તહેવાર <b>'રંગોનો તહેવાર'</b> એટલેજ કહેવાય છે કે આનંદના વાતાવરણથી રંગીન બનેલા લોકો એકબીજા પર રંગ, ગુલાલ વગેરે ઉડાડવા લાગ્યા . કોઈકે વળી ધૂળ ઉડાડવાનું શરૂ કર્યું અને તેમાંથી ધૂળેટી સર્જાઇ છે. આસમાની રંગો અને ધરતીની ધૂળનું આ ઉત્સવમાં મિલન સર્જાયુ . નાના મોટાના ભેદ ભૂલી , મહેલ અને ઝૂંપડીના લોકો એકત્ર આવી ઉલ્લાસથી નાચવા લાગ્યા. આમાં પ્રહલાદ જેવા મહાપુરુષનું કતૃત્વ દેખાય છે. આ દિવસે સવારથી સૌ કોઇ નાના મોટા એકબિજા પર અબિલ, ગુલાલ તેમજ કેસુડાનાં રંગો છાંટી પોતાનો ઉત્સાહ અને આનંદ વ્યક્ત કરે છે. જો કે હવેનાં સમયમાં ક્યાંક ક્યાંક રસાયણિક રંગોનો ઉપયોગ પણ કરાય છે, જેનો ઉપયોગ બને તેટલો ટાળવો હિતાવહ છે.</div><p>પ્રહલાદે નાનાં , મોટાં સૌને પ્રાણવાન બનાવ્યા છે . હિરણ્યકશ્યપુને મારવા થાંભલામાંથી નરસિંહ પ્રગટ્યો તે આ જ , થાંભલા જેવા જડ, ચેતનાશૂન્ય અને નિષ્ક્રિય બની ગયેલા લોકોમાં પ્રહલાદે પ્રાણ પૂર્યા ; નરમાં સિંહ પ્રગટાવ્યો. નરમાંનો પ્રેમ અને સિંહમાં રહેલો અવિવેક કે સાહસ એકત્ર મળ્યા અને હિરણ્યકશ્યપુ હણાયો. લોકહૃદયમાં રહેલા પ્રહલાદ માટેના પ્રેમે લોકોને અવિવેકી બનાવ્યા ; અને તેમનામાં નિર્માણ થયેલી સાહસવૃત્તિએ તેમને હિરણ્યકશ્યપુને મારવા પ્રેર્યો . હિરણ્યકશ્યપુને નર કે પશુ , ઘરમાં કે બહાર , રાત્રે કે દિવસે કોઈ મારી ન શકે એવું જે વરદાન હતું તે તેની અતિશય કડક જાતરક્ષણની વ્યવસ્થાનું દ્યોતક છે . અસત્વૃત્તિ અંદરથી ડરેલી જ હોય છે . તે પોતાના રક્ષણની હુંમેશા આવી કડક વ્યવસ્થા જ રાખે છે . પરંતુ જનમાનસમાં જાગૃતિ નિર્માણ થયા પછી એ વિરાટ નરસિંહ પાસે અસત્વૃત્તિએ નમવું જ પડે છે . લોકજાગૃતિ અને લોકસંગઠન પાસે દુષ્ટવૃત્તિનો પરાભવ થાય છે ; એ વાત હોળી આપણને સમજાવે છે.</p></div><h3 style="text-align: left;">પરંપરા:</h3><p>ગુજરાત અને ખાસ કરી સૌરાષ્ટ્રમાં, હોળીને <b>'હુતાસણી' </b>થી પણ ઓળખવામાં આવે છે, હોળીના બીજા દિવસ ધુળેટીને <b>'પડવો'</b> કહેવામાં આવે છે. અમુક વિસ્તારોમાં હોળી પછીનાં બે કે ત્રણ દિવસ આ તહેવાર ઉજવાય છે, જેને <b>'બીજો પડવો'</b>,<b>'ત્રીજો પડવો'</b> એમ ગણવામાં આવે છે. આ દિવસોમાં પુરુષો દ્વારા દાંડીયા રાસ રમવાનો રિવાજ પણ, ખાસ કરીને પોરબંદર વિસ્તારમાં, છે. ઘણાં આદિવાસી વિસ્તારોમાં હોળી પ્રગટાવ્યા પછી તેની આસપાસ પારંપારીક નૃત્ય કરવામાં આવે છે. યુવાનો દ્વારા આ દિવસોમાં શોર્યપુર્ણ રમતો રમવામાં અને વિવિધ પારંપારીક હરીફાઇ યોજવામાં આવે છે, જેમકે ઘોડાદોડ, આંધળો પાટો, શ્રીફળ ફેંકવાની હરીફાઇ વગેરે. ગ્રામ્ય વિસ્તારોમાં ગામને પાદર આવેલા પૂર્વજોનાં પાળિયાઓનું પૂજન અર્ચન કરવામાં આવે છે. ઘણાં વિસ્તારોમાં હોળીનાં દિવસોમાં ગામ લોકો વાજતે ગાજતે ગામમાં બધાજ લતાઓ કે વિસ્તારોમાં ફરી અને હોળી માટેનો ફાળો (ગોઠ) ઉઘરાવવા નિકળે છે, આ લોકોને ઘૈરૈયાઓ કહેવાય છે.</p><p>હોળીનાં દિવસે જેને ત્યાં ગત વર્ષમાં દિકરાનો જન્મ થયો હોય તે લોકો સજીધજીને બાળકને હોળીની પ્રદક્ષિણા કરાવવા લાવે છે,તથા ગામલોકોને પતાસા તથા ખજુર વગેરેની 'લાણ' વહેંચે છે, આ પ્રસંગને દિકરાની વાડ કહેવામાં આવે છે.</p><script async src="https://pagead2.googlesyndication.com/pagead/js/adsbygoogle.js?client=ca-pub-8587767590761881"
crossorigin="anonymous"></script>
<!-- Display ad preview Square -->
<ins class="adsbygoogle"
style="display:block"
data-ad-client="ca-pub-8587767590761881"
data-ad-slot="7101451319"
data-ad-format="auto"
data-full-width-responsive="true"></ins>
<script>
(adsbygoogle = window.adsbygoogle || []).push({});
</script><h3 style="text-align: left;">સંગીતમાં હોળી:</h3><p>હોળીનાં દિવસે હોળી પ્રગટાવ્યા પછી મોડી રાત્રી સુધી હોળીની આસપાસ બેસી અને જે ગીતો કે દુહાઓ ગાવામાં આવે છે તેને <b>"હોળીનાં ફાગ"</b> તરીકે ઓળખવામાં આવે છે (આ પરંપરા હજુ અમુક ગ્રામ્ય વિસ્તારોમાં ચાલુ છે). આ હોળીનાં ફાગ એક પ્રકારે વસંતોત્સવનું પ્રતિક છે,જેમાં થોડી શૃંગારિક ભાષાનો ઉપયોગ થાય છે. આમાં પ્રકૃતિનું રસિક વર્ણન તેમજ સ્થાનિક પ્રેમગાથાઓ પણ વણી લેવાયેલાં હોય છે.</p><p>વૈષ્ણવ ધર્મમાં રાધા-કૃષ્ણ કે ગોપીજનો વચ્ચે રમવામાં આવતી હોળીનાં વર્ણનનાં સુંદર ગીતો મળી આવે છે. જે મહદાંશે વ્રજ ભાષામાં હોય છે.</p><p>ભારતનાં મહાન ભક્ત કવિઓએ પણ હોળીનું વર્ણન કરતા ભજનો લખ્યા છે જેમાં અમુક પ્રસિદ્ધ ગીતો જોઇએ તો: </p><p></p><ul style="text-align: left;"><li>"રંગ દે ચુનરિયા.."-મીરાં બાઈ, </li><li>"કિનુ સંગ ખેલું હોલી.."-મીરાં બાઈ.</li></ul><p></p><div data-block="true" data-editor="aseod" data-offset-key="bgi9v-0-0" style="background-color: white;"><div class="_1mf _1mj" data-offset-key="bgi9v-0-0" style="direction: ltr; position: relative;"><br /></div></div><p>અંત માં એટલુંજ કે... </p><p>હોળીમાં કેવળ નકામી ચીજો કે કચરો જ નહીં પણ આપણા જીવનમાં રહીને આપણને પજવતા રહેલા ખોટા વિચારો તેમજ મનના મેલ કે કચરાને પણ બાળવો જોઇએ . સંઘનિષ્ઠાને શિથિલ બનાવનાર ખોટા તર્ક – કુતર્કોનું હાળીમાં દહન કરવું જોઈએ . વળી શક્તિ અને સમજના અભાવમાં દિલમાં રહેલી કેવળ ભોળી ભાવના કે આશા પણ કાર્યસાધક બનતી નથી ; તેથી જડવાદ કે ભાગવાદની સામે લડનાર પ્રભુનિષ્ઠ સૈનિક ભાવયુક્ત બુદ્ધિ તેમજ બુદ્ધિનિષ્ઠ ભાવનાથી સુસજ્જ હોવા જોઇએ.</p><p>હોળીના ઉત્સવમાં થોડી અશ્લીલતા ભળી તેનું કારણ તે સાર્વજનીન ઉત્સવ છે. સમાજના બધા જ સ્તરના લોકોના સંસ્કારોનું સંમિશ્રિત રૂપ ત્યાં જોવા મળે છે.</p><p>ટૂંકમાં , હોળીનો ઉત્સવ એ ફાગણના રંગથી આપણા જીવનને રંગીન બનાવતો , વસંતોત્સવમાં પણ સંયમની દીક્ષા આપતો, સંઘનિષ્ઠાનો મહિમા સમજાવતો તેમજ માનવ મનમાં અને માનવ સમાજમાં રહેલી અસદ્દવૃત્તિને બાળવાનો સંદેશ આપનારો ઉત્સવ છે.</p>
<marquee><font color="#5d17eb" size="4"><b>🙏</b></font><font color="#5d17eb" style="font-size: large; font-weight: bold;">હેપ્પી હોળી<font size="4"><b>🙏</b></font></font></marquee>
<center><blockquote class="twitter-tweet"><p dir="ltr" lang="en">🔴🟠🟡🟢🔵🟣⚫🟤⚪<br />Happy Holi to all and colourful life ahead...<br /><br />Jay Yogeshwar To All Divine Brothers & Sisters.<br /><br />Visit at <a href="https://t.co/ymoyBP9G52">https://t.co/ymoyBP9G52</a> <a href="https://t.co/glbMZWUTkY">pic.twitter.com/glbMZWUTkY</a></p>— Swadhyay parivar-ESwadhyay (@SwadhyayE) <a href="https://twitter.com/SwadhyayE/status/1376467849888194563?ref_src=twsrc%5Etfw">March 29, 2021</a></blockquote> <script async="" charset="utf-8" src="https://platform.twitter.com/widgets.js"></script></center>
<center><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><iframe class="BLOG_video_class" allowfullscreen="" youtube-src-id="mF2i1YS3sik" width="320" height="266" src="https://www.youtube.com/embed/mF2i1YS3sik"></iframe></div></center>
We Love Pandurang Shastri Athavalehttp://www.blogger.com/profile/13090692182460605722noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-276093091422247292.post-39147812846324161482021-03-25T19:30:00.050+05:302021-06-26T11:39:34.493+05:30What is Bhakta and Bhakti? The qualities of a devotee according to pujya pandurang shastri athavale<h1 style="background-color: white; border-bottom: 1px solid rgb(0, 0, 0); border-left-style: none; border-left-width: 0px; border-right-style: none; border-right-width: 0px; border-top: 1px solid rgb(0, 0, 0); line-height: 20px; margin: 10px 0px; padding: 10px 0px 5px; text-align: center; vertical-align: baseline;"><font face="" size="3">ભક્ત અને ભક્તિ એટલે શું ? ભક્ત કેવો હોવો જોઈએ? </font></h1><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><br /></div><div class="separator" style="clear: both; text-align: center;"><a href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjljCwNPjIM9Xp3WRHfJbsObRXhDU3FniILRVIeMPHKgYdeTcCzBvj7LN_ms8gf03RdrAXPtyXKvoOHXhrTXBefZ7E6JWgZxpuzowf2cnu-XZU35Kg8qKraRqAMfSdEiMCikUpuLX_m668/s750/bhakta-bhakti-26-traits-qualities-devotee-according-pujya-pandurang-shastri-athavale-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.jpg" style="margin-left: 1em; margin-right: 1em;"><img alt="qualities of a devotee bhagavad gita 26 qualities of a devotee 35 qualities of a devotee 26 qualities of a devotee bhagavad gita 26 qualities of a devotee pdf the 26 qualities of a devotee what is the main point of bhagavad gita 26 qualities of a devotee examples 26 qualities of a pure devotee qualities of a pure devotee qualities of a true devotee how to be a hare krishna devotee how to be devotee of krishna #qualitiesofadevotee" border="0" data-original-height="400" data-original-width="750" height="171" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjljCwNPjIM9Xp3WRHfJbsObRXhDU3FniILRVIeMPHKgYdeTcCzBvj7LN_ms8gf03RdrAXPtyXKvoOHXhrTXBefZ7E6JWgZxpuzowf2cnu-XZU35Kg8qKraRqAMfSdEiMCikUpuLX_m668/w320-h171/bhakta-bhakti-26-traits-qualities-devotee-according-pujya-pandurang-shastri-athavale-swadhyay-parivar-www.swadhyay.online.jpg" title="What is Bhakta and Bhakti? The qualities of a devotee according to pujya pandurang shastri athavale" width="320" /></a></div><br /><div><br /></div>જેમના શરીરમાં રુધિરાભિસરણને બદલે જાણે કે ગીતાભિસરણ જ ચાલતું હોય એવા પૂજ્ય દાદાને ગીતા પર પ્રવચનો આપતાં સાંભળવા એ જિંદગીનો અનુપમ લ્હાવો છે . <div><br /></div><div><b>'Deeper the thoughts simpler the language'</b> એ ઉકિત પૂજ્ય દાદાના પ્રવચનોમાં સાર્થક થયેલી જોવા મળે છે. એમનાં બધાં જ પ્રવચનોમાં ઈશસાક્ષાત્કારની મસ્તી તરવરતી દેખાય છે; પરંતુ તેઓ જ્યારે ભક્તિ ઉપર બોલતા હોય ત્યારે તો સ્વયં ભગવાન એમની વાણીમાંથી વહેતો હોય એવું લાગે છે . <b>'ब्रह्मीभूत काया होतसे कीर्तनी'</b> એ પંક્તિનો અર્થ એમને જોયા પછી સહજ સમજાઈ જાય છે. </div><div><br /></div><div>ગીતાના બારમા અધ્યાયમાં દર્શાવેલા ભક્તના ગુણોનો આધાર લઈ પૂજ્ય દાદાએ ભક્તિનું આ “ તુત્રસીદલ " ચિંતનરૂપે આપણી સમક્ષ મૂક્યું છે . ભક્તિસમ્રાટ એવા પૂજ્ય દાદા ના ભાવભંડારમાંનું એકાદ રત્ન પણ જો આપણને દષ્ટિગોચર થાય તો આપણું જન્માંતરનું ભાવદૈન્ય દૂર થઈ જાય.</div><div> </div><h3 style="text-align: left;"><u>ભક્તના ગુણો, ભક્ત કેવો હોવો જોઈએ?</u></h3><div><b>‘ જે વિભક્ત નહિ તે ભક્ત ’</b> એવી સરળ વ્યાખ્યા દ્વારા તેઓ ભક્તિમાં અપેક્ષિત અનન્યતા તેમજ સાતત્યનો ખ્યાલ સરસ રીતે આપી દે છે . “ અદ્વૈત એટલે હોવું અને દ્વૈત એટલે રમવું ' – એ જ્ઞાનગમ્ય વિચારને તેઓ ભકિતનું વસ્ત્ર પહેરાવી , “ અદ્વૈત એટલે ભળી જવું અને દ્વૈત એટલે પરણવું ' – એ રીતે રજુ કરે છે . એમના ચિંતનમાં જ્ઞાન અને ભક્તિ , હાથમાં હાથ મિલાવી નાચતાં દેખાય છે. </div><div><br /></div><div><div>‘ભક્ત કંગાલ હોવો જોઈએ , રડતો હોવો જોઈએ , નીરસ હોવો જોઈએ , સદા ગંભીર હોવો જોઈએ તેમ જ જીવનપરાડ્મુખ હોવો જોઈએ’ એવી ચીલા ચાલુ કલ્પનાનું તેઓ સમર્થન કરતા નથી.તેઓ તો ઊલટું કહે છે કે ‘ ભકત હસતો - રમતો હોવો જોઈએ , સદા પ્રસન્ન હોવો જોઈએ . તેની જીવન તરફ જોવાની દષ્ટિ વિધાયક હોવી જોઈએ . ’ ભક્તિ એ કેવળ કૃતિ નથી , વૃત્તિ પણ છે . ભક્તિ માણસના મનને શણગારે છે , બુદ્ધિને અજવાળે છે . એટલું જ નહિ , તેના સમગ્ર જીવનને સજાવે છે . ભક્તને પ્રભુ પોતાનો લાગે છે , સૃષ્ટિ સુંદર લાગે છે અને જીવન એ સજા નહિ પરંતુ મજા લાગે છે . </div></div><div><br /></div><div><div>ભગવદ્ગીતામાં ભગવાનના ભક્ત ગુણોનો ઉલ્લેખ કર્યો છે. ભગવદ્ગીતા માં વર્ણવ્યા અનુસાર પૂજ્ય દાદા એ કહ્યું છે કે <b>"સારા અને બૌદ્ધિક માણસ"</b> તરીકે ભક્ત માં ૨૬ ગુણો હોવા જોઈએ.</div><div><br /></div><h3 style="text-align: left;"><u>ભક્તના ૨૬ ગુણોને નીચે સૂચિબદ્ધ કર્યા છે:</u></h3><h3 style="text-align: left;"><u>#qualitiesofadevotee</u></h3><div>(૧) તે દરેક પ્રત્યે ખૂબ જ દયાળુ(#kind) છે.</div><div>(૨) તે કોઈને પોતાનો શત્રુ(#enemy) બનાવતો નથી.</div><div>(૩) તે સત્યવાદી(#truthful) છે.</div><div>(૪) તે બધા માટે સમાન(#equal) છે.</div><div>(૫) તેનામાં કોઈ દોષ(#fault) શોધી શકતા નથી.</div><div>(૬) તે મહાન(#magnanimous) છે.</div><div>(૭) તે સરળ(#mild) છે.</div><div>(૮) તે હંમેશાં શુધ્ધ(#clean) હોય છે.</div><div>(૯) તે સંપત્તિ ના મોહ(#possessions) થી પર છે.</div><div>(૧૦) તે દરેકના ફાયદા(#benefit) માટે કામ કરે છે.</div><div>(૧૧) તે ખૂબ શાંતિપૂર્ણ(#peaceful) છે.</div><div>(૧૨) તે હંમેશાં કૃષ્ણ સમર્પિત(#surrendered) છે.</div><div>(૧૩) તેની પાસે ભૌતિક ઇચ્છાઓ(#material desires) નથી.</div><div>(૧૪) તે ખૂબ નમ્ર(#meek) છે.</div><div>(૧૫) તે સ્થિર(#steady) છે.</div><div>(૧૬) તે પોતાની ઇન્દ્રિયો(#senses)ને અંકુશમાં રાખે છે.</div><div>(૧૭) તે જરૂરિયાત કરતાં વધારે ખાતો(#eat) નથી.</div><div>(૧૮) તે ભગવાનની ભ્રાંતિપૂર્ણ શક્તિ(#illusoryenergy)થી પ્રભાવિત(#influenced) નથી.</div><div>(૧૯) તે દરેકને માન(#respect)આપે છે.</div><div>(૨૦) તે પોતાના માટે કોઈ આદરની ઇચ્છા(#desire) રાખતો નથી.</div><div>(૨૧) તે ખૂબ જ ગંભીર(#grave) છે.</div><div>(૨૨) તે દયાળુ(#merciful) છે.</div><div>(૨૩) તે મૈત્રીપૂર્ણ(#friendly) છે.</div><div>(૨૪) તે કાવ્યાત્મક(#poetic) છે.</div><div>(૨૫) તે નિષ્ણાત(#expert) છે.</div><div>(૨૬) તે મૌન(#silent) છે.</div><div><br /></div></div><h3 style="text-align: left;">ભક્તિ એટલે શું ?</h3><div>મન - બુદ્ધિ પ્રભુને અર્પણ કરવાં એ જ સાચી શાસ્ત્રીય ભક્તિ છે એવું તેઓ સ્પષ્ટરૂપે પ્રતિપાદિત કરે છે , પરંતુ આ ભાવ - ભક્તિની જોડે પ્રભુકાર્ય કરવાનો આદેશ કરીને તેઓ કૃતિભક્તિનું મહત્ત્વ પણ તેટલા જ આવેગથી પ્રસ્થાપિત કરે છે . ભાવ - ભક્તિથી પ્રાપ્ત થતી શક્તિ કૃતિભક્તિમાં ઉપયોગી થાય અને કૃતિભક્તિથી પ્રાપ્ત થતું પુણ્ય ભાવ - ભક્તિના વિકાસમાં સહાયક બને ; એ રીતે ભાવ - ભક્તિ અને કૃતિભક્તિના સમન્વયથી જ જીવનનો સાચો વિકાસ સાધી શકાય . </div><div><br /></div><div>ભક્તિ એ મનનું સ્નાન છે . - એમ કહી તેઓ ભક્તિનું માનસશાસ્ત્રીય મહત્ત્વ આપણી સામે મૂકે છે . અજ્ઞાત મનની વિશુદ્ધિ માટે શાસ્ત્રીય મૂર્તિપૂજા અત્યંત આવશ્યક છે એ વાતના બારામાં એમને સાંભળનાર માણસ નિઃસંદેહ બની જાય છે.<div><br /></div><div>પ્રભુના પ્રેમપ્રવાહને ઝીલનાર પૂજ્ય દાદાની આ પાવન ભાવ - ગંગામાં સદા સ્નાન કરતા રહીએ એવું સૌભાગ્ય ભગવાન યોગેશ્વર પાસે યાચીએ .<br /></div></div><div><br /></div><div><br /></div>
<marquee><font color="#5d17eb" size="4"><b>🙏</b></font><font color="#5d17eb" style="font-size: large; font-weight: bold;">જય યોગેશ્વર<font size="4"><b>🙏</b></font></font></marquee>
<br /><div style="text-align: center;"><br /></div><div style="text-align: center;"><b><span style="color: red;"><a href="https://youtu.be/8BioWxzOFlY" target="_blank">ગુજરાતી ભાવગીત :એનું નામ જીવન છે ભુલીશ ના.</a></span></b></div>
<center><a href="https://youtu.be/8BioWxzOFlY">
<img alt="Header Ads Insurance Loans Mortgage Attorney Credit Lawyer Donate Degree Hosting Claim" height="159" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhmNUw5-U9-7dll_erRvQ3M1fyvzdwdqRo6clsXkIfhkOgyq_VISdi4J63T7PvatXIHulgdVHsJEsyXSeY5x6xvnZSP4SZ6Fm_2x0KhqF_avN7Qz7XUY_6jK3f50qUWASyRwXqvkckEsEA/s320/hasto-raheje-ramto-raheje-dhiraj-thi-dasmasto-raheje-enu-naam-jivan-che-bhuliash-na-swadhyay-parivar-gujarati-bhavgeet-www.swadhyay.online..png" title="Insurance Gas/Electricity Loans Mortgage Attorney Lawyer Donate Conference Call Degree Credit" width="320" />
</a></center><center><br /></center>We Love Pandurang Shastri Athavalehttp://www.blogger.com/profile/13090692182460605722noreply@blogger.com0